I vinter hämtade IFK Göteborg in tränaren Poya Asbaghi från superettan-klubben Gefle. 32-åringen är allsvenskans yngste huvudtränare i år och säger sig trivas ”som fisken i vattnet” i sin nya klubb, som han ledde till en kvartsfinal i svenska cupen under försäsongen.
- Första tiden i klubben har varit fantastisk. Det är en väldigt varm klubb. Den är lika varm som den är stor. Det gäller alltifrån spelare, ledare, sportchef, fansen och folk runt omkring. Jag har fått ett otroligt varmt bemötande. Jag skulle inte säga att jag är förvånad, men det har varit en grymt positiv överraskning för mig, säger Asbaghi.
- Jag har fått vara Poya. Jag har fått vara den jag är, och jag fick vara det väldigt snabbt. För jag kände mig bekväm med att vara det, eftersom min omgivning tillät mig att vara det.
Asbaghi blev en del av en befintlig ledarstab.
- Det är kul. Jag har fått lära mig nya saker av dem, precis som de har fått lära sig saker av mig. Så hade jag det i Gefle också, men efter bara någon månad kändes det som att vi jobbat ihop i flera år. Det är ungefär samma känsla här.
Vad var det första du började med när du tog över?
- Att presentera mitt arbetssätt. Det är ett ganska nytt arbetssätt om man jämför med vad staben varit van vid tidigare. Det handlade lika mycket om att utbilda ledarna som spelarna, och samtidigt samla intryck från ledarna och spelarna. Det var en sådan process, det var ge och ta. Det var lärorikt både för mig och för dem.
- Nu börjar det där bli mer och mer vardag. Vi börjar förstå varandra mer och mer. Det är inte lika mycket, jag förklarar det här för honom och han förklarar det här för mig. Nu pratar vi mer samma språk.
Är det så även med spelarna?
- Definitivt.
Hur är er spelargrupp?
- Vi har en ung trupp, en betydligt yngre trupp än tidigare. Jag som tränare gillar en sådan miljö, där man får jobba med unga och utvecklingsbara spelare som är lyhörda, vill utvecklas och är hungriga. Att jag får jobba med sådana spelare i en miljö som IFK Göteborgs är väldigt kul.
Vad har du fått ut hittills?
- Väldigt mycket. Jag har fått spelarna att förstå, och jag har fått se spelare och ett lag utvecklas i det här. Jag är väldigt nöjd med processen som varit hittills.
- Vi är ett lag som hela tiden utvecklas. Ser man det i ett större perspektiv gör vi hela tiden stora framsteg. Det är jäkligt viktigt.
Asbaghi har utgått från ett sorts 3-4-3-system under försäsongen, men till exempel mot Sirius i svenska cupen bytte man mitt under matchen till en 4-4-2-uppställning.
- Vi är flexibla och kommer vara flexibla, men vi får aldrig vara så flexibla att vi tappar bort vår identitet. Hela fingertoppskänslan handlar om att ha en grund och tydliga principer. Det ska vara tydligt: ”Det här är vi”. Men i det ska vi också vara flexibla, det är ett måste för att vi ska vinna matcher i år.
Hur svårt är det för spelarna att hänga med i det där, upplever du?
- Jag var otroligt imponerad av deras förmåga att göra det. Det blev lite nytt för spelarna, men jag är otroligt imponerad av deras förståelse och acceptans.
Vad har du för förväntningar på dig själv och IFK Göteborg i år?
- Mina förväntningar på mig själv är alltid högre än den högsta förväntan som finns utifrån. Det är det som gjort att jag hela tiden utvecklats som tränare. När jag inte förväntar mig något av mig själv längre, då kommer jag inte hålla på med det här längre.
Hur lever du med den pressen?
- Det är på gott och ont. Det är inte alltid bra att sätta den pressen på sig själv, men det har gjort att jag hela tiden lär mig nya saker. Jag trivs med det så. Jag ser en utveckling och då kör jag.
