OLOF LUNDH: Krisen i Blåvitt är smärtsam att följa
LÄS MER: IFK Göteborgs tioåriga fall - från Europadrömmar till krisrubriker
LÄS MER:Bjärsmyr vill se blåvit storstädning - oron: "Då blir man skitnödig på riktigt"
I mars 2021 utsågs Richard Berkling till styrelseordförande i IFK Göteborg.
De följande åren har å ena sidan inneburit en stabiliserad blåvit ekonomi. Å andra sidan har de inneburit tre bottenstrider på fyra säsonger - vilket i sin tur har lett till ökad kritik från både media och supportrar.
När Richard Berkling slår sig ner för att ge sin syn på Blåvitts mångåriga kräftgång och nuvarande skick riskerar klubben åter en degradering till superettan med nio omgångar kvar.
Då mår han precis som de blåvita supportrarna, berättar han för Fotbollskanalen.
- Man är frustrerad. Sen har jag ett jobb att göra som gör att jag kanske inte kan omfamna den frustrationen, men ingen vill vara där vi befinner oss nu igen.
- Jag tycker inte att vi ska behöva vara här med tanke på de satsningar som vi har gjort. Men jag ser också att vi har mer potential i laget som vi måste få ut, där vi har en sportslig ledning som jobbar väldigt hårt för att få ut det.
Hur kanaliserar du frustrationen inom dig?
- Jag kanaliserar den i arbete. Men också i att försöka stötta de som är närmare i att göra jobbet. Jag måste finnas där och utstråla både lugn och trygghet, givetvis även krav och skärpa, men framför allt att hålla kylan i att göra rätt saker.
***
För att försöka hitta svar på hur en av svensk fotbolls giganter numera kontinuerligt slåss för allsvensk överlevnad har Fotbollskanalen tidigare satt ihop en stor tidslinje.
Den gör avstamp i säsongen 2016, året efter både ett cupguld och dubbla andraplatser i allsvenskan.
Richard Berkling satt själv med i styrelsen under tre år innan han blev ordförande 2021. Nu ger han sin syn på vad som har gått snett under den senaste blåvita tioårsperioden.
- Det är en period där klubben har famlat med att hitta rätt i vad som har varit en väldigt snabbt föränderlig fotbollsvärld. Fotbollen har blivit mer internationell och mycket mer konkurrensutsatt. Där har klubben fastnat i en nedåtgående spiral i både sportslig och ekonomisk motgång, säger han och fortsätter:
- Om man förlorar konkurrenskraft ekonomiskt leder det till negativa effekter för sporten, vilket i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten. Då får du en nedåtgående spiral.
Berkling menar att det är svårt att peka på en enskild nyckelfaktor när det har gått fel under så lång tid.
- Det är ett antal faktorer. Utan att dela med mig av precis allt jag tänker så finns det ett par områden som jag tycker har påverkat, säger han.
Ett av de områdena, som Berkling ser det, kom efter säsongen 2015. Då hade klubben en starkare ekonomisk situation vilket gjorde att man hade möjligheten att öppna plånboken för att ta sig ur den hägrande sportsliga problematiken.
- Man gjorde det i stället för att kanske adressera rotorsaker. När de ekonomiska satsningarna på sporten inte bet förlorade man ganska snabbt den ekonomiska styrkan och tvingades i stället spara i en redan fallande trend. Det ökade risken ytterligare för det sportsliga resultatet.
Vidare menar han att storklubbar generellt har svårare att bryta negativa trender än mindre föreningar. Detta på grund av en stor kortsiktig press.
- Där är inte IFK Göteborg unika. Det finns andra klubbar både i Sverige och internationellt som har haft svårt att bryta negativa spiraler, säger han.
Blåvitt-ikonen Mattias Bjärsmyr kritiserade nyligen IFK Göteborgs tvära sportsliga riktningsförändringar de senaste åren, i en större intervju med Fotbollskanalen.
Ett exempel återfinns när IFK Göteborg valde att sparka Poya Asbaghi, som stod för en typ av fotboll, för att ersätta honom med Roland Nilsson, som stod för en helt annan typ av fotboll, säsongen 2020.
- Det finns absolut en relevant kritik i det, säger Richard Berkling.
Han tycker att IFK Göteborg inte byggde vidare på det som var bra under Poya Asbaghi när han lämnade klubben.
