Kristopher Da Graca njuter. Efter att ha spelat in sig i IFK Göteborgs startelva under 2019 fick förbundskaptenen Janne Andersson upp ögonen för mittbacken och valde att ta med honom i truppen till januariturnén. Fotbollskanalen träffar 21-åringen några dagar in på lägret i Qatar.
- Det är otroligt att vara här. Och oväntat också. Jag tänkte inte på uttagningen över huvud taget. Nyheten bara kom mitt under min semester. Jag fick reda på det via en kompis. Jag blev chockad. Riktigt chockad. Jag hade inte den minsta tanken på att jag skulle bli uttagen, säger Da Graca.
Varför?
- Jag vet inte. Eftersom allt gått så fort. Jag har ju bara spelat regelbundet i ett halvår. Så jag trodde inte att jag skulle bli uttagen. Det är stort.
Da Graca kunde dock, om han hade velat, varit landslagsman för en helt annan nation just nu. Hans föräldrar kommer från Kap Verde, vars fotbollsförbund försökt locka till sig mittbacken.
- Ja, de hörde av sig mot slutet av förra året. Men då sa jag till dem att jag skulle satsa på svenska landslaget istället. Det var innan uttagningen till januariturnén, efter att jag blivit uttagen till U21-landslaget. Så då kände jag att skulle köra på Sverige.
Är det ändå lite smickrande?
- Ja, det är klart att det är det. Kap Verde ligger mig varmt om hjärtat. Jag var där nyss, i december, i en vecka. Jag hade inte varit där på elva år. Så jag fick se en helt annan värld jämfört med den vi lever i.
- Det är mycket mer chill där borta. Så jag åkte dit och fick ta det lugnt. Det är skönt ibland, efter att man haft en hetsig säsong om man säger så.
***
Redan som 16-åring blev Kristopher Da Graca proffs. Ungdomsproffs. Svensken valde att byta Hisingsbacka FC från Hisingen mot Premier League-jätten Arsenal. Det efter att London-klubben börjat intressera sig för Da Graca tack vare att rivalen Tottenham hade honom på sin radar.
- Jag var på provträning med Tottenham. Sen var en Arsenal-scout på plats och kollade på en match. Därefter kontaktade de min agent och sa att de ville att jag skulle åka dit för att provträna. Sen skrev jag på ett kontrakt.
Hur var tiden i England?
- Den var bra. Det var lärorikt. Jag flyttade dit som 16-åring, fick lära mig mycket om fotbollen och även ta mycket eget ansvar. Det behöver man. Jag bodde hos en värdfamilj. Men det var mycket eget ansvar. Jag fick ta hand om kost och så vidare.
Hur var det?
- Det var svårt. Det var mycket skräpmat där i början. Men jag fick lära mig. Jag fick hjälp av klubben. De hade en specialist som sa till oss vad vi spelare skulle äta. Sen fick vi gå på en matlagningskurs.
Så du är grym i köket nu?
- Haha, nej. Nu har jag tappat det igen. Nu blir det äggröra till middag.
Da Graca beskriver att den första tiden på de brittiska öarna var tuff.
- Det är nog det, speciellt om man är hemmakär. Jag är väldigt hemmakär. När jag lämnade familj och kompisar var det jobbigt första halvåret. Men när jag väl kom in i språket mer så blev det mycket enklare.
Han nådde inte hela vägen upp till Arsenals A-lag, men när han nu ser tillbaka på sina år i London är han glad över att han tog chansen att flytta dit.
- Den grunden jag fick där hade jag inte fått hemma i Sverige, tror jag.
2017 ville Da Graca söka sig till seniorfotbollen. Serie A-klubben Genoa ryckte i honom, men erbjöd honom en plats i sitt Primavera-lag och det kände inte mittbacken skulle vara rätt miljö. Så hörde Blåvitt av sig och under sommaren för två och ett halvt år sedan skrev han på ett avtal med IFK.
- Jag hade inte någon jättekoll på Blåvitt innan jag kom dit, så jag tänkte bara att jag skulle dit och gör min grej.
Men Da Graca hade ändå stora förhoppningar om att han skulle kunna kliva rakt in i Göteborgs startelva.
- Det var mina förväntningarna, att jag skulle komma hem och spela varje match. Men så fungerar det inte alltid.
Var det jobbigt?
- Ja, det skulle jag säga. Jag var väl inte i bästa formen när jag kom dit heller. Det tog tid att anpassa sig till själva miljön och spelstilen.
Da Graca slog sig aldrig in i startelvan under den hösten och 2018 blev inget bättre år för mittbacken sett till speltid.
- Det var tufft. Jag började med en dålig försäsong som påverkade hela säsongen, skulle jag säga. Det blev som det blev då.
Sensommaren 2018 fick han också uppleva något som han tidigare beskrivit som sitt tyngsta ögonblick i karriären. Da Graca hoppade in sent borta mot IFK Norrköping och då orsakade han en straff, samt tappade markering på Kasper Larsen. På några minuter gick Blåvitt från en 1-0-ledning till en 2-1-förlust. Ett hårt slag som mittbacken fick hantera.
- Jag var bara tvungen att ta min tid. Inför 2019 tänkte jag bara på att gå ut och köra. Misslyckas jag, så misslyckas jag. Jag tänkte att jag skulle få nya chanser. Det var bara att gå ut och försöka släppa alla tankar. Jag skulle bara ut och spela.
Du kände att du ändå skulle få nya chanser?
