Polisen gick i veckan ut med en summering av ordningsläget i svensk elitfotboll under 2023, och slog fast att antalet matcher med "allvarligt ordningsläge" och "allvarliga incidenter" ökade kraftigt. Därefter tyckte Per Engström, sektionschef vid polisens nationella operativa avdelning, att arrangörer ska ta större ansvar framöver, och att klubbar ska överväga att spela klart matcher inför tömda läktare - om det krävs vid allvarliga ordningslägen på arenor.
Svensk Elitfotboll (intresseorganisation för klubbarna i allsvenskan och superettan) presenterade samtidigt i onsdags en ny plan för att hantera ordningsstörningar, där en del i beskedet var att det inte finns några nya regler kring att tömma läktare. Det finns enbart sedan tidigare med som en möjlighet som sista åtgärd vid ett matchmöte. I stället var beskedet att nuvarande riktlinjer kring bangers, pyroteknik och inkastade föremål görs om till direktiv i de särskilda tävlingsbestämmelser som finns för allsvenskan och superettan. Detta för att få ett enhetligt arbetssätt på alla arenor. Därmed kan även arrangörers agerande följas upp i efterhand, och få konsekvenser med varningar eller böter, samtidigt som arbetet fortsätter med exkluderingsstrategin, som handlar om att straffa enskilda individer, via tillträdesförbud genom åklagare eller via arrangörsavstängning genom berörd klubb.
Under fredagen möttes representanter för Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet, Sef (Svensk Elitfotboll), SFSU (Svenska Fotbollssupporterunionen), Åklagarmyndigheten, polisen och regeringen, där socialministern Jakob Forssmed och Mikael Kullberg, statssekreterare hos justitieministern Gunnar Strömmer närvarade.
Forssmed tycker att det var ett bra möte med ett gemensamt mål.
- Vi ska se till att vi får en annan säsong än vad vi hade förra säsongen. Det var en säsong, där vi såg allt grövre och fler ordningsstörningar, där polis och ordningsvakter var utsatta för våld, matcher avbröts, brinnande föremål kastades mellan läktare och på personer, samt där fotbollen inte alltid stod i centrum, då fotbollens dödgrävare fick allt för stort utrymme, säger Forssmed.
Gällande Sef:s nya plan för att hantera ordningsstörningar säger ministern följande:
- Jag tycker att det som har presenterats är bra och jag vet att det finns ambitioner att stävja detta. Med tanke på de våldsyttringar och ordningsstörningar vi ser på olika sätt - är jag då övertygad om att det är tillräckligt? Det är jag inte, men jag vet också att det finns en fortsatt dialog mellan polisen och Svensk Elitfotboll kring detta, att se på ytterligare åtgärder. Det finns ett par områden, där jag känner en viss oro, och det har även förekommit i media.
Forssmed utvecklar sin oro:
- Enskilda klubbar bromsar säkerhets- och trygghetsarbete. Det får inte vara så att de som vill minst när det gäller att hitta fungerande regelverk är de som bestämmer vilka regler vi får. Där kan jag känna en viss oro, men jag tycker att det som görs är bra.
Forssmed vill framöver se längre arrangörsavstängningar för personer som bidrar till ordningsstörningar. Han menar att det i dagsläget är så att arrangörsavstängningar inte är längre än tre år, vilket ligger i linje med att tillträdesförbud, enligt svensk lag, högst får gälla i tre år.
Forssmed trycker på att klubbar är fria att dela ut längre arrangörsavstängningar.
- Jag hade kanske förväntat mig att man hade kommit lite längre gällande arrangörsavstängningar. Att nyttja det i ökad grad med att ge varandra bättre stöd, att också ha längre arrangörsavstängningar än de tillträdesförbud som är i nuvarande lagstiftning. Det kan arrangörerna göra. Jag tror att man behöver stötta varandra där i gemensam riktning, och jag uppfattar att man jobbar vidare med den frågan. Men jag tror att det finns mer att göra där, säger han och fortsätter:
- I dag sätter man ofta arrangörsavstängningstiderna till samma tid som trillträdesförbudstiderna, som lagstiftaren utdömt. Den friheten finns redan i dag, att sätta väsentligt längre arrangörsavstängningar. Vi i regeringen tittar på att skärpa tillträdesförbuden, straffen för maskering, olaglig pyroteknik och så, men arrangörerna har redan i dag möjlighet att nyttja arrangörsavstängningar och sätta tiderna längre än vad man gör nu. Det tycker jag är något man bör överväga.
Hur tycker du att klubbarna sköter sig med arrangörsavstängningar i dag?
- Jag tror och menar att man kan göra mer än vad man gör, man kan stänga av på längre tider än vad man gör. Min övertygelse är att man behöver stötta varandra i att göra på ett likartat sätt för att få en bättre effekt i detta, så klubbarna agerar lika och tuffare mot de som bryter mot regler och ägnar sig åt våld eller ordningsstörningar, vilket på sikt hotar fotbollen.
