Äntligen drar Allsvenskan i gång igen. En riktig toppmatch inleder serien när Malmö FF möter det regerande mästarlaget IFK Norrköping på lördag. Ett första lackmustest av vem som ska få hissa Lennart Johanssons pokal?
Tippandet av Sveriges högsta fotbollsserie är inte det lättaste, även om det blivit mer av en skiktning på senare år. Samtidigt är det många klubbar som kan vinna och toppstriden är ofta både bred och spännande.
Först när både det svenska och utländska transferfönstret dragit igen och augusti blivit september vet man hur besättningarna ser ut på slutrakan. Då ska man kunna skönja vilka lag som bör vinna och lär åka ut.
Ändå är det ett givet inslag vid den här tiden på året. När jag kollar tillbaka på vad jag skrev inför 2015 var rubriken: ”SM-guldet är Malmös att förlora.” Så blev det också, för efter en stark start klarade inte klubben av att både hantera Europa och Sverige och spelartapp.
Några dagar före avspark på Allsvenskan 2016 är rubriken lika passande. För det vore löjligt att tro på annat än MFF-guld. Klubben har både bredd och spets och får hem Behrang Safari i sommar, och riskerar inte att tappa så många.
Den nyligen avlidne Johan Cruyff spred många citat under sin långa och aningen kontroversiella karriär som spelare, ledare och filosof. Holländaren förstod inte varför man inte skulle kunna besegra en rikare klubb. Cruyff pekade på att han aldrig sett en påse pengar göra mål.
En vacker tanke, men vi vet alla att med få undantag så avgör pengarna i det långa loppet. Så är det i Sverige och så är det runt om i Europa. De rika vinner över de fattiga. Därför ska Malmö FF bara jogga hem SM-guldet 2016.
Allsvenskan är förvisso Europas jämnaste fotbollsliga där tio klubbar sedan år 2000 delat på 16 SM-guld. Fjolårsmästarna IFK Norrköping var också en rejäl skräll som trotsade fotbollens naturlagar.
Blir det en återgång till verkligheten 2016? Malmö FF har för övrigt vunnit fyra av SM-gulden sedan sekelskiftet och det mesta talar för att man i november hissar det femte sedan 2000 och nummer 19 i klubbens historia.
Allan Kuhn är mannen som ska leda laget. Han har mer att förlora än att vinna. För om klubben inte lyckas så kommer han att få skiten. Den tidigare assisterande tränaren som aldrig gjort en hel säsong som huvudtränare.
Och om det blir SM-guld kommer det heta att det hade vem som helst klarat av. Bara att kolla in truppen, resurserna och uppbackningen från fansen. Det är väl ett självspelande piano för Kuhn att slå sig ner vid.
Just Kuhn är väl ett möjligt hot mot MFF. Om han inte är stark nog i en spelartrupp som nu är välfylld och inte får tillräcklig prägel på laget så kanske man kan darra. Får han MFF att spela mer danskt än norskt efter Åge Hareide?
Annars är det väl överflödets förbannelse som är en risk. Där man inte blev av med Enoch Kofi Adu som inte bara skaffat sig vänner i klubben under sin kamp för att bli såld, där en del storspelare får nöta bänk och så frågan om Guillermo Molins vara eller inte vara. Moment som kan gnaga.
Fast man har gjort vad som förväntats under våren och tagit sig till cupfinal med hopp om Europa-spel. Oavsett om det blir Europa League eller ej så ska truppen hantera en kamp på flera fronter än den svenska.
Utmanarna då? AIK är främst i ledet men även om Carlos Strandberg är en klassvärvning är den bara för 13-14 omgångar och den sprider knappast trygghet hos de andra anfallarna. Och avsaknaden av Goitom-Bangura är stor.
Andreas Alm är under tryck, det hanterar han garanterat, men frågan är om han och laget är bra nog att ta det här SM-guldet som hela föreningen både längtar efter och kräver? Krav kan ibland strypa mer, men man har ett mittfält i toppklass och ett försvar som räcker till medalj.
Blåvitt floppade i cupen och hoppas på Tobias Hysén som återvänt. Värst är väl tappet av Gustav Svensson som var en viktig pjäs för laget och som höll ihop offensiv och defensiv. Han blir oerhört svår att ersätta för Jörgen Lennartsson.
