Djurgården föll inte ihop - de växlade upp
Man har sett det förut i derbyn. Ett Djurgården som gör det bra spelmässigt, åker på en motgång - och faller ihop. Ingredienserna för ett sådant scenario fanns även den här dagen. För Djurgården inledde piggt och hittade intressanta ytor runt Hammarbys sega backlinje. Men så kom ett spelavbrott på några minuter när en Abdul Khalili-arm spräckte ett ögonbryn på Magnus Eriksson, vilket fick hemmalaget att tappa momentum. I 19:e minuten gjorde sedan Gustav Ludwigson 1-0 för Bajen och då ställde man sig så klart frågan: ”Ska Djurgården vika ner sig igen?”. Men nej, trots en enorm press på axlarna på grund av tidigare derbyresultat föll inte de blårandiga ihop. Istället växlade man upp efter knappt 25 minuters speltid och skapade tryck genom flera fasta situationer. Några minuter senare fixade Edward Chilufya en straff som Magnus Eriksson efter några om och men (fin straffräddning av David Ousted) lyckades trycka in till 1-1 på sin egen retur. Innan paus nickade Hjalmar Ekdal in 2-1 efter en hörna och Joel Asoro dunkade in 3-1 innan paus efter fint förarbete av Magnus Eriksson.
Asoro blev helt rätt val
Inför derbyt hade Joel Asoro haft svårt att imponera i den blårandiga dressen. Men trots noll mål på 14 allsvenska framträdanden fick han chansen från start, medan Kalle Holmberg på grund av ”sämre form” (enligt Kim Bergstrand i intervju med Discovery+) inte ens fick en plats i truppen. Djurgårdens tränare tänkte att Asoros snabbhet skulle passa bra mot Hammarby - och det är bara att konstatera att de fick helt rätt. Fenger, Paulsen och Fjoluson är inte den här seriens kvickaste backar och mot firma Chilufya/Asoro, som backades upp av kloka Radetinac och Eriksson, fick de grönvita enorma problem. Asoro gjorde exempelvis sitt första allsvenska mål för Djurgården, en milstolpe som lär ge honom en viktig skjuts inför avslutningen på säsongen.
Bajens plan gick sönder i tusen bitar
Hammarbys tränare Milos Milojevic tryckte inför avspark på några viktiga saker som hans lag behövde lyckas med mot Djurgården. En av dem: att hålla koll och sätta press på Magnus Eriksson. Den planen gick sönder i tusen bitar under matchens gång. Allsvenskans poängkung var precis så dominant i den här matchen som han varit i många andra matcher den här säsongen, och sättet som han fick bryta igenom Bajens mittfält på vid Djurgårdens 3-1-mål lär svida rejält hos nämnde Milojevic. Att Eriksson även gjorde 1-1 på en straffretur och slog inlägget som Ekdal nickade in till 2-1 understryker bara ännu mer vilken kvalitetsspelare han är.
En derbyseger som räddade (?) guldchanserna
Djurgårdens första derbyseger för året är nu bärgad och jag tror att det inte går att överskatta vikten av de här tre poängen. Inte för att de innebär just tre poäng i jakten på SM-guldet, utan för att alternativet hade kunnat radera ut otroligt mycket energi i laget, på klubbens kansli och bland supportrarna. Ännu en missräkning i ett derby hade lett till en käftsmäll och en intern kritikstorm som mycket väl kunnat kosta så pass mycket att guldchanserna varit borta. För hade verkligen Djurgården rest sig mentalt? Hade de haft kraft nog att fajtas hela vägen in om guldet? Jag är väldigt osäker. Nu får de istället en arbetsro och en självförtroendeboost som kan komma att betyda precis allting framöver.
Selmanis energi saknades
I Hammarby är det svårt att hitta glädjeämnen efter den här dagen. Att Mohanad Jeahze fortsätter att leverera offensivt på sin vänsterkant är väl ett. Annars är känslan att pådrivaren Astrit Selmanis energi längst fram i planen saknades något oerhört. Den avstängde forwarden ersattes av nyförvärvet Aljosa Matko, som inte riktigt har hittat rätt i Bajens spelsätt än.