Polisen gick i veckan ut med en summering av ordningsläget i svensk elitfotboll under 2023, och slog fast att antalet matcher med "allvarligt ordningsläge" och "allvarliga incidenter" ökade kraftigt. Därefter tyckte Per Engström, sektionschef vid polisens nationella operativa avdelning, att arrangörer ska ta större ansvar framöver, och att klubbar ska överväga att spela klart matcher inför tömda läktare - om det krävs vid allvarliga ordningslägen.
Svensk Elitfotboll (intresseorganisation för klubbarna i allsvenskan och superettan) presenterade samtidigt i onsdags en ny plan för att hantera ordningsstörningar, där en del i beskedet var att det inte finns några nya regler kring att tömma läktare. Det finns enbart sedan tidigare med som en möjlighet som sista åtgärd vid ett matchmöte. I stället var beskedet att nuvarande riktlinjer kring bangers, pyroteknik och inkastade föremål görs om till direktiv i de särskilda tävlingsbestämmelser som finns för allsvenskan och superettan. Detta för att få ett enhetligt arbetssätt på alla arenor. Därmed kan även arrangörers agerande följas upp i efterhand, och få konsekvenser med varningar eller böter, samtidigt som arbetet fortsätter med exkluderingsstrategin, som handlar om att straffa enskilda individer, via tillträdesförbud genom åklagare eller via arrangörsavstängning genom berörd klubb.
SvFF:s ordförande Fredrik Reinfeldt var under fredagen på plats på ett möte, där samtliga inblandade parter träffades, inklusive företrädare för regeringen, för att diskutera ordningsläget i svensk fotboll. Reinfeldt betonar vikten av att fortsatt vässa exkluderingsstrategin, men kan inte lova att dagens Sef-plan och verktyg, som finns på bordet, kommer att leda till ett bättre ordningsläge i år i jämförelse med under 2023.
- Det kan jag naturligtvis inte utlova. Vi har redan haft matcher med stora ordningsstörningar, då vi hade en match mellan IFK Göteborg och Djurgården med omfattande pyroteknik, vilket gjorde att matchen fördröjdes i 30 minuter. Vi ser varningstecken. Jag välkomnar att supportergrupperna har kommit överens om att sluta använda utskjutande pyroteknik, vilket är livsfarligt, och det har även redovisats att barn, djur och supportrar själva har fått brännskador till följd av utskjutande och användning av pyroteknik. Det är bra att man är ense om detta och hoppas att det kommer på plats.
Han fortsätter:
- Vi skruvar på att få exkluderingsstrategin att fungera bättre, bland annat med att titta på att använda mer av bildmaterialet som finns, och vi är optimistiska kring att kunna göra det lite mer kommande säsong än tidigare. Men det ärliga svaret är att det måste till en helt kulturell förändring, en helt annan syn på hur man beter sig på fotbollen, en helt annan syn på om det är rätt att få använda våld bara för man är fotbollssupporter, och helt enkelt säga att det inte är acceptabelt.
Reinfeldt menar att maskering är en stor problematik, som ligger till grund för ordningsstörningar. Han berättar att fotbollen har varit i kontakt med en advokatbyrå, för att titta på att klubbar ska kunna använda sig av mer bildmaterial än tidigare vid identifiering av personer, som begår ordningsstörningar på läktarplats.
Så här långt ser det ljust ut gällande mer användning av bildmaterial på arenor.
- Den stora frågan för oss har varit att vi redan har en kamerateknik, där vi skulle kunna använda bilder, men där arrangörsansvariga inte vill lämna ut bildmaterial till klubbar, då de är rädda för att det ska komma i konflikt med nuvarande lagstiftning, och att de ska hotas av sanktioner. Vi har låtit en advokatfirma titta på det här, och de säger att de är försiktigt optimistiska kring att man visst skulle kunna använda en del av det här bildmaterialet, åtminstone för den klubb som arrangerar matcher, det vill säga att inte lämna ut till bortalag, säger Reinfeldt och fortsätter:
- Det är ett litet sätt att kunna skruva på detta, men det undanröjer inte det mer grundläggande problemet med omfattande maskering som grund för ordningsstörningar inom svensk fotboll. Först maskerar man sig och sedan begår man ordningsstörningar, i akt och mening att inte då stå till svars för sina handlingar. Det här skulle kunna vara en liten förbättring i exkluderingsstrategin, att den som begår ordningsstörningar också ska stå till svars för sina handlingar.
Ett exempel från i fjol, då det var omfattande ordningsstörningar var under mötet mellan IFK Göteborg och AIK på Gamla Ullevi. Mötet pausades under en lång tid, då över 500 fyrverkeripjäser sköts från läktarplats. I år kom därefter besked från polisen om att förundersökningen är nedlagd, något Aftonbladet var först med att rapportera om, då polisen inte har kunnat identifiera 50-100 maskerade personer som skickade iväg raketer. Pjäserna tros samtidigt smugglats in på arenan i förväg.
Ser Reinfeldt att verktygen, som finns i år, räcker till för att supportrar blir straffade vid en liknande händelse som den på Gamla Ullevi?
