UPPLAGT FÖR BAJEN-SEGER
Malmö hade redan säkrat titeln och en hel del firande i kropparna. Hammarby hade hemmaplansfördelen och var i stort behov av tre poäng för att lösa en Europa-plats. Konstgräs. Och framför allt ställde de himmelsblå upp med ett B-betonat lag. Tränaren Henrik Rydström gjorde åtta förändringar från startelvan i guldmatchen mot IFK Göteborg, och vilade så många tunga namn att Colin Rösler (som värvades in i somras och gjort totalt 14 framträdanden i MFF) utsågs till lagkapten. Allt var upplagt för en Bajen-seger i den här matchen. En MFF-vinst här hade varit snudd på lite pinsamt för de grönvita, om man verkligen ska dra det till sin spets. Åtminstone ett stort långfinger till resten av allsvenskan från Malmö.
SÅ VAR MATCHEN
Det var ju inte så att MFF saknade spelare med kvalitet i laget (men de var så klart långt ifrån samspelta och de hade behövt några av sina rutinerade lirare) och inledningsvis visade man klass i enstaka pigga aktioner. Ganska snabbt fick dock Bajen ett rejält grepp om matchbilden och man tog ledningen efter en kvart. Därefter fortsatte hemmalaget mata på och de borde ha ökat på till 2-0 tidigare än vad man gjorde. Exempelvis brände Nahir Besara, för ovanlighetens skull, två bra skottlägen. Men samme Besara tryckte in tvåan från nära håll precis innan pausvilan och det gav Hammarby viktig "arbetsro" i den här matchen.
Men vad hjälpte det? Bajen inledde vasst i andra halvlek och spelade läcker fotboll på offensiv planhalva, men sedan fick allt ett abrupt stopp. Och faktum är att det "började" med ett 3-0-mål till de grönvita. Schaquille Pinas tryckte in bollen i mål - och spiken i kistan för den här drabbningen. På läktarna utbröt vilt jubel. Men fullträffen dömdes, korrekt, bort för offside. Där och då såg allt ut att rulla på för hemmalaget. Men så dunkade Nils Zätterström in 2-1 lite från ingenstans och lite nervositet spred sig i Hammarby. Två minuter senare, i den 67:e minuten, gav en hörna och ett fint skott av Hugo Bolin 2-2. Då kändes Bajen plötsligt chockat. Visserligen reste man sig upp efter ett tag och fick till ett spel som kunde ha genererat i ett 3-2-mål, men MFF hade fått energi av sina mål och klarade av att hålla tätt.
Det är ruggigt imponerande av Malmö att givet ovan förutsättningar hämta upp 0-2 till 2-2. Till slut blev det ett halvt långfinger som man drog upp ändå. Och det är så klart alldeles för svagt av Hammarby att inte ro hem tre poäng. Nu tror jag oavsett att man löser en Europa-plats, det krävs en seger mot ett redan degraderat Västerås i sista omgången, men det här är ett onödigt poängtapp som kommer svida på Årsta.
MATCHENS HÄNDELSE
Här nämner jag gärna att Oscar Lewicki gjorde comeback, och årsdebut, efter sin tuffa knäskada när han hoppade in efter en timmes spel. Det är svårt att inte uppskatta lojala gnuggare och sympatiske Lewicki är verkligen en spelare jag unnar några år till på planen i himmelsblått.
FRÅGETECKNET
Det finns en hel del frågor man ställer sig efter den här matchen. Exempelvis: vad sa Rydström till sina spelare i paus? Han hade ju uppenbart större förväntningar på sina unga MFF-spelare än det som de visade upp i första halvlek, när Hammarby var dominant. I paus sågade han sitt lag rejält och sa bland annat följande till Max: "Det är alltid risken med erfarenhet bla bla bla. Men till slut är det så att man inte får så jävla många chanser på elitnivå". Spelarna måste ha fått höra ett och annat.
Men frågan som det är svårare att gissa sig till ett svar på är: varför fick inte Gabriel Busanello två gula kort när han först drog ner Tesfaldet Tekie med tio minuter kvar av ordinarie tid och sedan rev och slet i Bajen-spelaren i efterföljande gruffet? Fjärdedomaren Adam Ladebäck var inne och hjälpte huvuddomaren Mohammed Al-Hakim i beslutet och för mig är det svårt att förstå hur brassen inte bestraffades för båda situationerna.
MATCHENS BÄSTA SPELARE
3: Jusef Erabi. Bajen-forwarden tog vara på många av chanserna han fick. Han gjorde ett snyggt 1-0-mål och stod för en assist. Var i övrigt bökig att möta för MFF-försvaret.
2: Taha Ali. Dribblern var svårgreppad för Hammarby egentligen genom hela matchen.
1: Hampus Skoglund. Högerbacken tar hela tiden steg och är skicklig både offensivt och defensivt.