Även rädd att den ekonomiska pressen och turbulensen i föreningen påverkar truppen. Nej, det ska den inte göra, men så är det på arbetsplatser där man skär ner och går hårt fram med kostnader. Gustav Engvall, hur håller han fokus med Stoke i omlopp?
IFK Norrköping går in i sin mest spännande säsong på länge med utgående kontrakt inte bara på managern Janne Andersson utan även på spelare som Emir Kujovic, David Mitov Nilsson, Daniel Sjölund, Christoffer Nyman och Andreas Johansson.
Om de klarar av att spela fotboll ändå? Självklart och tappen har varit få efter SM-guldet, men frågan är vad som händer i sommar då det är sista chansen att tjäna pengar på en försäljning. Efter CL-kvalet vet vi var vi har mästarna på allvar.
Magnus Haglunds Elfsborg har ömsat skinn och för första gången på tio år springer man ut till match utan Anders Svensson. Man har en stark förstaelva och en joker i form av Emir Bajrami. Om det lyfter kan det bära långt.
Häcken blir jag aldrig klok på. Ett lag som borde ha legat högre upp i flera säsonger och med Paulhino kanske Peter Gerhardsson fått den avslutare som han saknat. Ändå är det svårt att tro på medalj med det försvaret.
Djurgården överraskade länge under 2015 men föll ihop när Haris Radetinac skadade sig och man släppte Nyasha Mushekwi. Året började illa när Kerim Mrabti drog korsbandet och det gör att det blir svårt att tro på medalj.
Örebro SK bygger vidare på höstspurten och behöll Astrit Ajdarevic som var en förklaring till att man radade upp vinster när det vände. Att man stod emot MFF:s bud på Kamara talar för en roligare säsong för Axén o Co.
Spelar Rasmus Elm som han gjorde i första halvlek mot Malmö FF och stannar hela säsongen kan Kalmar bli ett topplag. Om han är mer som i andra halvlek, och kanske inte ens stannar hela säsongen kan det bli en tuffare kamp för KFF.
Helsingborgs IF går igenom ett ekonomiskt reningsbad. Henrik Larsson får verkligen visa vad han kan som tränare. Om han får upp laget på övre halvan är det en bragd, snarare handlar det om att inte dras neråt.
Vi lär få höra många gånger under säsongen att Nanne Bergstrand tränar ett lag som låg i Superettan i många år och det tar tid. Det döljer inte Mats Jingblads svajiga värvningar och att Kennedy Bakircioglü får svårt att göra sig gällande på planen.
Frågan är om fansen har tålamod för Bergstrands bygge? Överraskningseffekten är förbi i Allsvenskan och även om man har en hyfsad stomme så är Melker Hallberg bara inne för ett halvår och en del ex-KFF:are räcker inte till.
Roger Sandberg har på ett imponerande vis förvaltat Pelle Olssons arv i Gefle. Skadeproblem och en del spelarskiften gör klubben sårbar, men rekryteringarna andas nya fynd och man har utvecklat spelet på senare år.
Nykomlingen Östersund har klivit genom seriesystemet på imponerande vis. Graham Potter har drivit igenom ett spel långt från de engelska lägre divisioner där han hörde till som spelare. Vågar han hålla i det även om resultaten inte kommer?
Rutinen hos Walid Atta blir viktig men man har som lag släppt in rätt få mål när man gått från divsion 2 till Allsvenskan på fem säsonger och har en trupp av spelare som drivs av revansch. Kombinationen räcker till nytt kontrakt.
Joakim Nilsson såldes till Elfsborg och Noah Sonko Sundberg lånades in. Verkligheten för ett ekonomiskt pressat Sundsvall som var ganska långt över kvalplatsen. Så blir det inte 2016, försvaret är för svagt.
Falkenbergs FF är en förening av överlevare som två säsonger i rad hankat sig kvar i Allsvenskan, även om det krävdes kval senast. Nu försvinner talangen Gustaf Nilsson i sommar och Hasse Eklund kan inte hoppa in själv. Nej, sagan tar slut i höst.
Jönköpings Södra har inte riskerat ekonomin och nyförvärven är därefter och man har även tappat skyttekungen Fredrik Olsson. Jimmy Thelin har trotsat oddsen förut men över 30 omgångar räcker inte Södra till för nytt kontrakt.