Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

GRANSKNING: Kritik mot polisen efter felaktig tolkning av pyroteknikrapport

Allsvenskan

Baserat på en rapport från Socialstyrelsen har polisen varnat för att man kan komma att tömma läktare vid omfattande rökutveckling från pyroteknik.
Nu visar en granskning från Fotbollskanalen att polisen har feltolkat rapporten.
- Vi kan inte säga något om vad vårt resultat betyder för en fotbollsarena, säger Johanna Sandwall på Socialstyrelsen.

Foto: Bildbyrån

”Nytt utlåtande om farlig rök kan få polisen att tömma fotbollsläktarna”.

Dagens Nyheters rubrik den 20 oktober förra året fick en hel del inom svensk fotboll att höja på ögonbrynen. Polisen Mikael Berkesand, nationell samordnare för idrottsrelaterad brottslighet, uttalade sig i artikeln om att en ny rapport från Socialstyrelsen rörande pyroteknik gör att polisen framöver ser det som aktuellt att tömma fotbollsläktare under pågående match vid omfattande rökutveckling. 

- Det står i ordningslagen att vi kan upplösa en offentlig tillställning om det innebär en fara för de närvarande, sa Berkesand.

Annons

På frågan om det är ett realistiskt scenario svarade han: 

- Absolut. Nu tittar vi om det kommer innebära att våra möjligheter, eller rentav skyldigheter, att upplösa en offentlig tillställning ökar.

Samma dag gick polisen ut med en text på sin hemsida, i vilken man förklarade att resultatet av rapporten innebär att man kommer se över just frågan om tillståndshanteringen för offentliga tillställningar.

- Vi måste självfallet även ta hänsyn till hur allmänheten drabbas, uttalar Mikael Berkesand i texten.

Om polisen skulle göra verklighet av sitt utspel skulle det kunna få stora konsekvenser för svensk klubbfotboll under den nya säsongen, som den 1 april sparkar igång ordentligt med den allsvenska premiären mellan IFK Göteborg och Malmö FF. Det tändes nämligen över 2500 pyrotekniska pjäser på allsvenska fotbollsarenor 2016 enligt statistik från Svenska Fotbollförbundet som Aftonbladet publicerat. Det trots att det är en olaglig handling. Svensk Elitfotboll (intresseorganisationen för klubbarna i allsvenskan och superettan) och Svenska Fotbollssupporterunionen (representerar de flesta svenska elitklubbarnas olika supporterorganisationer) jobbar på alternativet att få till legal pyroteknik, men polisen har hittills inte riktigt velat möta organisationerna i frågan.

Annons

Från klubbhåll kommer svidande kritik mot polisens hantering av frågan.

- När man kidnappar en så viktig fråga som den om arbetsmiljön då måste folk börjar säga ifrån, säger Hammarbys evenemangsansvarige Göran Rickmer bland annat.

Fotbollskanalen tar här ett större grepp om den senaste tidens händelser runt svensk fotbolls kanske mest infekterade och omdiskuterade fråga: pyroteknik. Granskningen gör nu, fem månader efter att Dagens Nyheter publicerade sin artikel, att polisen hävdar att det som kommunicerades genom DN är felaktigt. 

- Den feltolkade oss, den tolkade in att vi i stort sett skulle ställa oss och tömma läktare det första vi gör och det är inte riktigt sant. Vi hotar inte med tomma läktare, säger Mikael Berkesand.

- Vi svarar ju på de frågor som vi får från er journalister. Om någon frågar oss om vi kan tänka oss att tömma läktare kan jag inte ljuga och säga: ”Nej, det kommer vi aldrig göra”. Om någon tolkar det jag sagt utifrån vad en journalist skildrat… det är en väldig skillnad mot att tolka det som jag faktiskt sagt.

Annons

***

Den 1 juni 2016 fick Socialstyrelsen ett uppdrag av polisen, att undersöka hälsorisker vid exponering av rök från pyrotekniska rökgeneratorer utifrån underlag som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och polisen tagit fram. Rapporten, som ligger till grund för polisens ovan nämnda pyroteknikutspel i oktober förra året, består av två olika delar; ett test av pyroteknik som FOI genomförde på uppdrag av polisen i maj 2016, och intervjuer med poliser angående två händelser där de utsatts för rökutveckling. Fyra poliser har intervjuats om en händelse på pendeltågsstationen Södra Stadion i Stockholm där en polis drabbades av kemisk lunginflammation, medan två poliser intervjuats om en händelse på en pendeltågsvagn där en tänd pyroteknisk pjäs orsakade dem hosta, muntorrhet och stickningar i halsen - problem som försvann några minuter efter att de stigit av vagnen.