- Jag kan uppleva att det då blev ett steg tillbaka till det som var mer bekant och tryggt. Den förändringen var kanske inte strategiskt driven, säger Berkling.
- Det som skedde med Poya, där tycker jag att man lite grann kastade ut barnet med badvattnet för att man inte tyckte att det var framgångsrikt nog. Jag hade inte samma insikt i klubben då som jag har i dag, men det finns definitivt skäl att kritisera de kasten som har gjorts. Det har lett till förändringar som gör att man börjar om från noll hela tiden.
***
Tre och ett halv år efter utnämnandet ger Richard Berkling sin syn på sin blåvita sejour hittills.
- Det har varit rätt tuffa år. Jag kom in i en period där det hade varit ganska många år av motgång. Det gör att man får ta över och jobba i en nedåtgående spiral där det samtidigt finns en uppbyggd frustration, säger han.
Han lyfter upp flera delar som han tycker har varit bra under sina år som ordförande. Däribland den ekonomiska utvecklingen och en professionalisering av både verksamheten och styrelsearbetet.
- Vi har även försökt att bygga någonting som är långsiktigt - genom hela föreningen, lägger han till och konstaterar sedan med tydlighet:
- Men i och med att de sportsliga resultaten för herrlaget ser ut som de gör blir allt annat underordnat. Herrlaget är dragloket för hur vi uppfattas. Det är klart att de sportsliga resultaten är ett misslyckande.
Berkling ombeds att konkretisera vad som inte har stämt under sina år i ordförandeposten. Då blickar han tillbaka mot våren 2023, när Mikael Stahre fick sparken från sitt tränaruppdrag med mindre än fyra veckor till allsvensk premiär. En förändring som Berkling menar att föreningen ”tvingades göra ganska sent”.
- Bevisligen slog vi in på en väg för ett och ett halv år sedan som inte gav den utveckling som vi ville. Då fick vi ändra väldigt sent och ganska hastigt. Säsongsstarten 2023 var inte bra.
Richard Berkling ser desto mer positivt på det som följde kort därefter. Då tog klubbdirektör Håkan Mild in Ola Larsson som teknisk direktör och började med det ”bygga någonting långsiktigt”.
- Då försökte vi korrigera det och återställa det, och bygga underifrån. Men det är klart att det finns mängder med saker under 3,5 års tid som man önskar att man hade kunnat göra annorlunda.
Hur mycket ansvar anser du att du själv har för IFK Göteborgs nuvarande situation?
- Som ordförande har jag det yttersta ansvaret över hela verksamheten. Oavsett hur mycket eller lite en styrelse eller ordförande påverkar det som sker på planen i individuella matcher är det jag som är ansvarig för utfallet för föreningen. Om inte vi lyckas prestera bättre har jag i min roll inte lyckats hjälpa verksamheten att nå sin potential.
I november 2021, efter en tuff säsong där IFK Göteborg länge riskerade att åka ur, slog Richard Berkling fast följande:
- Aldrig mer att vi dansar vid nedflyttningsstrecket. Nu har vi gjort det fyra av fem år. Till slut kommer man trilla ner, det är oundvikligt om man lever på det sättet, sa han då.
Citatet står Berkling fortsatt bakom i dag.
- Det är klart att den analysen var helt rätt. Vi ska inte vara där. Det är farligt för en förening som IFK Göteborg. Nu har det skett två år i rad. Det är för att vi inte har fått effekt på de satsningar som vi har gjort, säger han.
Efter årsmötet i mars 2024 var Berkling åter rak och spetsig i sin kommunikation:
- Jag kommer inte vilja se ett sånt år som vi har haft tidigare. Nu måste vi prestera - annars är inte jag relevant i den här rollen. Det är klart att det är dags att verkligen leverera och få utväxling på det vi har gjort, sa han bland annat till Fotbollskanalen.
Richard Berkling ger nu, sex månader senare, sin syn på uttalandet:
- Det gäller fortfarande. Jag förtydligade det i en annan intervju senare. Då sa jag att jag skulle vilja se oss på den övre halvan och att jag ville utveckla vår transferverksamhet så att vi sålde spelare för minst 50 miljoner, säger han.
