Blåvitt gjorde förändringar igen
Senast mot Sirius valde Roland Nilsson att satsa på ett 4-2-3-1-system för att få till mer offensivt balanserat Blåvitt med fler spelare högre upp i planen. Det gav just offensiv effekt. Utifrån det hade det inte varit en överraskning om IFK fortsatt på den vägen även mot Djurgården, men så blev det inte. ”Rolle” gick tillbaka till en fembackslinje och det var tydligt att Göteborg ville ligga lågt på Tele2 Arena. Man hade helt enkelt stor respekt för Djurgården, hoppades kunna försvara sig bra och sedan såra motståndaren via omställningar.
Djurgården stängdes ner
Och ja, IFK lyckades relativt bra med sin matchplan i den första halvleken. Bortalaget stängde till bra under en lång period, för Djurgården hotade mest genom skott utifrån fram till sista kvarten. Visst hade hemmalaget ett stort övertag vad gäller bolleinnehavet, men jag tror faktiskt inte Blåvitt-spelarna var obekväma med den situationen. Gästerna försökte vara distinkta i sitt kontringsspel och vid några tillfällen skapade Tobias Sana lite oro för Djurgårdens försvar, även om man inte skapade några stora mängder av farligheter. Med några minuter kvar till paus var Djurgården nära att nicka in 1-0 (Jesper Löfgren) och de hade absolut kunnat vara i ledning efter 45 minuter, men matchen fick de inte riktigt dit de ville.
Tung poäng för IFK
Den andra halvleken blev inte mer spexigare än den första. Det mesta handlade om Djurgården, men anfallsmässigt saknade hemmalaget farten, finessen och spetsigheten som hade krävts för att bryta ner IFK Göteborg. En väl genomförd försvarsinsats sett över 90 minuter (och man var faktiskt nära att kontra in 1-0 på tilläggstid) säkrade Blåvitt en bortapoäng och den får ses som tung, i positiv bemärkelse, med tanke på vårsäsongen som de här två lagen haft. Det innebär dock inte att alla orosmoln över Kamratgården har försvunnit. Nio poäng på de åtta första matcherna är så klart inte vad klubbledningen hoppats på. Det krävs en rejäl höjning efter EM. Djurgården? Poängtappet här lär svida men 17 poäng på åtta matcher och serieledning kan inte ses som annat än väldigt bra. En stark ++++-period. Seger här och åtminstone en poäng borta mot Degerfors hade inneburit ett +++++-betyg. Djurgården ser verkligen ut som ett lag för guldstriden.
Har Hamsik sagt nej till spel på konstgräs?
Inför den här matchen var Marek Hamsik ett frågetecken på grund av en ”känning”, enligt IFK Göteborg. Vad som besvärar superstjärnan ville man inte gå in på. Kanske är det så att slovaken sagt nej till spel på konstgräs? Vadproblem gjorde ju honom osäker inför den allsvenska premiären mot Örebro och då spelade han inte alls. Det var en av två konstgräsmatcher inför EM för Blåvitt. Den andra? Kvällens möte med Djurgården. Och Hamsik satt på bänken under hela matchen. Nog har 33-åringen inte varit särskilt sugen på spel på konstgräs med bara veckor kvar till sommarens stora mästerskap… och nu talar mycket för att Hamsik gjort sin sista match i den blåvita dressen. Han har möjligheten att lämna klubben i sommar och hans pappa har tidigare uttalat att planen varit att mittfältaren ska skifta till en större klubb efter EM. Enligt sportchefen Pontus Farnerud hade för övrigt konstgräset ingenting med att Hamsik inte spelade att göra.
Stabil debut av Widell Zetterström
På grund av Aleksandr Vasiutins långtidsskada gjorde Jacob Widell Zetterström, 22, debut i allsvenskan i den här matchen. Vilken resa keepern gjort. Efter flera hjärnskakningar tog han en paus från fotbollen under 2020, men sakta men säkert har han återhämtat sig och till den här säsongen blev han en del av Djurgårdens trupp igen. Det talas väldigt gott om Widell Zetterström inom Djurgården, man tror stenhårt på hans fotbollskvaliteter. Blir det här chansen för honom att få ut all potential? Efter de mörka tiderna kan man verkligen unna honom möjligheten. Mot IFK Göteborg stod han för en stabil insats. Han är rejäl och väldigt verbal.