Det är tydligt vad Blåvitt vill vara för lag 2024
När IFK Göteborg var som bäst under Jens Askou i fjol (den höstperiod som endast innebar en förlust på elva matcher) var det intensiva presspelet den stora nyckeln. Inför 2024 har Askou varit tydlig: IFK Göteborg ska bli ännu bättre i presspelet – och samtidigt utveckla det egna spelet för att bli mer oberäkneliga och kunna såra motståndarna på olika vis.
Där är arbetet givetvis i full gång. Det har synts på årets tidiga träningar, det syntes på årets första träningsmatch. Utfallet? Blandat - vilket är förståeligt. Det vore smått chockerande om allt satt från första stund.
Mot Vendsyssel var det tydligt hur IFK Göteborg ville spela upp från egen backlinje, och det var tydligt hur presspelet åter är vägvinnande. Hur snabbt det går återstår att se, men det egna spelet kommer givetvis bli bättre med tiden.
Vad gäller presspelet behöver Blåvitt bli skickligare på att välja sina tillfällen. När pressen tajmas är den grymt svår att ta sig ur. När den inte gör det blir ytorna bakåt enorma och backlinjen lämnas mer eller mindre helt ensam till att freda sitt eget mål. Att lyckas synkronisera presspelet blir en stor nyckel för IFK Göteborg 2024.
Mållöst igen - spelar det någon roll?
Att förlora en enskild försäsongsmatch, oavsett motstånd, är i regel aldrig något att dra några egentliga växlar på för något lag. Att IFK Göteborg återigen hade förtvivlat svårt med att göra mål bör vara desto mer oroande för Jens Askou, Ola Larsson och övriga på Kamratgården.
Även där är det givetvis tidigt för några som helst större slutsatser, och nyförvärv och tränartillskott ska självklart få sin tid, men klart är att målskyttet är något som måste bli bättre 2024. Mycket bättre. Då hade det givetvis varit obotligt skönt att få nätrasslet att lossna direkt. Att kunna skaka av sig det oket omgående och tillskansa sig lite välbehövlig arbetsro.
I fjol gjorde endast fyra lag färre mål än Blåvitt och nu väntar en hel säsong utan fanbäraren Marcus Berg. Värvningar har gjorts, spelet har korrigerats, men det återstår på alla vis att se vad det ger för resultat.
På grund av strömavbrottet snuvades IFK Göteborg på matchens sista fem minuter, men trots ett i övrigt periodvis stort spelövertag mot det danska andraligalaget Vendsyssel fick man resa hemåt med färjan utan något mål framåt. Där ligger Blåvitts största - och viktigaste - förbättringspotential 2024.
Får han sitt stora genombrott 2024?
När Jens Askou tog över IFK Göteborg i somras fick en skadedrabbad, mer eller mindre uträknad, talang chansen direkt. Sen var Lucas Kåhed, 21, så gott som gjuten i den blåvita elvan.
Under årets första träningar har den spelskicklige mittfältaren stuckit ut allra mest i positiv bemärkelse. Under sina 45 minuter mot Vendsyssel visade mittfältaren omedelbart prov på att det finns ytterligare växlar att hämta 2024 med sina smarta lösningar, kvicka fötter och en allt mer framträdande kreativitet.
Får Lucas Kåhed vara skadefri ska det mycket till om han inte får sitt stora genombrott i år. Får 21-åringen spelet att stämma fullt ut kan det gå oerhört snabbt innan utländska klubbar står på kö för hans signatur.
Krävs mer - men godkänd debut av Skjellerup
Laurs Skjellerup, 21, har fått den otacksamma uppgiften att ersätta Marcus Berg i IFK Göteborgs anfall. Mot Vendsyssel gjorde dansken sin första match i den blåvita (nåväl, för dagen gulblåa) tröjan. Och det var med ett blandat resultat som han lämnade planen efter 66 minuter.
Skjellerup förlorade en del dueller inledningsvis och var inte alltid vän med bollen. Han växte sedan in i matchen och stod för ett par vassa aktioner, inte minst i sitt targetspel där han skarvade fram bollen föredömligt vid ett par tillfällen.
Den beryktade snabbheten fick åskådarna inte bevittna fullt ut denna gång, men däremot en bufflighet som blir jobbig att handskas med för motståndarförsvararna. Det krävs mer än så, men som debut betraktad får Laurs Skjellerup godkänt.
Försäsong – i sin fulla prakt
Den är inte ocharmig, den svenska försäsongen. IFK Göteborgs möte med Vendsyssel spelades förvisso i Danmark - men det var en försäsongsmatch som visade upp sin allra finaste skrud under fredagen.
Konstgräsplanen, stationerad på en träningsanläggning vid ett villaområde, pryddes av mängder med snö- och isfläckar samtidigt som stora snövallar ramade in det hela på ett vackert vis. Ena stunden strålade solen. Nästa stund bjöd himlen på ett klassiskt snöblandat regn.
Parallellt fick åskådarna se både nyförvärv och ungtuppar debutera, mot ett för den allmänne göteborgaren helt okänt motstånd.
Benen var pigga. Bolltouchen var periodvis klumpig och otajmad. De yngre spelarna sprang som aldrig förr för att visa upp sig. De äldre lunkade runt med en självklar trygghet.
Som grädden på moset slocknade strålkastarljusen med fem minuter kvar. Arrangören hade drabbats av ett strömavbrott - och matchen kunde inte spelas färdigt.
Blir det mycket mer svensk försäsong än så?