- Sen har Ola förtydligat den sportsliga ambitionen om att vi ska vara bättre i år än förra året, för att sedan nästa år vara på den övre halvan och därefter, 2026, kvalificera oss för Europaspel. Och jag har inga problem att utvärderas utifrån det.
Vad betyder ”att inte vara relevant i rollen” för dig?
- Du kan göra jättebra saker som ledare, men till slut tappar man just relevans. Folk tappar tålamodet. Det har ingen betydelse hur mycket rätt saker man gör. För om inte resultaten kommer, och man ser en tydlig utveckling i det, så har man varken trovärdighet eller förtroende från människor. Och det här är ett förtroendeuppdrag. Någonstans tar förtroendet slut.
I IFK Göteborg får styrelseordföranden förtroende över ett år i taget, enligt föreningens stadgar.
Hur ser du i dag på att ställa upp för omval nästa år?
- Det är en fråga som har sin process inför årsmötet, så det tar vi då. Så länge jag är här och företräder IFK Göteborg har jag en enorm passion och kraft i det jag gör, säger han.
Richard Berkling berättar att han har haft en löpande dialog med IFK Göteborgs nya valberedning under hela året.
- De är nya alla tre och vill sätta sig in i hur verksamheten fungerar. De vill både granska vad styrelsen gör, i relation till verksamheten, men också vara med som bollplank och bidra med reflektioner. Jag tycker att de har gjort ett jättefint arbete hittills.
***
Under intervjun återkommer Richard Berkling till en särskild punkt vid flera tillfällen. Blåvitt-ordföranden anser att klubben har kommit samman i flera led och stakat ut en långsiktig och hållbar väg.
Det arbetet menar han inleddes för två år sedan av klubbdirektör Håkan Mild, vilket sedan accelererades genom rekryteringen av Ola Larsson som teknisk direktör våren 2023.
Berkling tycker vidare att den nya verksamhetsplanen är ”ett tydligt steg i att adressera rotorsaken”.
- IFK Göteborg slår sig in på en ny väg - i stället för att bara se transfers som den enda lösningen, säger han.
Vad behöver IFK Göteborg göra för att ta steg framåt?
- Kortsiktigt har jag fullt förtroende för att Håkan och Ola gör allt som krävs för att spelarna ska få ut mer av sin potential. Jag tycker att matchen mot Hammarby visade ett mer kraftfullt lag som verkligen stred för varandra ute på planen.
- Långsiktigt är det så att bara för att man lägger en verksamhetsplan betyder inte det att man är färdig. Fotbollen förändras ganska snabbt, så vi måste fortsätta med att jobba med den verksamhetsplanen och implementera den i verksamheten. För vi är på en förändringsresa.
Han fortsätter:
- Om vi har ett slutmål att om tre år vara på ett visst sätt, då är inte varje dag som vi inte har nått dit ett misslyckande. Det är ett steg på vägen. Där tror jag att det är viktigt att man har en uthållighet i den satsningen, även om det kortsiktigt är jobbigt med tabellposition och uteblivna trepoängare.
I IFK Göteborgs verksamhetsplan som presenterades i våras står det klart och tydligt att klubben ska ta sig till Europaspel senast säsongen 2026. Richard Berkling skriver under på den målsättningen.
- Med de resurserna som vi har byggt upp ekonomiskt och även strukturellt är det en målsättning som är rimlig att ha. Sen är det inte en enkel målsättning. Men det innebär en stegring av verksamheten varje år fram till dess.
- Detta är framför allt en målsättning som kommer från den sportsliga ledningen själva, och inte något som har varit ett önsketänkande krav ifrån någon annan.
Med tanke på IFK Göteborgs tabelläge de senaste åren har många utomstående reagerat med förvåning över Europa-målsättningen. Vissa hävdar att den inte är verklighetsförankrad.
- Jag förstår kritiken. Det är väl upp till verksamheten, oss alla som jobbar med den, och framför allt sporten att motbevisa det, säger Berkling.
***
Mattias Bjärsmyr menar i en intervju med Fotbollskanalen att det ”nästan krävs att man gör rent hus på Kamratgården”. Blåvitt-ikonen tycker att förändringar bör ske ovanifrån, alltså på Richard Berklings ordförandepost.
- Jag har full förståelse för att han riktar den kritiken mot mig, svarar Berkling.
