Poddserien "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" har under den senaste månaden belyst de problem och utmaningar som svensk fotboll står inför. Serien har väckt en hel del intresse - men det har även dykt upp frågor och funderingar under de 14 inledande avsnittet.
I avsnitt 15 svarar Olof Lundh och Erik Edman på de lyssnarfrågor som har kommit in under seriens gång - samtidigt som gäster kommer med inspel.
Ett av dessa inspel kommer från Hampus Danielsson, som är ungdomstränare i division 1-föreningen Torns IF. Danielsson menar att det behöver läggas mer resurser och pengar på att även utveckla breddverksamheter - och inte bara akademierna.
- Finns det kompetens så söker man sig ofta till elitklubbarna och man vill vara i den miljön. Ibland saknas det en tanke kring hur vi faktiskt ska kunna göra breddklubbarna så bra som möjligt. Hur många spelare vi än får med och som fortsätter spelar fotboll så måste verksamheten i breddklubbarna vara bra och vi måste utgå från att folk spelar i fotbollsklubbar för att bli så bra som möjligt, även om man är i en breddklubb, säger Danielsson och fortsätter:
- När man pratar om att det ska finnas en strategi så tror jag att många klubbar inte är där för att kunna börja prata om någon avancerad strategi för att få fram spelare till A-laget. Man behöver börja med att diskutera vem i klubben som ska styra de sportsliga frågorna, ska det vara en operativ styrelse? Ska det finnas anställda i föreningen som tar hand om de här frågorna?
Hampus Danielsson kommer även med förslag kring hur breddföreningar skulle kunna tänka för att nå en mer långsiktig strategi i sina verksamheter.
- Jag tror att många föreningar skulle må väldigt bra av att ha folk som är anställda i ungdomsverksamheten för att fatta sportsliga beslut, för att man ska slippa hamna i sitsen att ordföranden ett år har en son eller dotter som är väldigt duktig och satsar väldigt mycket. Då går man en riktning och nästa år är det en annan ordförande och då är det en annan riktning.
- För att ha en långsiktighet i det så tror jag att klubbar behöver titta mer på om man kan anställa folk till ungdomsverksamheten, en ungdomsansvarig eller liknande, som fattar den typen av beslut.
En annan person som har ett inspel är Pär Lagerström, som var gäst i avsnitt 14. Lagerström återkommer till ett ämne som har tagits upp i fler avsnitt – nämligen vikten av ekonomiska förutsättningar.
- Jag kan bara konstatera att den kommersiella utvecklingen i damallsvenskan och damfotbollen i Sverige går alldeles för långsamt, om man ser på vilken potential vi har. Vi har haft ett A-landslag som har tagit medaljer, vi har fortfarande en bra damallsvenska, men intäkterna det genererar går alldeles för långsamt - kontra den övriga utvecklingen.
Lagerström pratar även om var ansvaret ligger för att utveckla de kommersiella delarna inom svensk damfotboll och vänder blickarna mot England, där det har lagts stora resurser.
- Om vi tittar på England till exempel, det engelska fotbollsförbundet, Women’s Super League – det var de som initierade det arbetet, en enorm satsning i ett projekt för att rebranda hela ligan och hitta sponsorer, säger Lagerström och summerar:
- För mig är det givet att de största aktörerna, SvFF och EFD, måste gå samman och samarbeta ännu hårdare med de kommersiella delarna, precis som man samarbetar med de sportsliga delarna.
En person som har forskat kring ämnet är Magnus Lindwall. Han menar att man inom svensk fotboll har blivit allt bättre på att använda sig av forskningen i sin verksamhet - men att det finns jobb kvar att göra.
- Nu snackar vi inte om (Lars-Erik) Uneståhl i mental träning och de här gamla grejerna som vi höll på med för 20-30 år sedan. Nu försöker man få bort alla gamla myter: 10 000 timmar låter mysigt - men det stämmer inte och det ligger ingenting bakom. Alla de där sakerna försöker man få bort och få in bra vetenskapsbaserade modeller i stället, säger Lindwall.
Lindwall är även inne på att dessa myter och "falska sanningar" riskerar att påverka hur verksamheter på olika nivåer styrs.
- Där har Anders Ericssons idéer om deliberate practice och 10 000 timmar i slutändan gått helt vilse. Men den myten gillar många att hålla fast vid och den styr ganska mycket av verksamheter, tror jag.
- Har du det här antagandet i botten, att det där stämmer - då kommer det att få konsekvenser för hur man bedriver verksamheten och hur man förhåller sig till sin son eller dotter: nu handlar det om att samla timmar, då får jag se till att hyra in någon som tränar min son eller dotter vid sidan av, för det räcker inte med den här verksamheten med organiserad idrott. Då får det konsekvenser för hur man tänker och då får vi problem, framför allt om det antagandet inte stämmer och det gör det inte.
Lyssna på hela frågespecialen i poddserien "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" i spelaren.