Annons

FOI:s test, som till största del utfördes i ett 23,4 kubikmeter stort slutet partytält, visar på att pjäserna som testades avger en stor mängd respirabelt damm (damm som kan tränga sig ner i lungblåsorna). I sin rapport skriver Socialstyrelsen att de gör bedömningen att små mängder av rök från pyrotekniska rökpjäser kan drabba en person med tidigare känd lungsjukdom som till exempel KOL eller astma mycket hårt, medan en lungfrisk person inte behöver drabbas i någon nämnvärd omfattning. En exponering av stora mängder koncentrerad rök kan, oavsett tidigare hälsostatus, leda till akuta luftvägssymtom. FOI mätte också partikelmängden på tre olika avstånd där pjäserna avfyrades i ett 23,4 kubikmeter stort partytält med tak och två väggar. Testet visar att avståndet till pjäsen spelar stor roll och noterbart är att Arbetsmiljöverkets gränsvärde för hur stor partikelmängd som krävs för att den ska anses skadlig avser exponering under en hel arbetsdag, som beräknas till åtta timmar. (Läs mer om testet i faktarutan nedan).

Annons

STARK KRITIK MOT POLISEN
Inför säsongen 2017 riktas det nu, från flera håll, kritik mot polisens arbete runt pyroteknikfrågan den senaste tiden. På flera punkter kopplade till Socialstyrelsens rapport och polisens hantering av den blir myndigheten ifrågasatt - och tankar om att polisen har en speciell agenda när det kommer till pyroteknik lyfts upp. 

Bland annat ifrågasätts polisens val av de pyrotekniska pjäser som testades av FOI. Fotbollskanalen har varit i kontakt med flera supportrar, till flera olika lag, med insyn i pyroteknikanvändandet på läktarna och samtliga uppger att det endast är fyra av de åtta testade pjäserna som regelbundet tänds på svenska läktare. Det är tre rökpjäser i samma modell men i olika färger, plus en likadan rökpjäs i en större storlek. Bilden av att det endast är de fyra pjäserna som används regelbundet bekräftas av Svenska Fotbollssupporterunionen.

Annons

- När vi i SFSU har kollat över vad det är för produkter som används och är populära i dag, genom de supportrar som är kopplade till oss och de vi har möjlighet att höra med, för att se i vilken riktning vi ska gå i vårt arbete för att få till legal pyroteknik så har vi märkt att det är just de produkterna, eller liknande i olika färger, som är populärast och används mest när det gäller rökpyroteknik, säger SFSU:s ordförande Sofia Bohlin.

De fyra rökpjäserna är vanligt förekommande, men de är långt ifrån de enda som svenska supportrar använder i stor utsträckning. Två pjäser som inte testades men som är långt mer vanliga är Ikaros och Comet, vilka är så kallade bengaler. De är nödbloss framtagna för bruk på sjön och avger ett rött ljus men långt ifrån lika mycket rök som de tidigare nämnda rökpjäserna. Ikaros och Comet testades på Friends Arena 2013, även då av FOI på uppdrag av polisen, och resultatet av det testet visade att de två modellernas rök inte för med sig hälsorisker:

Annons

”Däremot rekommenderar vi att användning av bengaler samtidigt med nödbloss undviks så att man håller dammexponeringen så långt det går. Om bengaler och nödbloss används så rekommenderas en arbetstid på mindre än fem timmar”, skrev Arbets- och miljömedicinkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro i sin bedömning. 

SFSU:s ordförande Sofia Bohlin är kritisk till att Ikaros och Comet lämnades utanför det senaste testet.

- Det är väldigt tråkigt att man valt att exkludera de pjäserna. Det är ju de två produkterna som man vet är mest populära när det gäller användning av pyroteknik på läktarna. Syftet med att exkludera de två förstår jag inte riktigt. Om de inte är med är det väldigt viktigt att polisen kommunicerar att det är rökpjäser man avsett att testa och inget annat, att det finns olika sorters pyroteknik och att det inte är bengaler som orsakar de problem som man trycker på, säger Bohlin.