- När de sportsliga resultaten uteblir leder det till den typen av ifrågasättanden. Jag hade förmodligen resonerat på samma sätt om jag hade möjlighet att omfamna supportern inom mig.
Samtidigt pekar Berkling på vikten av kontinuitet inom fotbollen.
- Om man tittar på klubbarna som ligger i topp i allsvenskan. Där har den organisatoriska centrallinjen, från ordförande till tränare, jobbat tillsammans under många år. Jag tror att snittiden för Malmös ledande personer ligger på elva år, och då har man ändå bytt tränare ganska ofta. Djurgården ligger väl på nio-tio år och Elfsborg på åtta-nio. De har alltså haft ett ledarskap som har jobbat sig samman över tid.
- Nu har vi en ledning på Kamratgården som de senaste åren har lyckats bryta delar av den nedåtgående spiralen. Med en kraftig vändning av den grundläggande affären där man har skapat en ekonomi som ger utrymme för satsningar, samt inlett en omläggning av den sportsliga verksamheten. Nu har man gjort den omläggningen. Men samtidigt är elitidrotten resultatstyrd. Vi lever i tio år av besvikelse. Då förstår jag att viljan till att göra något mer, något kraftfullt, är stor.
När är kontinuitet inte bra?
- Kontinuitet har inte något självändamål. Kontinuitet är bra om man ser en framåtriktad rörelse. Att man ser att det finns någon form av utveckling, med en tydlig plan för hur man åtgärdar det som inte har en utveckling. Kontinuitet är också bara bra om det finns energi, vilja, passion och drivkraft. Kontinuitet gjord av trötta människor eller människor som går i försvarsställning - det blir inte bra.
Ser du att det finns ett behov av att göra förändringar på någon av de ledande positionerna i IFK Göteborg?
- För det första ska analysen göras efter säsongen eller i slutändan av den. Men framför allt är det en analys som ska göras av de som är närmare verksamheten. När den analysen är gjord kommer den att kommuniceras internt och inte till Fotbollskanalen.
***
IFK Göteborgs stora ljuspunkt 2024 stavas Malick Yalcouyé. Efter en sensationell vår såldes den 18-årige mittfältaren till Premier League-klubben Brighton för en klubbrekordsumma. Priset landade enligt Expressen på omkring 100 miljoner kronor.
Just transferintäkter är ett område som Berkling tidigare har pekat på som ett utvecklingsområde för klubben. Därmed är han extra glad över försäljningen av Yalcouyé.
- Det är självklart positivt när vi kan överträffa internt högt ställda förväntningar. Den försäljningen är en av allsvenskans starkaste genom tiderna, framför allt vad gäller nettoeffekt med pengar som stannar i klubben, säger Berkling.
Blåvitt-ordföranden ser hela processen som ägde rum kring försäljningen av Yalcouyé som mycket lyckosam.
- Man höll kylan och agerade inte för tidigt. För det handlade redan tidigt om ganska höga summor. Men man höll kylan och fick en ännu bättre nettoeffekt på affären. Jag är väldigt stolt över sättet som den affären gjordes på.
Kan du nämna något om siffrorna för affären?
- Ni får vänta på årsredovisningen, eller kanske att Marcus Hermansson (ekonomichef) försäger sig, säger Berkling skämtsamt.
Berkling berättar vidare att IFK Göteborg bedömer att klubben behöver sälja spelare för ett totalt värde av Yalcouyé-summan varje år, i ett genomsnitt över en treårsperiod.
- Sen innebär inte det att vi tror att vi kan få fram en Malick att sälja till Premier League varje år. Men allt sånt måste balanseras mot de sportsliga resultaten och den sportsliga strategin. Allt handlar om en helhet i verksamheten.
Hur ser planen ut för att lyckas med det målet?
- Vi måste utveckla strategin underifrån. Vi behöver jobba med att få in fler unga spelare i våra lag. Vi måste hitta olika vägar för att få in fler spelare i seniorfotbollen. Det leder till att vi behöver utveckla vår scoutingverksamhet ytterligare.
Delar av Yalcouyé-pengarna har IFK Göteborg spenderat på spelartruppen under sommaren, berättar Berkling. Han menar samtidigt att klubben trots det kommer att redovisa ett ”väldigt starkt resultat med kraftigt förstärkt eget kapital”.