Polischefen Per Engströms förslag om att tömma läktare vid allvarliga ordningslägen, samt avbryta matcher vid maskering har mötts av kritik, däribland från AIK:s vd/klubbdirektör Fredrik Söderberg.
Forssmeds syn på Engströms utspel:
- Jag och regeringen tar inte ställning till exakt de åtgärderna som föreslogs i det sammanhanget, men jag noterar att det finns en pågående dialog mellan polisen och Svensk Elitfotboll i de frågorna. Jag noterar också att man ser maskering som ett grundproblem i sammanhanget. Det här mötet var inte en slutpunkt, utan jag förutsätter att dialogen fortsätter kring lämpliga, verkningsfulla åtgärder för att få bort maskering. Exkluderingsstrategin bygger på att man kan identifiera personer som missköter sig, säger han och fortsätter
- Nu finns det ny kamerateknik som kommer underlätta på olika sätt och det finns positiva signaler kring möjligheten att utbyta bildmaterial mellan ägare och arrangörer, men jag vet att det kommer fortsätta med en dialog mellan polisen och Svensk Elitfotboll.
Vad tycker du själv kring att tömma läktare som en åtgärd?
- Jag vill inte säga vad som är rätt att göra i det sammanhanget. Jag förutsätter att polisen och arrangörerna diskuterar vilka åtgärder som är verkningsfulla och fungerar för att komma till rätta.
Regeringen tillsatte i december i fjol en utredning, som leds av Anders Hübinette, gällande att lämna förslag på åtgärder i syfte att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar vid fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Utredningen ska därmed överväga såväl lagstiftningsåtgärder, som andra åtgärder, och ska redovisas senast den 31 mars 2025.
Om utredningsarbetet så här långt säger Forssmed följande:
- Det är en bred utredning för att se över möjligheten att värna positiv supporterkultur, att alla ska kunna gå på fotboll, och där vi behöver stävja våldsyttringar, utskjutande pyroteknik och där vi ska ha hårdare straff för de som maskerar sig, springer runt på planen eller begår olika typer av ordningsstörningar. Där ser vi också över kameraövervakningslagen för att möjliggöra delning av material mellan klubbar, arrangörer och arenaägare. Det är en viktig utredning, och jag uppfattar att fotbollens olika intressenter tycker att det är bra och har en aktiv del i dialog med utredaren.
Forssmed menar samtidigt att det tar tid med lagstiftning, och att fotbollen därmed får utgå från nuvarande åtgärder som finns på bordet, och som kan tillkomma framöver, däribland kring delning av bildmaterial för att identifiera människor som maskerar sig.
- Lagstiftning tar tid, därför behöver vi fokusera på och samla oss kring åtgärder, som klubbarna, arrangörerna, rättsvårdande myndigheter och supportrar kan vidta för att förbättra situationen inför den här säsongen. Jag uppfattar att en hel del bra har gjorts, det kom positiva signaler kring möjligheterna att dela bildmaterial mellan arenaägare och klubbar, vilket skulle kunna möjliggöra ökad identifikation av personer och fler arrangörsavstängningar den vägen.
Hur tycker du att arbetet har fungerat med exkluderingsstrategin?
- Den behöver fungera bättre. Arrangörsavstängningar behöver nyttjas i större utsträckning än i dag och med längre tider. Vi fick positiva signaler om att ökad delning av filmmaterial kan vara möjlig till den här säsongen och det skulle öka möjligheten att identifiera personer, för att kunna stänga av dem, i stället för att ha olika typer av kollektiv bestraffning. Vi vill verkligen värna om en positiv läktarkultur, och att alla ska kunna gå på fotboll.
I fjol pausades exempelvis mötet mellan IFK Göteborg och AIK på Gamla Ullevi under en lång tid, då över 500 fyrverkeripjäser sköts från läktarplats. I år kom därefter besked från polisen om att förundersökningen är nedlagd, något Aftonbladet var först med att rapportera om, då polisen inte har kunnat identifiera 50-100 maskerade personer som skickade iväg raketer. Pjäserna tros samtidigt smugglats in på arenan i förväg.
Forssmed säger följande om att ingen blev straffad - efter alla fyrverkerier.
- Det är ett grundproblem att man inte kommer åt dem på ett tillräckligt bra sätt. Det är därför vi har de här mötena, för att hitta strategier och hitta metoder som i varje del förstärker det här. Att skalskyddet på arenor förstärks, att det blir lättare att komma åt maskering i ett tidigare skede och förbättra regelverk, och olika typer av insatser för att förhindra det här.
Han fortsätter:
- Sedan måste man jobba med kulturfrågorna. Supportergrupper, vilket jag uppfattar görs, bland spelare och ledare, så man inte bagatelliserar den här typen av ordningsstörningar, vilket jag också uppfattar görs, och är något vi efterlyst.