Annons

De senaste åren har polisen skiftat fokus från bengalerna till just rökpjäser, trots att det enligt statistik från Svenska Fotbollförbundet tändes 2042 stycken bengaler på allsvenska matcher under 2016, medan antalet rökfacklor landade på 367 stycken. I augusti 2015 genomförde polisen själva ett test av just rökpjäser i en container.

- Den (Ikaros) avger inte så oerhört mycket rök, utan den är ju mer farlig på grund av sin värme. Därför var inte den intressant att titta på från vår sida, i skyddsmaskperspektivet om jag säger så, har polisens Per Engström tidigare förklarat för Fotbollskanalen om varför Ikaros lämnades utanför testet 2015.

Containertestet uppmätte höga partikelhalter, men blev starkt kritiserat. Det var inte FOI som utförde testet då och det var heller inte externa experter som analyserade resultaten, vilket var fallet både 2013 och 2016. Att Ikaros och Comet inte testats sedan 2013 signalerar att polisen har en agenda gällande pyroteknik, menar Sofia Bohlin.

Annons

- Min känsla är väl att man inte var nöjd med resultatet att de inte är farliga. Det kan ju vara en anledning till att exkludera de pjäserna i fortsatta tester. Är de inte farliga så kanske det inte gynnar syftet med testet, säger SFSU-basen.

De två senaste pyrotekniktesterna som polisen har genomfört/beställt har gjorts ur arbetsmiljösynpunkt. De har alltså handlat om hur poliser i tjänst kan drabbas och hur de ska hantera exponering av rök från pyroteknik. De två testerna har inte genomförts i en arenaliknande miljö, i motsättning till testet från 2013 som visade på låga partikelhalter. Trots det applicerar polisen resultaten från testerna i ett partytält, och händelser i en tunnelbanevagn och i en stationsuppgång, på publiken på läktarna. Socialstyrelsen, som gjort den senaste rapporten, menar att deras slutsatser inte säger något om hur åskådare på fotbollsmatcher påverkas av att andas in rök från pyroteknik.

Annons

- Vi kan inte säga något om vad vårt resultat betyder för en fotbollsarena. Frågan vi fick från polisen handlade inte om fotbollsarenor. Det vi tittat på är en helt annan miljö. Vi kan inte dra några paralleller till vad som händer på en läktare. Det är ju klart att det är det som är intressant, det förstår ju vi också. Men det var inte den frågan vi fick och det är inte den frågan vi har svarat på, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Hur ser du på att polisen ändå applicerar er rapport på fotbollsläktarna, att de har sagt att det är aktuellt att tömma läktarna framöver efter att ha tagit del av rapport?
- Polisen får själva svara på vad de säger, men det står inte i vår rapport att det (tomma läktare) borde bli en konsekvens av resultatet. Det är inte det som vi har tittat på. Man kan inte använda enbart vårt yttrande i en argumentation om det här, sen kan det kan vara en del. Men det är inte det som är testat, det framgår tydligt i vår rapport och det vet polisen om också, säger Johanna Sandwall. 

Annons

FOI, som genomförde det test av pyroteknik som är en del av det material Socialstyrelsen bedömde i sin rapport, menar också att de inte hade någon tanke på att simulera miljön som finns på en fotbollsläktare när de valde ut miljön för testet.

”Nej”, meddelar myndigheten via presskontakten Maria Hugosson Bygge i ett mejl till Fotbollskanalen.

Testet genomfördes, som tidigare nämnt, i ett partytält och FOI anser inte att det är en arenaliknande miljö.

”Nej”, svarar man även på den frågan.

”I SLUTNA UTRYMMEN ÄR RISKERNA MYCKET STÖRRE”
Miljön som man exponeras för röken från pyroteknik i spelar en stor roll när det kommer till hur farlig den är, berättar Magnus Svartengren för Fotbollskanalen. Han är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och överläkare på Arbetsmiljöverket.

- Utrymmet är en viktig faktor. I slutna utrymmen finns det förutsättningar för extrema exponeringar. Där är risken att drabbas av något mycket större, säger Svartengren. 

Annons

För en vanlig åskådare på en fotbollsarena ska röken inte vara särskilt farlig, bedömer Svartengren.

- Där tror jag risken mer finns om pjäserna missbrukas på något sätt. Till exempel om någon skjuter något på dig eller det börjar brinna i dina kläder. Att personer bredvid dig har tänt pyroteknik tror jag inte är någon större risk.

Det har dock inte gjorts mycket forskning när det kommer till pyroteknik.

