Hösten 2013 genomförde FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) ett test av pyroteknik på Friends Arena, på uppdrag av dåvarande Rikspolisstyrelsen.
Försöken utfördes med fem, 20 och 40 pyrotekniska satser, med såväl öppet som stängt tak. Arbets- och miljömedicinkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro bedömde hälsoriskerna av pyroteknik, baserat på testet från Friends Arena, och kom fram till att pyrotekniken inte är hälsoskadlig (se resultat i faktarutan nedan).
Men trots testet hösten 2013 genomförde Polismyndigheten i slutet av augusti i år, tillsammans med Storstockholms brandförsvar, nya tester av olika former av pyroteknik.
Partiklarna från röken hamnar längst ner i lungorna, enligt den initiala bedömningen av testerna i containern (se resultat i faktarutan nedan). Tvärtemot testet från 2013, alltså.
Polismyndigheten rekommenderar, baserat på resultatet från testerna, poliser att bära skyddsmask under matcher där pyroteknik förekommer. Nu hotar polisen med tomma ståplatsläktare eller att förbjuda evenemangen helt.
Efter att testet i containern offentliggjorts har polisen fått skarp kritik, framför allt från supporterhåll, för att ha genomfört det i just en container och inte på en fotbollsarena. Det rapporterade Fotbollskanalen om tidigare under fredagen.
Fotbollskanalen har pratat med Per Engström på polisen, som är ansvarig för det nya testet.
Varför har ni gjort ett nytt test?
- Därför att vi fick lite skadeutfall på vår personal. Vi har väl uppmärksammat att den här röken inte känns bra. Vi har själva varit där och upplevt de här sakerna. Därför beslutade vi tillsammans med räddningstjänsten att göra ett förnyat test med mer aktuella pyrotekniska artiklar, sådana som används helt enkelt, säger Engström.
Det är inte samma pyrotekniska föremål som ni testade nu som ni testade 2013?
- Nej, det är det inte. Det är de senaste som vi har beslagtagit eller hittat i samband med de senaste matcherna.
Vad är det för pyroteknik som supportrar använder just nu, enligt er?
- Det är svårt att dra allt över en kam, men det är ju sådant som ger kraftig rök.
Vad är det för container ni gjorde testet i?
- Det är räddningstjänstens containrar. Det är egentligen bara för att begränsa utrymmet. Vi testar ju en hel del andra saker också, värmeutveckling och sådana saker. Det är en vanlig brandcontainer.
En normalstor container?
- Ja. Själva utrymmet har ingen betydelse så. Vi skulle ha kunnat gjort det här på en öppen yta också naturligtvis, men vi vill naturligtvis inte att den här röken ska sprida sig ut över området på olika sätt, att det blir okontrollerat.
Varför gjorde ni inte testet på en arena, som är den miljö där pyrotekniken används i det här fallet?
- Vi kommer inte få några andra värden där heller. Om man jämför med att göra det i ett laboratorium, i ett dragskåp, så mäter vi ändå i princip där röken utvecklas. Sen tunnas den naturligtvis ut, det gör den ju i alla miljöer.
För resultatet spelar det ingen roll att ni var i en container, menar ni?
- Nej, det gör det inte. Vi mäter vad det här pyrotekniska föremålet avger, och det gör den oavsett var vi gör testet.
Så er förklaring till att det blir stora skillnader i resultatet från 2013 jämfört med det här testet är bara att ni testat olika föremål?
- Ja, det kan man säga. Det är en helt annan rök, jämfört med vad vi testade där. Huvuddelen i det testet (2013) var väl egentligen Ikaros-blossen och de har en annan effekt. De avger ju inte så mycket rök, utan de är ju farliga eftersom de utvecklar en värme som är exceptionell.
Så det var inte Ikaros ni testade nu?
- Nej. Eller det var ett blandtest. Vi hade med Ikaros också, men det var mer för att testa hur snabbt kläder kan antändas av Ikaros-delarna. Men de har vi uteslutit i det här testet, att redovisa på det sättet.