- Det var egentligen ingången när jag första gången sa att jag stödjer exkluderingsstrategin, men frågan är om den fungerar? Det var efter ett Stockholmsderby, och nu har det lett till en del arrangörsavstängningar och tillträdesförbud, men det ska absolut sägas att exkluderingsstrategin ska värderas utifrån hur den fungerar i praktiken. Vi vet att problemet är den omfattande maskeringen som sker i fotbollsmiljön och det rör både individuellt maskerade, men också kollektiva skiften, säger han och fortsätter:
- Vi har klädbyten, där man inte bara sätter på sig en huva, utan även är helt ombytt och kollektivt maskerade i stora grupper med supportrar. Ingen ska tro något annat än att det här är väl förberett och att syftet är att begå allvarliga ordningsstörningar, utan att man ska behöva stå till svars för det man har gjort. Vi har naturligtvis problem med att komma åt maskeringsproblematiken, men det är också en diskussion som förs när det gäller vilken typ av kamerateknik, och hitta kameraidentifikation, då det sker en digital utveckling. Vi tittar på det och hoppas komma längre. Det här är nyckeln till att matcher börjar i tid, slutar i tid. Det är nyckeln till att matchmiljön blir trevlig för alla, och att barnfamiljer vågar vara på plats. Det är nyckeln till att svensk fotboll kan attrahera fler.
Polischefen Per Engströms förslag om att tömma läktare vid allvarliga ordningslägen, samt avbryta matcher vid maskering har samtidigt i veckan mötts av kritik, däribland från AIK:s vd/klubbdirektör Fredrik Söderberg.
Reinfeldt menar att det finns en frustration inom polisen, men att rätt väg att gå är att fokusera på individer genom exkluderingsstrategin.
- Polisen är frustrerad efter en säsong, där de bland annat har redovisat att det har förekommit våld mot över 100 poliser och också mot ordningsvakter. Men min utgångspunkt och svensk fotbolls utgångspunkt är att få exkluderingsstrategin att fungera, att de individer som begår allvarliga ordningsstörningar får möta konsekvenser av sitt eget handlande. Det tycker vi är en bättre metod att använda, snarare än kollektiva bestraffningsmetoder, säger Reinfeldt och fortsätter:
- Sedan finns det redan i dag en teknik för matchmöten vid ordningsstörningar, där olika grupperingar pratar ihop sig kring hur man ska hantera det, och även domaren är involverad.
Ser du att polisens åsikt, eller Engströms, kan väga över till att vi ser tömda läktare under säsongen?
- Jag hoppas att vi snarare ska vässa exkluderingsstrategin mer, men det är välkänt att både politiskt ansvariga och polis, efter förra säsongens avslutning, har redovisat eskalerade ordningsstörningar. Men för att få rätt bild av det, så tycker jag att vi ska säga att på 555 matcher på elitnivå på herrsidan, så är det 24 matcher man tappat kontroll över. Då är det ganska allvarliga ordningsstörningar, mycket våldsanvändning, så vi ska inte bara prata pyroteknik. Det är allvarligt, men det är inte alla matcher. De flesta matcher har en väldigt bra stämning, och det är det vi vill ha i svensk fotboll.
Regeringen tillsatte i december i fjol en utredning, som leds av Anders Hübinette, gällande att lämna förslag på åtgärder i syfte att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar vid fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Utredningen ska därmed överväga såväl lagstiftningsåtgärder, som andra åtgärder, och ska redovisas senast den 31 mars 2025.
Reinfeldt hoppas på framtida lagstiftning om längre tillträdesförbud än tre år, som i dagsläget är max i svensk lag.
- Påföljden i dag är max tre år gällande tillträdesförbud. Vi säger till utredarna att titta på en mycket längre påföljdsperiod. En del andra länder har till och med livstidsavstängningar. Vi har inte förordat det, utan förordat mycket längre (tid än tre år). Varför gör vi det? Dels för att vi noterar att tre år inte används, utan man använder en mindre del. Med tio år kan vi se förlängda (tillträdesförbud), då det är allvarliga ordningsstörningar eller upprepade ordningsstörningar. Det har vi bett om, och det har utredarna i sina direktiv. Vi väntar på en lagstiftningsändring, det är inget vi använder innan.
Hur är det att behöva vänta till 2025?
- 2025 kommer utredningen, och jag ska inte säga att vi har en lagstiftning på plats 2026, så det kan vara tre säsonger utan några justeringar i lagstiftningen. Därför är det viktigt att vi redovisar åtgärder som elitklubbarna själva kan göra, att vi för en dialog med supportergrupper och andra kring vad vi kan göra till då en del förändringar i verktygslådan kommer.
Vidare ser även Reinfeldt att klubbar jobbar på med arrangörsavstängningar, något socialministern Jakob Forssmed vill se mer av och dessutom längre sådana än tre år, vilket alltså är max vad gäller tillträdesförbud.
- De (klubbarna) redovisar att de gör väldigt mycket och använder arrangörsavstängningar kopplade till tillträdesförbud, och den stora frågan är naturligtvis hur registreringskontrollerna kommer fungera, och hur mycket som kommer in gällande kläder att byta om med, pyroteknik, bangers och annat, som skapar problem på läktare. Det är upp till bevis, snart börjar allsvenskan, säger SvFF-basen.