Joel Ekstrand, 30, avslutade tidigare i höst sin karriär efter stora och återkommande skadeproblem. Backen hade kontrakt med AIK, men parterna kom då överens om att bryta avtalet.
- Min tid i AIK har varit fantastisk bortsett från att jag varit skadad, men tyvärr fick jag aldrig visa vad jag ville visa. Jag vet att jag kunde bidragit enormt sportsligt om jag bara hade fått igång kroppen igen, men läkare har nu konstaterat att jag inte längre kan spela på elitnivå. Jag är så glad över att ha varit en del av den här klubben under två år, sa Ekstrand i en kommentar på Solna-lagets hemsida.
Nu berättar Ekstrand, i podcasten Studio FPS Podcast, mer om skadehelvetet under slutet av karriären med återkommande operationer för knäproblem. Ekstrand gjorde totalt två matcher för AIK under 2018 och kom aldrig till spel i år. Mittbacken hoppades länge på att komma tillbaka och spela kontinuerligt, men berättar nu att han samtidigt under en längre tid förstod att det skulle bli svårt att komma tillbaka till planen.
- Jag kom till AIK och gjorde egentligen kortfattat en match direkt och sedan operation direkt eftersom att det gick sönder igen. Det blev tredje gången jag gjorde en operation och sedan blev det rehabilitering i ett år fram till att vi skulle börja den här säsongen. Då kände jag att något gick sönder igen. Skadan skedde i februari i Dubai, sedan försökte vi få rätt på det och den 29 augusti gjorde jag min fjärde operation, säger han i podcasten.
- När man ser en magnetröntgen ser man vissa grejer, men när man går in i ett knä ser man exakt hur det ser ut. Då sa två läkare till mig att jag inte kan spela. Sedan gick september och man funderade på hur man skulle lägga upp det. Det blev officiellt i oktober, men då hade jag vetat om det ett tag att det inte kommer att gå, fortsätter han.
Ekstrand berättar att läkarnas bedömning var att han inte skulle kunna elitidrotta igen, men att det ändå var hans eget beslut.
- Jag hade under senaste fyra åren inte spelat mer än två matcher totalt. Jag hade gjort fyra operationer och bara hajat runt överallt och ingenstans. Det hade varit skillnad om jag spelade vecka ut och vecka in och någon sa att jag inte får spela och måste sluta. På ett sätt hade man bara väntat på att få det, säger han.
Mittbacken berättar att han både blev lättad och ledsen över beskedet.
- Min största känsla var egentligen en lättnad. Jag har tänkt på det så mycket och det kom inte som en chock när läkarna sa det i augusti. Det är någonting jag känt med att det inte går mer och det ena efter det andra. Operationerna är bara en liten grej under fyra år när man brottats med någonting varenda dag konstant. Jag kände väl en lättnad, men när det ändå kom svart på vitt, oavsett när något dåligt händer, blev jag såklart skitledsen, säger han.
Ekstrand berättar även att han är begränsad i livet med anledning av skadeproblemen.
- Jag är väldigt begränsad på grund av mina skador. Nu vet jag inte vad jag kommer att göra, men i dagsläget kan jag inte jogga eller göra någon aktivitet av det slaget att jag kan spela padel, tennis eller spela fotboll med kompisar. Jag är också begränsad när jag springer efter min son. Sedan vet jag inte om jag liksom kan göra någon operation senare för att slipa eller göra proteser och så vidare. Det kommer jag att behöva göra förr eller senare, men om det är om ett eller tio år vet jag inte, säger han och fortsätter:
- Det är deprimerande och inget är ju värt din hälsa. Jag hade till exempel bytt ut alla ekonomiska fördelar som en fotbollskarriär kan ge dig mot att bara få tillbaka mitt knä eftersom att det är en så stor del. Det är deprimerande att inte bara kunna springa runt och speciellt när man har varit aktiv. Jag är van vid att komma hem på semestern, sticka iväg med kompisar och spela tennis eller bada och hoppa från hopptorn. Nu får jag bara tänka: "Det kan jag inte, det kan jag inte, det kan jag inte". Man blir bara deprimerad av det till slut. Det är något jag jobbar med varje dag. Ibland är knät bättre, vissa dagar sämre. Då gör det skitont och är jobbigt.
Ekstrand hade en lång framgångsrik karriär i bland annat Helsingborgs IF, Udinese, Watford, Bristol City och i Rotherham United. Däremot spelade han inte, på grund av skadeproblemen, särskilt mycket i Bristol City och Rotherham innan han lämnade för AIK, där det alltså heller inte blev särskilt mycket speltid.