Under säsongsinledningen har publikfesterna avlöst varandra i allsvenskan och mediernas rapportering har till stor del kretsat kring tifoarrangemang, mäktig läktarsång och fullsatta arenor. De svarta rubrikerna har i hög grad lyst med sin frånvaro. Men samtidigt som fotbollsintresset blossat upp över hela landet har även de bengaliska eldarna gjort det, och redan tidigt i våras stod det klart att polisen under året planerar att möta företeelsen med resoluta åtgärder.
Efter att AIK tagit emot Hammarby för ett cupderby i mars begränsades den svartgula klubbens arrangörstillstånd så att storleken på hemmaklacken fick reduceras med cirka 1500 åskådarplatser för att möta säkerhetskraven. Samma sak med Malmö FF som drygt en månad senare fick liknande sanktioner efter en match i allsvenskan. I båda fallen handlade det enligt polisen om säkerhetsbrister som orsakat fara för allmänheten, genom att alltför många människor vistats på en trång ståplatsläktare samtidigt som pyroteknik antänts i stor skala och nödutgångarna varit blockerade.
Och det rör sig inte om några enstaka punktinsatser från ordningsmaktens sida. När fotbollskanalen.se talar med Per Engström, chef vid polisens utvecklingsavdelning, förklarar han att metoden med att glesa ut klackläktarna anses vara nödvändig i ljuset av den rådande situationen på många håll.
- Vi minskar inte kapaciteten för att vara elaka, utan det handlar uteslutande om säkerheten. Just kombinationen mellan att många människor vistas i trånga utrymmen samtidigt som det tänds bengaler kan vara mycket farlig. Arrangören kan inte garantera säkerheten och det är allvarligt. Om vi poliser behöver komma in för att göra en insats, eller om ambulanspersonal och räddningstjänst, alltså brandkåren, måste beredas plats, då går det inte i dagsläget enligt vår bedömning. Därför säger vi nu att om arrangemangen ska se ut på det här sättet måste vi införa begränsningar, säger Per Engström.
Han berättar att det kan variera hur många platser klubbarna måste stryka, och att allt handlar om att glesa ut tillräckligt mycket för att skapa en trygg och säker miljö. Det är heller inte permanenta åtgärder, utan polisen hoppas att få gehör från klubbar och supportrar så att det illegala eldandet upphör och läktarkapaciteten kan återupprättas till ursprungliga nivåer.
- Absolut, visar man att man klarar att genomföra arrangemanget ska man självklart få ha så mycket publik som möjligt. Vi vill att kreativiteten ska flöda bland fansen, men på ett festligt sätt utan att någon riskerar att komma till skada. Men om det fortsätter att tändas bengaler kommer vi att fortsätta minska till dess att vi kan genomföra de räddningsinsatser vi måste ha utrymme för.
Det är ju knappast någonting nytt med bengaliska eldar på fotbollsläktarna. Varför väljer ni att ändra arbetssätt just nu?
- Vi har jobbat med den här problematiken länge och nu är vi överens med fotbollsförbundet och klubbarna om att eldandet är en fara för publiken. Därför har vi tagit fram en gemensam strategi med utgångspunkt i att det måste upphöra. Vi måste göra det här nu innan vi får en olycka, eller rättare sagt en katastrof, att handskas med. Vi har redan nu sett en del skador på närliggande publik som fått gnistregn på sig och det har inträffat att personer fått bengaler i huvudet och liknande. Men det finns också en dimension där vi är medvetna om att själva röken kan vålla stora problem.
Hur då?
- Jag var själv på plats på Stockholmsderbyt i måndags (mellan Hammarby och Djurgården) och det var ingen trevlig känsla när arenan fylldes med rök. Människor som inte är vana vid att bli omslutna på det sättet kan drabbas av panik och vilja ta sig därifrån, inte minst om de har astma eller liknande. Nu var ju taket öppet den här gången, men skräckscenariot är ju att vi får en allvarlig incident med brand eller panik så att folkmassan kommer i rörelse på ett okontrollerat sätt. Det är därför vi inför de här begränsningarna. Vi måste kunna garantera säkerheten.
Hittills har ju ingenting så katastrofalt hänt i Sverige, trots att pyrotekniken förekommit i många år. Hur överhängande är risken egentligen?
