Noah Alexandersson, son till förre Blåvitt- och 109-faldige landslagsspelaren Niclas Alexandersson, följde i fjol sin pappas fotspår genom att få speltid med IFK Göteborg i allsvenskan. Niclas har en bakgrund med spel i Blåvitt mellan 1996-1997 och mellan 2004-2009, vilket gjorde att en cirkel slöts när även Noah under fjolårssommaren fick göra debut och spela matcher med IFK:s A-lag i allsvenskan.
18-åringen fick under förra sommaren ett A-lagskontrakt och behövde därmed bara ett och ett halvt år i IFK för att bli en seniorspelare och för att få allsvensk speltid. Alexandersson spelade från start i debuten mot Falkenberg och blev visserligen utbytt skadad i halvtid, men njöt av varenda sekund på Gamla Ullevis hybridgräs.
- Det var en dröm som jag har haft sedan jag var en liten kille och tittade på när pappa spelade. Man är född blåvit, så det är klart att det var en speciell känsla att få debutera hemma på Ullevi. Det var stort, man sprang mest och lyssnade på fansen. Man kunde inte undgå det, säger han till Fotbollskanalen.
Alexandersson kom först under vintern 2018 till Blåvitt. Han har, som bekant, alltid haft en koppling till föreningen efter Niclas gärning i klubben, men inledde i stället sin karriär i Västra Frölunda och spelade med sina vänner i den lite lugnare miljön fram till efter att han även blev en A-lagsspelare där med två år i division 3.
Då ville han vidare, ta nästa steg och på så vis var valet enkelt - IFK Göteborg.
- Det är den klubben jag har växt upp med och det är de jag har sett mest av i hela världen. Man vill att de ska ligga i toppen och jag försöker hjälpa till för att vi ska komma dit.
När Noah, som är född i september 2001, såg sin pappa i Blåvitt-tröjan mellan 2004-2009 var Blåvitt inte lika framgångsrikt som på 1990-talet, men ändå tillräckligt bra för att bland annat vinna SM-guld 2007. Noah kommer ihåg att han följde sin pappa från läktaren.
- Jag minns att jag var på matcherna på Ullevi och satt där, men jag föddes i England när han spelade i Everton och det minns jag inte så jättemycket av, även om jag fått se lite klipp och sådant i efterhand. Det väcker också minnen till liv, säger han.
Ett minne som han har från senare år inträffade efter att han, ihop med Niclas, såg en match mellan Manchester United och Everton i England. Noahs favoritlag utomlands är United och efter matchen fick han hälsa på profiler i båda lagen, däribland United-ikonen och dåvarande assisterande tränaren Ryan Giggs. Den upplevelsen kom med Niclas karriär, något han blev påmind om av walesaren.
- Jag fick träffa Giggs (Ryan), Rooney (Wayne), Lukaku (Romelu) och allihopa. Jag kommer ihåg att Giggs petade på mig och sa: "Din pappa brukade sparka mig på benen när vi möttes". Han puttade bara på mig och log lite, säger Alexandersson och skrattar.
Men däremot var Uniteds dåvarande chefstränare Louis van Gaal inte lika pratglad.
- Han gick bara rätt förbi, helt iskall.
Alexandersson funderar inte över om att det finns extra press på honom utifrån för att han är Niclas Alexanderssons son, men menar att han hela tiden sätter press på sig själv.
- Man vänjer sig ganska snabbt vid det eftersom att man hört sedan man var liten att man är son till en fotbollsspelare. Därmed känner man inte att det är någon stor grej. Jag har i stället känt att jag också vill bli så bra. Det känns därför mer som att den pressen kommer från mig. Jag vill också visa att jag kan göra samma sak. Utifrån finns det säkert de som förväntar sig det, då man har det namnet man har och att jag ska bli lika bra som pappa, men jag försöker bara tänka bort det och fokusera på att utvecklas hela tiden, säger han.
Alexandersson fortsätter:
- Jag får sedan se hur bra jag blir. Det är inte alla som gör 109 landskamper och det är inte så att jag sitter och tänker: "Nu måste jag göra 109 landskamper, annars är jag skit". Jag tänker mer på att utvecklas här och nu och bli så bra jag kan. Vi får sedan se hur långt det räcker, förhoppningsvis kan jag i varje fall göra något liknande.
Alexandersson hoppas i år på att ta nästa steg i sin utveckling och att slåss om en startplats i allsvenskan. I fjol blev det en assist på tre matcher, i år ska det bli mer än så.
- Man vill alltid spela som fotbollsspelare och mitt mål är att komma närmare en startplats. Jag vill verkligen slåss för en startplats och för att få speltid i allsvenskan. Det ger ju erfarenhet och rutin.
18-åringen tror dessutom att det är en bra tid att vara i Blåvitt nu som en ung spelare. Han ser ett ungt lag och en spännande resa framför sig mot toppen.
- Det har byggts en kultur om att det inte är så långt ifrån. Även om du är ung får du spela om du är tillräckligt bra. Det känns motiverande att spela i det här Blåvitt-laget och få vara med om resan upp. Det är också kul med många unga, då man kan känna igen sig i varandra, säger han och fortsätter:
- Jag och August (Erlingmark)l har lite liknande bakgrund. Han kan hjälpa mig med hur det var när han kom upp. Alla kan lära sig av varandra, vi lär oss av de äldre och de äldre kan lära sig av oss yngre också. Jag tror att det är en väldigt bra blandning. Man har de unga som verkligen brinner för Blåvitt, men även de äldre som kan hjälpa oss och ge råd.
Ska det här bli ditt år?
- Jag har inte tänkt så långt, men jag hoppas på ett år där jag kan etablera mig mer i allsvenskan och att få vara med och spela mer. Det är klart att jag tänker så, men jag försöker bara jobba hårt och om Poya (Asbaghi) och Ferran (Sibila) tycker att jag har gjort det tillräckligt bra för att spela är jag redo. Då vill jag prestera och hjälpa laget.
IFK Göteborg träningsspelar under torsdagen mot Louletano i Portugal. Matchen börjar klockan 11.30 svensk tid och sänds på C More Fotboll och streamat på cmore.se.