Markus Holgerssons karriär har inte sett ut som de flesta svenska mittbackars karriärer. Först som 24-åring tog han steget upp till allsvenskan och Helsingborgs IF, och därefter har han hunnit med spel i New York Red Bulls, Championship med Wigan och cypriotiska ligan med Anorthosis Famagusta. Just nu spelar dock mittbacken i danska Ålborg, som nyligen deltog i Atlantic Cup i Portugal tillsammans med Djurgården och Örebro.
I samband med träningsturneringen fick Fotbollskanalen en pratstund med Holgersson, som i Ålborg får ta ett stort ansvar i en ung trupp. Laget ligger just nu åtta i den danska ligan, inför omstarten den 19 februari.
- Vi är fyra poäng bakom den sista slutspelsplatsen med fem matcher kvar att spela, så ja, det är slutspel vi siktar på. Det är det vi siktade på innan säsongen, men sen tappade vi många spelare, som Rasmus Jönsson och Lukas Spalvis. Det var många tunga pjäser som försvann och så fyllde vi på med spelare underifrån samtidigt som jag och en till kom in utifrån, säger Holgersson.
- Så målsättningen var nog för hög och vi startade säsongen med 18 poäng på sju matcher och då höjdes alla förväntningar. Sen kom väl verkligheten ikapp oss. Nu är vi väl mer eller mindre där vi ska vara, mellan femma och åtta. Men vi går för att nå slutspelet, och vi har ju fått in en ny tränare i Morten Wieghorst, som kommer in med energi och trycker på oss. Det är så man vill att det ska vara
Holgersson kom till Ålborg i somras.
- Det började väldigt bra för mig, men sen har det dalat lite. Jag fick en två matchers avstängning och efter det åkte jag på influensan, så då blev det både hackat och malet. Nu är jag på gång igen. Jag är en av två vicekaptener och jag ska ta stort ansvar. Jag är en av de äldre. Vi har en åldersstruktur som är ganska dålig och då gäller det att vi äldre tar tag i det.
Tränaren Morten Wieghorst håller också svensken högt.
- Han är en av de mer erfarna spelarna som vi har i laget. Tittar du på genomsnittsåldern är den ganska låg och sex spelare från vårt U19-lag förra året spelar nu i A-laget. Därför är Markus viktig. Han kan vägleda de yngre spelarna. Hans erfarenhet från spel utomlands och så vidare är viktig. Han är viktig för oss, säger Wieghorst.
Holgerssont trivs med sin roll.
- Jag vill vara drivande hela tiden, jag vill vara med och påverka och vara där det händer. Det har nästan varit så i alla klubbar jag spelat för.
Hur trivs du i Ålborg?
- Det är en fantastisk stad, som ligger precis vid Limfjorden, och hela klubben är familjär och välkomnande. De vill vara där uppe och kriga om titlarna, men vi får ta det här som ett mellanår där vi får försöka lära upp de unga så att vi kan vara med där uppe nästa säsong. Men vi har ju FCK i ligan...
De är ganska dominanta?
- Ja, det är ju bara att titta på hur bra de gjort det i Champions League. De har egentligen två startelvor som skulle kunna vinna danska ligan. De är i en klass för sig, lite som Malmö varit i Sverige.
Holgersson menar att den nordiska fotbollen gått framåt de senaste åren.
- Ja, det tror jag, vi har närmat oss lite mer och det har jämnat ut sig. Det ser man även på att många hemvändare kommer hem lite tidigare. Nu kommer de hem för att få en nystart i Sverige eller Norden. Jag tror det är positivt. Vi är attraktiva i Norden. I Sverige finns publiken, men sen kanske vi får göra något åt det där konstgräset...
Hybridgräs är ju på gång nu. De ska lägga det på Gamla Ullevi.
- Ja, hybridgräs tror jag på! Det borde alla andra också lägga. Jag har testat det i Bröndby och det är en helt annan grej än konstgräs. Det tror jag nog man ska köra på i Sverige.
Holgersson har ett kontrakt med Ålborg som sträcker sig över ett och ett halvt år till, plus en option på ytterligare ett år. När vi glider in på ämnet framtiden behöver inte ens frågan handla om hans tidigare klubb Helsingborgs IF för att han ska öppna dörren för en comeback på Olympia.
Ser du längre framtid här i Ålborg?