- Det är såklart väldigt svårt att säga, men om det uppstår en paniksituation har vi i dagsläget ingen möjlighet att hantera den. Tänk dig själv att en jacka fattar eld och folk börjar springa åt olika håll, men inte kan komma ut på grund av att utrymningsvägarna är täckta, samtidigt som räddningstjänsten inte tar sig fram. Jag vill inte ens tänka på det. Det räcker med att en person blir ihjältrampad för att vi ska se det som ett fullständigt nederlag, en katastrof, och polisens uppgift ihop med arrangören är att garantera trygga idrottsevenemang för alla.
- I grund och botten är vi väldigt riskmedvetna i Sverige och försöker på alla olika områden att minimera antalet döda och skadade. Det gäller i trafiken och det gäller i det övriga samhället. Om du exempelvis inhyser människor på ett diskotek finns normer och begränsningar för hur många som får vistas i lokalen samtidigt, men på något sätt har just fotbollen hanterats annorlunda. Vi vill ta tag i det nu, för vi vet att om en olycka inträffar kommer alla att säga: "varför gjorde ingen något för länge sedan?" Nu gör vi det i förväg.
Oftast är det ju ultrasgrupper med stor erfarenhet av pyroteknik som sköter eldandet. Argumentet brukar vara att de är vana vid att hantera pjäserna och att risken för olyckor därför är liten. Hur ser du på det?
- Man kan ju anse sig vara van, men det hjälper inte om något händer. Om det går så illa att det blir en eldsvåda har man ingen möjlighet att klara av situationen som uppstår. Sedan ska man inte glömma att vi faktiskt erbjuder möjligheten till legaliserad pyroteknik, där de som vill är mer än välkomna att genomgå en utbildning som medför möjligheten till att sköta det här på ett lagligt sätt. Men det ska givetvis följa de säkerhetsföreskrifter som MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) satt upp.
Efter att polisen börjat jobba utifrån sina nya metoder har reaktionerna inte låtit vänta på sig. Många anhängare till lag vars läktarkapacitet begränsats har blivit både förvånade och arga, och Tony Ernst, ordförande för svenska fotbollsupporterunionen (SFSU) kallar tillvägagångssättet med inskränkningar på klackarnas storlek för "en krigshandling" i en intervju med Sportbladet. Han är besviken över vad han anser vara ett kollektivt straff mot hela supporterskaran, trots att det är ett fåtal personer som faktiskt tänder bengalerna.
Per Engström anser dock att polisen varit tydlig under en längre tid med att pyrotekniken i sin illegala form ska bekämpas.
- Jag förstår vad du menar när du talar om risken för en polarisering, men vi tycker att vi kommunicerat det här under en längre tid. Och vi har även träffat en uppgörelse med fotbollens olika parter, där både arrangörer och supporterklubbar ingått, sedan ett par år tillbaka. Det har mynnat ut i ett gemensamt dokument om hur vi ska hantera de här frågorna. Arbetet har pågått sedan 2009 så att någon skulle vara ovetandes håller jag för osannolikt, säger Engström.
Nästa förening som kan få minska sin läktarkapacitet blir Hammarby. Orsaken är just derbyt mot Djurgården, där båda klackarna återkommande använde bengaliska eldar, bangers, rökbomber och allehanda pyroteknik.
- Det blir upp till våra tillståndsgivare att titta på hur arrangemanget genomfördes och vilka brister som fanns där. Sedan kommer vi att rätta till dem till nästa arrangemang helt enkelt. Det innebär att vi kommer att skapa mer arbetsutrymme på läktarna. Vi kommer att glesa ur tills vi ser att det blir ett tryggt arrangemang, säger Engström.
Kan man redan nu säga med säkerhet att Hammarbys klackstorlek minskas till nästa hemmamatch (mot Åtvidaberg 25 april)?
- Jag vill inte föregripa någonting, för jag sitter inte med och specialbedömer den frågan i detalj. Men det kommer att bli någon typ av åtgärder. Det är arrangören som ansvarar för sitt evenemang och måste kunna bevisa att det går att genomföra på ett tryggt och säkert sätt.
I en intervju med FotbollDirekt.se säger dock Hammarbys evenemangsansvarige Göran Rickmer att klubben inte oroar sig för reducerad kapacitet på Tele2. Han ser i så fall andra sätt att möta kraven på säkerhet.
– Om vi gör bedömningen att vi måste glesa av i klacken så gör vi det, men då gör vi det via en diskussion med polisen, säger Rickmer till FotbollDirekt.
– Jag skulle bli mycket förvånad om det skulle komma ett sådant beslut (om ståplatsreducering) med tanke på samarbetet vi har med myndigheterna idag.