Du står inför en ny utmaning, att vara huvudtränare i allsvenskan. Vad känner du kring det? Gör det dig nervös?
- Nej. Men jag kommer känna lite nervositet framöver, det har jag alltid känt i alla miljöer. Det spelar ingen roll om det är i division 3 eller här i Göteborg. Men jag känner mer stolthet. Snart är det premiär, snart ska jag stå där på Gamla Ullevi. De kommer spela vår inmarschslåt, vi kommer ha tusentals supportrar där, jag 32 år gammal - fan vad kul! Det är så jag känner. Nervositeten kommer nog lite på matchdagen.
Nu kommer du också ha ett stort publiktryck på dina matcher. Att inte ryckas med av det och att kunna coacha så som du vill, hur tänker du kring den utmaningen?
- Det är också en utmaning. Jag ska inte säga att jag ser fram emot den, men det tillhör jobbet och det gäller att klara av det också. Det här jobbet är inte gjort för alla, vi tränare måste klara av att hantera det.
Sportchef Mats Gren har sagt att er målsättning är att nå runt en sjätteplacering. Vad säger du?
- Vi har pratat mycket om det där. Alla i Göteborg är överens om att vi är i en process där vi har en betydligt yngre trupp än vad vi haft på väldigt länge. Det viktigaste för oss är att se de här unga spelarna, ha ett arbetssätt som utvecklar laget och som utvecklar individerna. För de är vår framtid. De måste bli bättre. Tillräckligt bra för att vinna matcher åt oss i dag, men framför allt utvecklas så att de kan vinna ännu fler matcher i framtiden. Det är väldigt viktigt för oss.
- Men det innebär inte att vi sagt att vi ska gå in och torska varje match och att vi bara ska fokusera på att utvecklas. Så fungerar det inte, så fungerar inte Blåvitt. Men det är det vi har betonat mest. Sen får vi se hur långt det räcker.
Du har valt att ge Sebastian Eriksson kaptensbindeln. Hur gick resonemanget där?
- Jag har inte träffat alla Blåvitt-fans, men han är ett av de absolut största Blåvitt-hjärtan som jag någonsin har träffat. Han älskar Blåvitt och allt han gör är för Blåvitt. Han skulle till och med kunna göra saker som får honom att framstå sämre för Blåvits skull. Så funkar inte alla kaptener. Det finns många kaptener, jag ska inte säga i allsvenskan men runt om i världen, som skulle kunna säga eller göra saker för att gynna sig själv men på bekostnad av laget. ”Sebban” är exakt tvärtom.
- På det är det en kille som blivit en av de äldre i laget och som tar hand om de yngre på ett föredömligt sätt. Vi har fått en fantastisk kapten i honom.
Han har ett kontrakt som går ut i sommar, hur ser du på risken att bli av med honom då?
- Så är det, fotbollen fungerar så. Det är klart att jag vill behålla honom så länge som möjligt, och det vet han om. Men jag har full förståelse för allt som kan hända, men det betyder inte att det är klart att han kommer lämna.
Att han kan försvinna mitt i säsongen, var det något du tog med i dina tankar när du fattade beslut om vem som skulle bli kapten?
- På ett sätt vill man helst ha en kapten som är där hela året, men ”Sebban” är för mig en så självklar kapten på många sätt. Han har så mycket Blåvitt-hjärta ändå, så det handlar inte om det. Det handlar om andra saker om han skulle lämna. Då tycker jag att han under den tiden han är här ska vara kapten.
Hur har han tacklat nya rollen som mittback?
- Grymt. Han är motiverad och gör hela tiden stora framsteg. Men det betyder inte att det alltid är givet att han ska vara mittback. Han har fortfarande egenskaper för att vara fältare också. Men han har visat upp en flexibilitet och en dynamik som imponerar väldigt mycket, säger Asbaghi.