- Det finns rätt lite forskning kring pyroteknik. Men pjäserna är framtagna för att de inte ska vara hälsovådliga, sen är det inte alldeles säkert att det alltid är så.

Hur skadlig är röken från pyroteknik? Vad går det att säga?
- Röken i sig har inga jättetoxiska ämnen i sig. Om man har lättretade lungor kan man säkert reagera på den. Det finns en del metallsalter i röken, för att ge de olika vackra färgerna, men pjäserna är framtagna för att vara rätt atoxiska. Dock skulle jag själv inte vilja stå och andas in den där röken frivilligt. 

Annons

- Det finns en norrman som heter Jan Vilhelm Bakke (överläkare på norska Arbetsmiljöverket), och han har tittat på teatermiljön. Han har hävdat att pyrotekniken som används där, som inte är likadan men som är besläktad, är skadlig och att den borde förbjudas.

Enligt Svartengren låter det rimligt att man kan få kemisk lunginflammation, som polisen i det tidigare nämnda fallet på Södra station fick, av röken från pyroteknik - om pjäsen missbrukas.

- Ja, om pjäserna används på ett sätt som det inte är tänkt att de ska användas på blir exponeringen annorlunda. Gör man en säkerhetsbedömning så utgår man ifrån att de används som det är tänkt. Om du då som polis får göra ingripanden och någon håller på med pyroteknik precis där du är så blir säkert exponeringen väldigt mycket större än vad som är tänkt från början.

Annons

- Normalt brukar man säga att man andas med stängd mun, men under ett ingripande är man fysiskt aktiv och då kan det säkert vara så att man kan andas in rejält mycket gas. Då är det tillräckligt för att kunna få en kemisk lunginflammation, är min bedömning. Men bedömningen blir lite mellan tummen och pekfingret, det är ingen vetenskaplig bedömning. Vi gör aldrig sådana tester, säger Magnus Svartengren.

”POLISEN HAR KIDNAPPAT FRÅGAN”
Polisens applicering av rapporten på åskådarnas situation på läktaren ifrågasätts nu av svenska klubbar. Mats Jonsson, säkerhetsansvarig hos Djurgården, säger att polisen lägger in en tolkning i rapporten som är vansklig att göra.

- Vi måste ta reda på vad Socialstyrelsen egentligen rekommenderar, vilka sammanhang man kan applicera den här rapporten på. Annars känns det som att man vidtar åtgärder som för det första kanske inte behövs och för det andra kanske till och med står i strid med annan lagstiftning, säger Jonsson och fortsätter: 

Annons

- Socialstyrelsen säger ju till och med att rapporten inte går att applicera på den miljö som finns inne på en idrottsarena, som är ett öppet utrymme. Rapporten är mer applicerbar på slutna utrymmen som tunnelbanestationer under jord, tunnelbanevagnar och pendeltågsvagnar och så vidare.

Göran Rickmer, evenemangsansvarig hos Hammarby, riktar ännu skarpare kritik i frågan. Han är upprörd över polisens hantering av Socialstyrelsens rapport.

- Det är bra att Socialstyrelsen gjort rapporten. Den bygger ju på arbetsskador som polisen upplevt. Nackdelen är ju problematiken som skapas när polisen väljer att använda rapporten i fel syfte. De uppkomna skadorna har ju blivit till i slutna utrymmen och att man sedan väljer att använda de situationerna för att hota om att tömma läktare gör mig förbannad. Arbetsmiljöfrågor är extremt viktiga och när myndigheten går ut och säger att när det är mycket rök på en fotbollsarena så ska den tömmas men inte säger något om liknande situationer på till exempel T-centralen, då finns det en annan agenda bakom det. När man kidnappar en så viktig fråga som den om arbetsmiljön då måste folk börjar säga ifrån, säger Rickmer.

Annons

Hammarby och Rickmer har nu lagt fram förslag om att testa pyroteknik inne på en fotbollsarena, enligt Rickmer själv.

- Vi har vänt oss till polismyndigheten, men de vill inte göra det för de har redan gjort sitt tälttest. Jag har sagt: "Vi öppnar upp Tele2 Arena, vi kan mäta i verkligheten på våra matcher, vi sätter upp mätinstrumenten på vilka matcher som helst, vi tar in experter och inga lekmän, så låter vi dem mäta och så får vi se hur resultatet blir". Men polisen är inte så entusiastiska kring det, de har velat vänta ut den här mätningen som inte rör fotbollsarenor, som sen ska ligga till grund för att man ska kunna tömma arenor. För mig blir det så här: "Hur tänker ni då?". För Socialstyrelsen är tydliga med att det här inte gäller fotbollsarenor och jag blir förbannad för ju längre vi väntar med att testa det här på en arena så kanske vi försätter en jävla massa människor i fara. Det kan handla om både min egen personal och besökare.

