Dåtiden är över – nu ska Hysén vara IFK:s nutid och framtid utanför plan
SM-guld och cupguld med två olika klubbar och som nyckelspelare, allsvenskans bästa spelare under två säsonger, 34 A-landskamper och tio landslagsmål, 107 mål mot 27 olika klubbar på 330 allsvenska matcher, ett par väldigt starka säsonger i den då kraftigt växande kinesiska ligan, och mycket mer som man hade kunnat lägga till.
När man pratar med människor i hans närhet så är dock allt sånt i periferin. Av allt jag har sett, hört, och läst så är det en av de mest professionella, trevliga, föreningsdrivande, och ärliga människorna som allsvenskan har haft i modern tid. Det är inte ovanligt att föreningar hamnar i en identitetsfrågeställning i flera år efter att sådana person har lämnat.
Förhoppningsvis har IFK Göteborg en plan för att lösa det tappet av en ledare i omklädningsrummet, och förhoppningsvis har IFK Göteborg en plan för att Tobias Hysén inte bara ska vara dåtid som fotbollsspelare, utan nutid och framtid för föreningen utanför planen. I vilken roll återstår att se.
Rösler höll sitt ord – minst sagt
Lasse Nielsen, Behrang Safari, Marcus Antonsson, Anders Christiansen, och kanske Arnor Traustason förväntades nog att starta den här matchen, i och med att det ändå är fyra dagar till Sarpsborgmatchen.
Uwe Rösler sa dock att han tyckte det gick så bra för ”reservelvan” mot Örebro SK, att det blev svårt att peta några av de som presterade så bra där. Franz Brorsson, Bonke Innocent, Carlos Strandberg, och Romain Gall hade nog få räknat med som startspelare, och det var även en mindre överraskning av Oscar Lewicki var mittback.
Det var några som fick chansen, men inte tog den. Det var också exempelvis en Gall som, som vanligt, gjorde en kvalitetsaktion som gav ett mål. Om han kan göra runt 20 poäng med den här säsongens förutsättningar – hur många kan han då göra om han får en helt ordinarie säsong i MFF?
Nygren gav ändå viss framtidstro
Mitt i allt det negativa i IFK Göteborg måste en del kontext läggas till. Nästan hälften av all speltid i år har gått till U23-spelare. Poya Asbaghi är bara 33 år och gör sin första allsvenska säsong som huvudtränare. Flera av IFK:s startelvor har varit bland de yngsta i allsvenskan (exkluderat Trelleborgs FF, som drog ifrån alla på den parametern i år). Snittåldern i dagens elva var strax över 24 år. U19-laget producerar bra resultat (även om resultat i U19-serier inte behöver säga mycket).
Så sent som 2016 var det tvärtom. Då hade IFK Göteborg bland allsvenskans äldsta trupper och startelvor. Den förvandlingen har gått snabbt och en sådan förvandling sker sällan utan stora smärtor, särskilt inte när det samtidigt ska dras ner kraftigt på kostnader. 2016 var ett lag som ”skulle” gå utför. Det här är ett lag som ”ska” gå framåt.
Asbaghi gjorde i dag dessutom symbolgreppet att ge första starten till Benjamin Nygren, född 2001, i 36-åringen Tobias Hyséns sista hemmamatch. Till detta gjorde exempelvis Patrik Karlsson Lagemyr, August Erlingmark, och Giorgij Charaisjvili starka individuella prestationer, ihop med en bra lagprestation i 60-65 minuter. Det var ungefär så länge som det höll.
En påminnelse om kvalitet
IFK Göteborg hade i slutet av första halvlek tryckt ner MFF. MFF har blivit mer bestämda, mer fysiska, och tyngre i höst, men IFK vann i de kategorierna samtidigt som de även var bäst på att med tempo, teknik, och spelförståelse skapa målchanser.
Det höll dock endast i tre fjärdedelar av matchen. Sedan var det MFF:s tur att bryta ner IFK och med hög individuell kvalitet göra 0-1 och 0-2. IFK har ett ungt lag som går att utveckla, men det krävs lång tid för utveckling, många smarta beslut, en del tur, och många miljoner spenderade om de ska vara i närheten av MFF:s spelarkvalitet. I 60 minuter såg det inte ut som två lag i helt olika delar av tabellen, men det gjorde det efter det.
En skadefri Paka kan bli bland det bästa som kan hända IFK
När Patrik Karlsson Lagemyr hamnar i skadefrånvaro brukar jag alltid tänka att han inte alls kan vara så bra som jag mindes honom, men så när han kommer tillbaka så överbevisar han mig gång på gång. Jag vet inte om jag någonsin har blivit positivt överraskad av en spelare så många gånger om. En skadefri Karlsson Lagemyr kan vara en absolut nyckelspelare för det här laget.
Han kan göra ett ryck, en vrickning, en avledande löpning, en yttersida, eller vad som helst som ser enkelt ut, men som så ofta gör anfallen farligare. Han kan bryta motståndarnas organiserade linjer och få dem att gå in i kaosläge. I första halvlek i dag var det fem-sex gånger i första halvlek där han tar emot boll mellan MFF:s backlinje och mittfält, och med en enda aktion skapade han en målchanser.