- Det visste jag. När man har en dialog med sin tränare så hjälper det en mycket. Han sa: ”Fortsätt träna, din chans kommer att komma igen och då gäller det bara att du är redo att ta den”.
Just IFK Göteborgs huvudtränare Poya Asbaghi trivs Da Graca väldigt bra med. 21-åringen menar att Asbaghi ”alltid finns där” och att han ”alltid försöker få ut det bästa” av varje av spelare.
- Jag tror inte det finns någon gräns för varken honom eller Ferran. Jag tror att de två kan bli hur bra som helst som tränare.
Ferran Sibila är Blåvitts assisterande tränare, som kom till klubben inför förra säsongen. Tidigare har han jobbat för Gif Sundsvall, där han hyllades för sina insatser, och Poya Asbaghi ville gärna att spanjoren skulle assistera honom i IFK. Trots att de inte har någon koppling till varandra sedan tidigare. Men de båda tränarna har hittat varandra, förklarar Da Graca.
Hur fungerar de ihop?
- De är som Piff och Puff. De passar perfekt tillsammans. Det tror jag att ni alla har sett när ni har kollat på våra matcher. Jag tror att de båda behöver varandra för att göra det som de gör.
Da Graca berättar att spelarna i Blåvitt ofta drillas taktiskt av de båda tränarna.
- Det är mycket. Speciellt efter att Ferran kom in har det blivit mycket individuellt snack med honom. Vi har suttit ner och kollat på videos och pratat om hur man ska tänka i olika situationer. Det har hjälpt mig otroligt mycket.
Så när kom egentligen vändningen i Blåvitt för Da Graca? Jo, i somras. Då valde klubben att sälja mittbacken Carl Starfelt till den ryska ligan. Plötsligt var det Da Graca som skulle kliva fram och ta för sig.
- Det var nervöst. För jag kommer ihåg att både André (Calisir) och Starfelt hade börjat säsongen otroligt bra.
Da Graca berättar hur han kände att han skulle behöva hålla samma nivå som Calisir och Starfelt.
- Så det är klart att jag kände lite press. Men det löste sig.
Förstod du direkt när Starfelt såldes att det var din chans?
- Då tänkte jag: ”Jag måste ta min chans”. Jag förstod att det kanske var chansen som jag väntat på.
- Det var nervöst, kommer jag ihåg. Han lämnade dagen innan vår match mot Falkenberg och det var vår första match efter uppehållet. Jag var så nervös. Det hände så snabbt. Jag hann inte smälta allt. Det tog två-tre matcher innan jag kom in i matchtempot som man behöver. Sen efter det så flöt det på, tycker jag.
Under den andra delen av säsongen var Da Graca given i Blåvitts mittlås och han är relativt nöjd med sina insatser under 2019, som ledde till en kontraktsförlängning med IFK under hösten.
- Det gick helt okej. Jag känner att jag kunde gjort det lite bättre i vissa matcher. Men det är ju första halvåret då jag får spela regelbundet. Så helheten är jag nöjd med.
Hur var det att spela i IFK Göteborg förra året? Det var ju mycket positivitet kring klubben efter några tyngre år.
- Ja. Det var skönt. Det kändes som att allt släppte, allt vi tränat på under försäsongen. Jag kommer ihåg att vi trodde på det under försäsongen, men jag tror inte riktigt supportrarna såg det som vi höll på med. Men när det väl började klicka så var det underbart.
Ordet som Da Graca använder för att beskriva det nuvarande läget i Blåvitt är ”underbart”, och det är uppenbart att han har det bra på Kamratgården. När hemmamatcherna på Gamla Ullevi kommer på tal spricker han upp i ett stort leende.
- Det finns inget bättre än att spela där, säger Da Graca och fortsätter:
- Jag kan inte riktigt beskriva det. Alltså… ett fullsatt Ullevi, på en varm sommardag och match mot ett bra motstånd. Ah… det finns inget bättre.
Hur skulle du beskriva miljön i IFK Göteborg?
- Rolig. Det är det jag tänker på. Det är alltid roliga människor runt omkring och lagkamraterna är alltid härliga att umgås med.
Vad tror du ni kan uppnå framöver?
- Stora saker. Stora saker.
Vad innebär det?
- Det får vi se. Men som det ser ut nu kan vi uppnå mer än vad vi förväntade oss. Målet är att ta oss upp till toppen igen.
För egen del då, vad tänker du om det som väntar framöver?
- Jag vill hålla en hög nivå hela tiden. Jag vill visa stabilitet. Det är mitt mål.
Tror du era supportrar kommer vara mer krävande i år efter ert fjolår?
- Ja, det tror jag. För det kändes som att de trodde att det skulle bli ett jobbigt år förra året. Sen när det väl gick som det gick så kändes det som att vi inte spelade med ett så stort tryck på oss. Det tror jag gjorde det lättare för oss unga spelare. Det var bara att gå ut och spela.
Da Graca spår inte bara att IFK Göteborg kommer att ta steg resultatmässigt framöver. Han tror att laget även kommer att utvecklas spelmässigt.
- Jag tror vi kommer bli mycket mer bekväma än förra året. Och jag tror vi kommer fortsätta våga spela som förra året.
Ni kommer bli ännu mer bollförande?
- Exakt. Och jag älskar det. Det passar mig perfekt.
FOTNOT: Da Graca gjorde A-landslagsdebut för Sverige i träningsmatchen mot Kosovo under söndagen. Mittbacken startade matchen men blev utbytt i den 64:e minuten. Fotbollskanalens intervju med honom gjordes innan den matchen hade spelats.