Annons

Rickmer fortsätter:

- Pyroteknik kanske är skitfarligt? Det enda jag kan konstatera är att det är ohälsosamt med rök oavsett var du är, men sen är frågan hur ohälsosamt det är och det är en viktig bit. Just nu kan jag bara konstatera att det inte är högsta prioritet hos polisen att ta reda på fakta när det gäller arenamiljön. Nu har man gjort det här containertestet och tälttestet... och det känns som att man hela tiden är ute efter ett visst svar. Jag vill göra ett test som är helt förutsättningslöst.

Vad säger du om urvalet av pjäser, att inga bengaler testades till exempel?
- Jag har full respekt för det, för testet i sig gjordes utifrån erfarenhetsberättelser och arbetsmiljöanmälningar. Där förekom inte bengaler, men där förekom rök och därför är det rök man testade. Man ska ha all respekt för det här, det är jättebra att testet gjordes, men att sen applicera över det på något annat... då kidnappar man hela frågan och det är fel. 

Annons

***

Polisen själva vill gärna tona ner de frågetecken som finns runt polisens hantering av Socialstyrelsens rapport. Mikael Berkesand, nationell samordnare för idrottsrelaterad brottslighet, menar bland annat att det inte bara är upp till Socialstyrelsen att bedöma om deras rapport går att applicera på en fotbollsläktare eller inte.

- När man läser den här rapporten så ser man ju att den är fylld av ganska mycket fackspråk. Det är därför vi behöver hjälp att titta på: "Vad betyder den egentligen?". Då är ju Socialstyrelsen en part, men sen finns ju MSB och Arbetsmiljöverket också, säger Berkesand.

Han tycker heller inte att det är säkerställt att rapporten handlar om slutna utrymmen.

- Det där är ju Socialstyrelsens uppfattning. Sen finns det andra som har uppfattningar runt det där och då vill vi först veta: "Vad säger andra?". 

Annons

Berkesand hävdar också att Dagens Nyheters artikel från i oktober förra året är missvisande. Vidare vill inte Berkesand kännas vid att Hammarbys Göran Rickmer erbjudit att öppna upp Tele2 Arena för ett test av pyroteknik i en arenamiljö. Att polisen är ute efter ett visst svar och har en agenda i pyroteknikfrågan, som både Rickmer och SFSU:s Sofia Bohlin har en känsla av, bemöter Berkesand på följande sätt:

- Jag tänker inte göra några konspirationsteorier där, utan det får ju stå för dem.

LÄS HELA INTERVJUN MED POLISEN HÄR.

FOI:S TEST

En del av testet gick ut på att FOI mätte partikelmängden på tre olika avstånd (två meter, fem meter och tio meter) från de avfyrade pjäserna och den minskade med mellan fyra och nio gånger mellan två- och femmetersmarkeringen. Mellan fem- och tiometersmarkeringen fortsatte partikelmängden att minska.

På fem av de åtta pjäserna som testades mätte man partikelmängden på tre olika avstånd (testet innehöll flera olika mätningar) och de avgav mellan 94 och 490 mg/m3 på två meters avstånd, att jämföra med det gränsvärde Arbetsmiljöverket rekommenderar; 5 mg/m3. På tio meters avstånd låg dock en av pjäserna under gränsvärdet, med en uppmätt partikelhalt på 4,3 mg/m3, samtidigt som resten av pjäserna nådde upp i mellan 9,4 och 14 mg/m3 på det avståndet (för en av pjäserna saknas data på tio meters avstånd då vinden vred sig vid testtillfället). 

Noterbart är att de höga partikelhalterna som uppmättes under testet är halter som man utsätts för under en kort period på en fotbollsmatch, medan Arbetsmiljöverkets gränsvärde avser exponering under en hel arbetsdag (åtta timmar). Det innebär inte att den rekommenderade maxdagsdosen ligger på 5 mg/m3, utan gränsvärdet är ett snittvärde som man inte bör gå över under åtta timmar i streck.

Publicerad 2017-03-22 kl 10:20
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS