LÄS MER: Blågults "alternativa elva": Här är bästa spelarna som spelar för andra landslag
Sirius-backen Kebba Ceesay, som bland annat har en bakgrund med spel i Djurgårdens IF, Lech Poznan och Dalkurd FF, är en av flera svenska spelare, med utländsk bakgrund, som har kunnat representera det svenska A-landslaget, men som i stället har spelat för ett annat landslag. I Ceesays fall rör det sig om Gambia, som han representerade mellan 2007 och 2016.
Ceesay är uppväxt i Gambia och flyttade först vid 13 års ålder till Sverige, då hans pappa skulle studera till läkare. Ceesay spelade även fotboll i Gambia, men inte i organiserad form och inledde därmed i stället sin karriär i IK Brage på svensk mark.
Ceesay flyttade dock tidigt vidare till Djurgården och gjorde bland annat en landskamp för det svenska U21-landslaget innan det blev spel för Gambias landslag.
- Det har varit en ära att spela för Gambia. Jag kom till Sverige när jag var 13 år, men för mig är Gambia hemma, så att spela för mitt land var stort. Det var en bra tid där och jag fick chansen att spela med andra profiler, som Pa Dembo Touray som också spelade i Djurgården när jag var där, men även Njogu Demba-Nyrén och några andra profiler, som folk här kanske inte känner till. Det var jätteroligt, säger han till Fotbollskanalen.
Allt började dock med att representanter från Gambia kom över till Sverige för att träffa Ceesay, som då redan hade representerat Sveriges U21-landslag.
- De var här och träffade mig, då jag debuterade i U21-landslaget på min 18-årsdag. De hörde av sig och det var mycket som hände då. Jag hade precis skrivit på för Djurgården och debuterat för U21, det var väldigt mycket. Jag ville ta det lite lugnt och landa i det innan jag debuterade lite längre fram.
Var det ett svårt val att välja att spela för Gambias landslag?
- Nej, det var inte så svårt. När jag kom till Djurgården fick jag i början inte den speltiden jag behövde. Djurgården hade även ett väldigt, väldigt bra lag och var ett topplag då, så det var svårt för mig att slå mig in. Jag slog mig in under tredje året och hade inte spelat regelbundet, så då blev det svårt att ta en plats i U21-landslaget, säger han och fortsätter:
- Nästa steg är sedan A-landslaget och om man krigar för speltid i sin klubb är det logiskt att inte vara med i landslaget. När landslaget i Gambia hörde av sig tänkte jag att jag kör på det och då fick jag chansen att spela landslagsfotboll. Så svårt var det inte och när jag fick spela där tyckte jag att det var roligt.
Ceesay berättar att han minns landslagets hemmamatcher starkast. Landslagsspelare är väldigt uppskattade av människor i Gambia och därmed fick han ta emot mycket kärlek.
- Direkt när vi landade i Gambia och skulle börja lägret innan match var det mycket folk på flygplatsen. Så som de tog emot oss, jag fick en chock i början. Det var väldigt stort. Det var poliseskort överallt och på träningarna var fansen där. Det var mycket folk och de sjöng. När vi fick eskort från flygplatsen och på matchdagen gick alla ut från sina hus, stod på gatorna och sjöng och klappade. Det var: "Wow". Det var väldigt speciellt och det var redan mycket folk när man kom till arenan. Man fick mycket kärlek, säger han.
Ville supportrarna komma fram och hälsa på er?
- Alla ville pusha laget och att vi spelade matcher där gav mycket glädje. Fotboll är den största sporten där och nästan alla spelar fotboll på gatorna. Alla har intresse för fotboll. Det finns även intresse för basket och handboll, men fotboll är den största sporten. Det gav så mycket glädje, så de ville bara pusha oss. Det var häftigt, kul.
32-åringen var aldrig med och tog Gambia till Afrikanska mästerskapen eller till VM, men kom däremot till spel i flera träningsmatcher och kvalmatcher till mästerskapen.
En match han minns extra var hemmamötet med Kamerun 2015, som slutade med 1-0-förlust. Då var bland annat stjärnspelarna Eric Maxim Choupo-Moting, Stéphane Mbia och Vincent Aboubakar på planen för motståndarlagets del.
- Man fick möta bra spelare och i Kamerun var Mbia där och några andra stora spelare. Det var häftigt. Även om man har spelat i klubblaget och känt sig lite sliten, så blir det speciellt med landslaget. Det är lite annorlunda, det känns som att man på något sätt får extra energi. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, men det är stort.
Senast Ceesay spelade med landslaget var under 2016. Därefter valde han att ta en paus, då han var på väg tillbaka från en allvarlig skada och sedan dess har han inte representerat landslaget igen.
- Jag valde att ta ett steg tillbaka, då jag kom från en korsbandsskada och kände av den när jag spelade i landslaget på lite sämre planer. Då vågade jag inte riskera något och ville lägga mer tid på att spela i mitt klubblag och ta hand om knät. Nu är det bra, men det är deras resa nu. Om de klarar av att gå till Afrikanska mästerskapen är det deras resa. Jag kommer alltid att följa med som en supporter och följa laget, men det är deras resa nu. De har gjort det bra och behöver inte mig heller nu. De har något bra på G.
Ceesay är dock inte ensam spelare i Gambias landslag senaste åren om att ha en koppling till Sverige. Det har även förre Djurgården-målvakten Pa Dembo Touray, tidigare Häcken-spelaren Njogu Demba-Nyrén, förre Östersunds FK-spelaren Modou Barrow och förre Hammarby-anfallaren Pa Dibba.
Ceesay berättar att han bland annat kommit Touray nära. De spelade ihop, både i Djurgården och i Gambias landslag.
- Jag kände typ ingen först, det var bara Dembo som jag kände. Han tog hand om mig i Djurgården och jag brukade titta på deras matcher innan. Då såg jag den där store målvakten som var nästan två meter och när jag sedan kom och provtränade träffade jag honom. Då var man blyg och sa nästan ingenting.Men han bjöd hem mig på mat och vi hängde. Jag sa inte så mycket, jag tänkte: "Vafan, det är ju han", säger han.
Ceesay fortsätter:
- Men han är väldigt lättsam och till slut blev vi tajta. Jag brukade driva med honom och jag driver med honom nu också. Det var väldigt viktigt för mig. Han har varit en förebild för mig och har tagit hand om mig. Det är inte bara han, det var även andra som tog hand om mig i Djurgården, men han har varit väldigt viktig i min karriär.
Är Touray lika populär i Gambia som i Sverige?
- Jag skulle säga att han är större i Gambia, han är stor där. Det är väldigt lätt att gilla Dembo. När man tittar på honom ser man en jätte. Då kanske man inte vågar öppna upp sig och skämta med honom, men så fort man pratar med honom känner man att han är väldigt avslappnad. Han är väldigt enkel att prata med och skojar mycket, så det är lätt att tycka om honom.
Saknar du tiden i landslaget?
- Ja, lite gör jag det. Det är de här stora matcherna med framför allt publiken och att spela inför 50 000. Det är de stora matcherna och adrenalinet. Man kommer alltid sakna det, men jag känner att jag har gjort min tid där. Jag tycker bara att det är kul att följa de yngre spelarna som håller på att ta steget nu.
Ceesay får numera i stället ägna besöken i Gambia till att träffa familj och vänner.
- Jag åker dit varje år, för mig är det hemma, så jag åker i december varje år.