För 15 år sedan avslutade Magnus "Ölme" Johansson sin fotbollskarriär efter över 200 allsvenska matcher i IFK Göteborg, med att bli svensk mästare 2007.
I dag har den tidigare försvararen bytt bana helt.
- Jag har haft eget bolag i elva år med solskydd, markiser och pergolas, vilket är som ett flexibelt uterum. Men jag bygger inte själv längre. Nu är jag bara ute och säljer, säger "Ölme" till Fotbollskanalen.
Hur kom du in på den banan?
- Jag var på skolgården med barnen, så var det en pappa till ett av barnens kompisar i klassen som skulle dra i gång med ett belgiskt bolag. Så jag började jobba med det bolaget. Sen åkte jag ner själv och kollade på produkterna och blev intresserad.
- Så jag började köra själv.
Hur är skiljer det sig från fotbollslivet?
- Det är ju en jäkla skillnad, men samtidigt var man ju väldigt social och så under fotbollskarriären. Och här träffar man nya människor hela tiden för att bli kompisar och skapa förtroende.
Är det lätt för dig med det, att skapa förtroendet?
- Ja. Alltså, har de någon koll på sport så har de nog sett Blåvitt spela. Då kommer man in på det spåret och de känner igen mig vilket gör att de litar på mig som människa, säger Johansson, som bor och verkar i Göteborg.
Saknar du fotbollen?
- Ja. Man lever ju ett ganska bekymmerslöst liv som fotbollsspelare. Det är bara att se till att hålla sig frisk och kry så är det rätt enkelt. Klubbarna tar hand om spelarna också så det handlar främst om att tycka att fotboll är kul, och det är det ju.
Men trots att den numera 53-årige ex-spelaren saknat fotbollen så är det inget han pysslar med överhuvudtaget numera.
- Inte längre, säger Johansson.
- Jag tränade barnens lag efter karriären men har slutat med det nu. Jag har tre barn och tränade de två äldsta men inte den yngsta, dottern. Hon spelade också men hade så bra tränare så jag kände att jag inte behövdes. Men ibland är det också skönt att ta ett steg tillbaka och se någon annan kämpa bara.
"Ölme" Johansson kom, som 17-åring, till IFK Göteborg första gången 1988 från moderklubben IFK Ölme. Totalt blev det över tio A-lagssäsonger i den blåvita tröjan.
När den tidigare försvarskuggen tänker tillbaka på karriären och ska plocka fram ett favoritminne blir det inte bara ett, utan sju.
- Det får väl bli de sju gulden när vi inför varje säsong i princip trodde att vi skulle vinna, även om vi kanske inte sa det utåt. Vi var väldigt ödmjuka i arbetsinsatsen, men vi kände alltid: "Fan vad gött det ska bli med ett SM-guld i år igen". Lite som Malmö nu, tänker jag. Det känns som att lagen nu tror att de kan slå Malmö, men det gör de inte. Malmö har också ett riktigt brett lag, säger "Ölme"
Han fortsätter:
- De fyra som sitter på bänken skulle lätt platsa i flera andra lag. Så det behövs en riktig sammansvetsad trupp för att ta hem det framför MFF.
Men inför den kommande säsong ser Johansson en tydlig utmanare till MFF, som vunnit fyra SM-guld de fem senaste säsongerna.
- Jag tror att Hammarby kan utmana i år. Jag tycker att de köper rätt och behåller rätt. Sedan har de nog den bästa målvakten i ligan (Warner Hahn, tidigare i IFK Göteborg). Han är riktigt, riktigt bra. Helt otrolig.
Vi tar oss tillbaka till Johanssons egen karriär igen.
Under försäsongen har de allsvenska klubbarna varit på träningsläger. Exemplevis har IFK Göteborg varit i Spanien för att svetsa samman laget och förbereda sig inför vad som komma skall.
Det var en annan tid när du spelade och åkte på träningsläger med Blåvitt. Har du något minne från något läger som sticker ut?
- Vi var i Tyskland i februari och jag tror det var fyra plusgrader. Så hamnade vi ute i skogen någonstans. Det fanns inget att göra, verkligen ingenting. Det enda vi kunde göra var att sitta och spela kort. Vi kunde liksom inte ens gå och bowla eller köpa godis. Vi frågade oss: "Varför kunde vi inte hamna på något roligare ställe när vi är i väg?"
- Men vi kom samtidigt på att det finns ju inget roligare att umgås. Så var det på våra läger. Det var mycket sammansvetsning.
Var det en nyckel för er tror du?
- Ja. Ska man spela ihop måste man ju känna varandra och lita varandra. Det gäller att umgås så mycket som möjligt, att man inte bara sticker i väg och vilar på något rum. Jag tänker att man får vara väldigt öppen som fotbollsspelare för att förstå varandra.
Ser du någon skillnad på fotbollen nu och då?
- Jag tycker att det känns mer som företagsverksamhet nu, att man gör en arbetsuppgift bara - sen vill man vidare. Och det är oavsett vilken del av tabellen man befinner sig i. Man vill vidare för snabbt tänker jag.
Johansson själv hann med ett eget utlandsäventyr i nederländska Groningen som han värvades till 1998 innan han 2003 återvände för en avslutande andra sejour i Blåvitt. Det blev även en landskamp för Sverige.
Den sista matchen i karriären blev mot Trelleborg 2007 när han var med och vann ännu ett SM-guld, hans sjunde, vilket också är IFK Göteborgs senaste.
"Ölme" är nöjd med livet efter den avslutade karriären.
- Livet har varit bra, har inget att klaga på. Bor centralt i Göteborg och har nära till Ullevi så det blir en del matcher. Jag ser kanske 10/15 matcher hemma ungefär.
Men det är inte bara positivt, va?
- Haha nej. Några matcher har man gått i halvtid. Jag bara hoppas att de får ihop det där. Men det är inte så lätt som man tror att få det att stämma. Det är svårt att förklara.
- Men det går inte att hamna högt upp i allsvenskan om man inte har spelare som kämpar för varandra eller har självförtroende eller litar på varandra.
Vad är skillnaden på när du spelade tycker du?
- På min tid när vi var som bäst, när lag hade svårast att möta oss, då var vi svåra att göra mål på. Vi kanske inte var bland de mest offensiva. Men man måste vara jävligt noggrann med allt man gör både framåt och bakåt. Laget måste fungera som ett dragspel. Lagen nu är för breda och långa i för stora delar av tiden på plan, tycker jag.
- Det går inte att ha det så. Vi var mer kompakta, kanske var det tråkigare för publiken.
Men det är tråkigt att förlora också, tycker nog många.
- Ja. Så är det ju, säger Johansson, och fortsätter analysera nutida Blåvitt:
- Det är sättet man förlorar på nu, det ser ut som att laget ger upp. Men det blir lätt så när laget är så brett, det ser liksom ut som de lägger av. Vilket de kanske också gör, det gör man kanske om man inser att man inte hinner ifatt sin motståndare.
Avslutningsvis då. Har du en lösning du vill skicka till Blåvitt?
- Gör dig själv och alla andra bättre på plan. Lär dig förstå vad den andra gör. Vet inte vad jag ska säga, det är så jäkla många grejer. Men det är upp till tränarna också, och jag är glad att de är kvar. Men jag har trott på de andra med.
"Ölme" avslutar med ett tips IFK Göteborg inför säsongen 2025:
- Hamna inte där man hamnat tidigare, se till att få en bättre start.
Fotnot: Intervjun gjordes i slutet av januari.