Senare i vår håller Riksidrottsförbundet årsmöte – och särskilt en sak på dagordningen skapar debatt inom idrottsrörelsen. Hur blir det med 51-procentsregeln? Som läget är nu måste alla föreningar drivas ideellt och vara majoritetsägda av sina medlemmar, men det vill många ändra på. På det sättet hoppas man att privatpersoner ska lockas att pytsa in stora pengar, så som fallet är i många andra länder.
Men det finns de som vill bevara den nuvarande ordningen också. På lördagen höll ett av Sveriges tyngsta distrikt, det i Göteborg, årsmöte – och enigheten var slående. Alla elitföreningar i området nådde konsensus om att man vill ha kvar 51-procentsregeln vilket skulle innebära att ägandestrukturen förblir oförändrad.
- Vi skrev ett gemensamt årsmötesuttalande, där Gais, IFK Göteborg, Öis, Häcken och Jitex tyckte likadant. Kopparberg/Göteborg fanns inte representerade, men annars var det hela paletten, säger distriktsordföranden Bert Andersson till fotbollskanalen.se.
Skrivelsen riktar sig i första hand till SvFF. När fotbollskanalen tidigare pratat med dess ordförande Lars-Åke Lagrell har han sagt att man vill flytta 51-procentsfrågan från RF:s stadgar till fotbollsrörelsen egna. Inte i första hand för att ändra på regelverket, men för att kunna diskutera ärendet med alla de klubbar som berörs, så att dessa sedan kan fatta ett beslut om hur man ser på framtiden.
Bert Andersson är säker på att ett sådant agerande i förlängningen skulle medföra att 51-procentsregeln slopas, och det vill inte Göteborgsklubbarna.
- Vi tror att det finns betydande värden av att ha kvar reglerna som de ser ut i dag. Idrotten är kanske den sista folkrörelsen, och då vill vi att majoriteten som bestämmer ska vara relaterad till idrotten och inte till kapitalet. Sedan är jag högst personligen skeptisk överlag, för jag förstår inte vem som skulle stoppa in alla de här nya pengarna i svensk fotboll, säger Andersson.
Du tror inte att det finns tillräckligt med finansiärer?
- Nej, inte för ett ögonblick. Jag är självklart medveten om att det finns folk med pengar och ett stort fotbollshjärta. Men sådana har vi redan i dag. Det finns ju en mängd exempel på det. Inte minst här i staden, hur många gånger har inte Öis blivit räddat av Benny Rosén och hans gelikar?
Men om privatpersonerna fick ett större mandat att driva klubbarna, skulle de inte lockas att skjuta till mer pengar då?
- Men då får jag ställa en motfråga. Hur många fotbollsklubbar i Europa går med vinst? De kända exempel som finns, med Chelsea och andra, där handlar det ju om folk som vill leka – och som sedan visar upp brakförluster. Det handlar inte om att investera pengar.
Enligt Bert Andersson finns egentligen inga nämnvärda fördelar med att bolagisera fullt ut. Han refererar till Danmark där FC Köpenhamn visserligen går med plus, men där konkurshotet hänger tungt över andra föreningar, och där fusioner mellan olika lag ofta blivit följden.
- Vi ser inte att det här är den fantastiska vägen in i himmelriket och att det plötsligt skulle börja regna manna över oss för att vi ändrar i några paragrafer. Det finns ett övergripande värde i att hålla ihop idrottsrörelsen och att behålla den på ideell basis, säger Andersson.