- Jag vet inte hur länge jag får vara frisk och spelare och så vidare, men Helsingborg är alltid något man har i tanken. Jag var hemma och såg kvalmatcherna, jag ser varenda match på tv och jag känner folk där. Jag känner P-O (Ljung, ny huvudtränare) och när jag var ledig i vinter så tog jag en lunch med Christoffer Andersson (ny assisterande tränare), vi spelade ju ihop tidigare. Jag är tätt där och ser vad som händer. Finns där en lucka så... Det är ju Helsingborg jag flyttar hem till sen. Så passar det så... Jag får se om jag kan bilda mittbackspar med Andreas Granqvist kanske. Men vi har ju Joel Ekstrand och Marcus Nilsson också så kommer de hem kanske man får flytta ut till högerbacken igen (skratt).
HIF:s säsong 2016 slutade i degradering till superettan och managern Henrik Larsson fick lämna klubben i vinter.
- Förra året var en jättebesvikelse, det var jättetråkigt. Det blev en svår situation. Vi vann ligan 2011 och då försökte man satsa. Jag vet inte om man gick ifrån sin filosofi där. Då hade vi hemvävt, många spelare underifrån, många helsingborgare och det blev lite kultur och "go" i det. Men sen vet jag inte om man tog in lite spelare bara för att satsa mot Champions League, det lockar ju. Då sprang pengarna i väg och så hade de inte koll på allt. Roar (Hansen, tidigare HIF-tränare) fick en dålig situation och sen kom Henrik (Larsson) på det.
- Det blev en ond spiral och bara negativt. Nu får vi hoppas att det blir en nystart, att det blir positivt. Det var en besvikelse, men nu får man försöka vända på det och se på det som att det kan bli riktigt bra. Det är ju så klart en osäker situation kring vem som ska vara kvar eller inte, så kommer det vara i en och en halv månad till, men det jag fått höra är att det är fart på träningarna, ett "go". De har både P-O (Ljung) och "Chrisse" (Christoffer Andersson) som drar igång det. Jag är positiv.
Ja, vad tror du om Ljung och Andersson?
- P-O Ljung var där när jag kom upp och han lärde mig fantastiskt mycket om hur jag skulle läsa spelet. Vi satt efter varje match och kollade videos och analyserade, hur man skulle spela bollen och så vidare. Taktiskt är det här helt fantastiskt, och sen har du "Chrisse" med det här drivet, han kan få igång och dra samman spelarna. Jag tror mycket på det här, så länge de kan samarbeta tillsammans och de verkar vara prestigelösa på det viset just nu.
Har de legat på dig om en övergång redan i vinter?
- Nej, det finns ingen möjlighet till det. Men man håller kontakten. Det är samma med Rasmus (Jönsson) i Odense. Vi snackar ofta och vi båda har ju sagt att om det finns en öppning så är vi jättepositiva till att komma hem. Framför allt jag, eftersom jag har varit så högt upp som jag kan komma, jag är nästan hemma.
Spelar det någon roll för dig om HIF spelar i allsvenskan eller superettan när du ska hem?
- När jag ska komma hem tror jag inte det spelar så stor roll. Då får man göra det bästa av det. Sen är det klart att man vill spela i allsvenskan, men är jag på väg hem så ska jag inte säga att det spelar roll. Men det är klart att det är fördelaktigt om de spelar i allsvenskan.
Hur känns kroppen för dig?
- Det är ju nu jag är som bäst. Wigan-tiden 2014 var kanske min absolut bästa tid, men sen har jag spelat på Cypern i två år och nu är jag här så kroppen är fin. Jag började ju proffskarriären sent, jag var 24 när jag kom till HIF, så jag kan nog sprida ut så att jag kan spela relativt länge. Kanske inte lika länge som "Henke" Larsson, men min position är ju fördelaktig också, jag springer inte lika mycket som de andra.
I juni 2015 blev Holgersson inkallad i det riktiga A-landslaget, till en träningsmatch mot Norge, efter flera återbud. Totalt sett har han gjort en landskamp, på januariturnén 2012. Några tankar har han inte på spel i landslaget framöver.
- Nej, dels har vi en hel del bra mittbackar och sen är det många som kommer underifrån. Det är bara att kolla på U21, hur de levererar. (Victor Nilsson) Lindelöf kan bli en av de större om han nu gör rätt val och så vidare. Så landslaget har man väl mer eller mindre släppt, sen är man alltid redo om chansen dyker upp, säger Holgersson.