- Det är helt avgörande för att kunna bygga en stabilitet i IFK Göteborg på lång sikt. Det är inte längesen klubben var väldigt illa ute ekonomiskt. Där har vi en skyldighet att inte sätta klubben igen. Ekonomisk stabilitet är en grundpelare för fortsatt konkurrenskraft.
Berkling förklarar att IFK Göteborg noga ser över var pengarna ska placeras framöver. En del kan mycket väl komma att handla om infrastruktur.
- För oss är det viktigt att vi får till fler träningsplaner som vi har kontroll över själva. Där har vi en bra dialog med kommunen och Got event.
Han berättar att IFK Göteborg anser att en satsning på fler träningsplaner kan komma att ha lika stor effekt för klubben både sportsligt och ekonomiskt som en utbyggnad av Gamla Ullevi.
- Då kan vi ha fler spelare i träning, fler träningar, vilket leder till bättre spelare och förhoppningsvis bättre sportsliga resultat och transferintäkter. Det kommer ha samma impact på föreningen som en utbyggnad av Gamla Ullevi. Och detta går att åtgärda här och nu. Där hoppas vi kunna redovisa framsteg redan i höst.
Var kommer de träningsplanerna att ligga?
- Vi berättar det när det finns något mer konkret att kommunicera.
Hur ser planerna ut för Kamratgården?
- Det utvärderas hela tiden. Att ha faciliteter i toppklass har alltid kännetecknat IFK Göteborg. Där vill vi vara. Vi kommer garanterat att göra en översikt av Kamratgården också.
Är det aktuellt med en konstgräsplan på Kamratgården?
- Vi har tittat på det. Men i vilken ordning saker och ting sker är vi inte klara med än.
Samtidigt är arenafrågan fortsatt central för IFK Göteborg, menar Berkling.
- Vi har ett sämre konkurrensläge än klubbarna i Stockholm och Malmö vad gäller möjligheten till kommersiella intäkter från arenaupplevelsen. Framför allt vad gäller partnerförsäljning. Så det är en otroligt prioriterad fråga. Vi har jobbat med den i flera år och har skruvat upp dess betydelse ytterligare med den nya verksamhetsplanen. Vi har även en tät dialog med både kommunen och Got event. Den frågan lever i allra högsta grad.
Richard Berkling tycker att det har gjorts viktiga framsteg gällande arenafrågan i och med Got events förslag om ett ombyggt Gamla Ullevi.
- Det var ett väldigt välkomnat inspel i debatten. Sen har vi en dialog med dem om ytterligare förbättringar som vi skulle vilja se och sen behövs även en tidsplan som är relevant. Här bidrog Got event i allra högsta grad till att accelerera den frågeställningen.
När tror du att en arenalösning skulle kunna vara på plats?
- Det är ju ett dam-EM som Sverige hoppas arrangera om några år (2029). Det tror jag har satt en del bollar i rullning.
***
Intervjun avslutas med två raka frågor till Richard Berkling.
Vad är mest kritiskt att få till i IFK Göteborg just nu?
- Vi måste börja vinna fotbollsmatcher med herrlaget. Vi har ett lag med hög potential som vi inte har fått ut i den utsträckning som vi vet finns där. Det ska bli intressant att se vilka spelare som tar chansen att kliva fram och göra skillnad.
Vad är mest positivt i IFK Göteborg just nu?
- Det är det som är svårt i min position att prata om i den här typen av samtal. För det är mycket som är positivt i IFK Göteborg, men alla är trötta på att höra att ”allt går bra utom…”.
Berkling ger det trots allt ett försök:
- Jag är otroligt glad över att se hur damlaget har lyft sig under den andra halvan av säsongen. De har vägen mot Elitettan i egna händer. Vi ser också att verksamheten kommer slå alla försäljningsrekord - i alla olika intäktsslag - vilket är en otroligt stark prestation av de som jobbar på Kamratgården och i verksamheten.
- Vi säljer slut Gamla Ullevi i vad som snart ser ut att bli 25 matcher i rad. Vi har ett otroligt starkt stöd på läktarna trots att det snart är tio år av uteblivna resultat. Det är mycket som är positivt med IFK Göteborg, men när vi inte tar trepoängare i den utsträckningen som vi ska göra kan alla avfärda det jag säger som bara prat.