Ikaros används ju ändå mycket av supportrar. Varför var inte det blosset med i testet?
- Den avger inte så oerhört mycket rök, utan den är ju mer farlig på grund av sin värme. Därför var inte den intressant att titta på från vår sida, i skyddsmaskperspektivet om jag säger så.
Många har reagerat på att testet gjordes i en container. Kan ni förstå att det uppfattas som konstigt att ni gör det i en container istället för på en arena?
- Ja, men det har ingen betydelse. Vi har konstaterat att den här röken inte är bra för vår personal att vistas i. Hur den framställs eller var man mäter, oavsett kan vi konstatera att den inte är nyttig.
Vem har analyserat det här testet efteråt?
- Det har vi gjort tillsammans med räddningstjänsten och delar inom FOI, och delar inom Socialstyrelsen, som har tittat på det här och kommit med rekommendationer. De har rekommenderat hur vi ska göra för att skydda vår personal.
Vet du vem på FOI som kan prata om det här eller som var med vid testet?
- Nej, det tror jag inte vi kan i dagsläget. För att om de ska författa något sorts vetenskapligt test så krävs det mer från deras sida. Vad vi har fått av dem är att vi har fått använda viss typ av apparatur. De har inte själva... De har gjort en väldigt grov analys, kan man säga.
Så de var egentligen inte med i analysen av resultatet?
- Nej, de har bidragit till att få fram det här materialt, helt enkelt. Sen naturligtvis är nästa steg att göra ännu mer fördjupade tester. Då får FOI göra det på uppdrag av någon annan, kan man säga. Vi har fått vårt svart på vitt avseende arbetsmiljö och det räcker för oss i första läget. Sen ska vi analysera också, vad innehåller de här så kallade partiklarna. Vad är det? Är det tungmetaller? Är det rena giftiga produkter? Dit har vi inte kommit ännu. Det skulle kanske innebära ännu mer alarmerande uppgifter. Men så långt har vi inte kommit. Nu skyddar vi oss i första hand och då också utesluter vi också någon toxisk påverkan på vår personal.
Men egentligen är det ni och räddningstjänsten som har anylserat det här, i stora drag?
- Ja, precis. Vi har tagit hjälp av räddningstjänsten med att göra bedömningar med deras instrument, hur ska vi klara vår arbetsmiljö utifrån det här? De har ju större erfarenheter av att arbeta i rökfyllda miljöer.
FAKTA:
Resultat av testerna på Friends Arena 2013:
De uppmätta halterna av saltsyra var låga (högst 0,12 mg/m3). Enligt arbets- och miljömedicinkliniken har en undersökning hos astmatiker, som är extra känsliga, gjorts och då innebar exponering för saltsyra och en halt på 1,1 och 2,5 mg/m3 under 45 minuter varken luftvägsirritation, trötthet, huvudvärk eller yrsel.
Dammkoncentrationen från testet med både bengaler och nödbloss uppgick till 1,7 mg/m3, men gränsvärdet i Sverige för att damm ska anses nå långt ner i luftvägarna är 5 mg/m3. Engelska Institute of Occupational Medicine (IOM) rekommenderar dock att halterna ska ligga under 1 mg/m3. Notera dock att gränsvärdet gäller för en hel arbetsdag (åtta timmar). Det gör att man skulle kunna vistas i en miljö med den uppmätta halten av damm i fem timmar innan man går över IOM:s rekommenderade gräns.
Testerna som gjordes på Friends Arena visade också på mycket låga halter strontium och magnesium. Det finns dock inga gränsvärden gällande de metallerna då de har låg toxicitet.
Resultat av testerna i containern 2015:
Partikeltätheten varierade från 19 mg/m3 till 281 mg/m3, vilket är 56 gånger högre än gränsvärdet i Sverige på 5 mg/m3. Halterna som uppmätts av testerna i containern är dock något man utsätts för under ett kort förlopp, inte de åtta timmar (en arbetsdag) som gränsvärdet gäller kring.
I klippet ovan kan man se IFK Göteborg-supportrar tända bengaler i torsdagens match mot Elfsborg.