Ni har hört den förut…
AIK satte sina klor i Sirius direkt från avspark. Hemmalaget tryckte ner gästerna, vars trebackslinje därför ofta blev till en lågt stående fembackslinje. Sirius lyckades över huvud taget inte att spela sig ur AIK:s press inledningsvis. Perioderna med boll blev alldeles för korta. Det var först i den 20:e minuten som Sirius lyckades etablera spel på offensiv planhalva för första gången, men då slarvade man ut bollen till inkast efter en halvminut. Man vann dock tillbaka bollen och efter att Adam Hellborg alldeles för enkelt fått vända bort flera AIK-spelare hittade han fram till Christian Kouakou i en position utanför straffområdeslinjen. Sirius forwardsstjärna tog emot bollen, vände upp och drämde in 1-0 i bortre hörnet. Ett klasskott av skyttekungen och ett oerhört oväntat bortamål. Mål ger som bekant energi och bara minuter efter fullträffen var Sirius nära att nicka in 2-0, men Aron Bjarnason missade bollen från nära håll. Kort därefter sköt Kouakou tätt utanför. Uppsala-laget fick en tro på sitt eget spel och började kunna andas med bollen inom laget. Ja, ni har hört den förut… men mål förändrar matcher. Så även den här gången. AIK repade sig mot slutet av halvleken men inte tillräckligt för att få in en kvittering, och i den 39:e minuten rullade Sirius upp AIK-försvaret på ett sätt som slutade med Patrik Karlsson Lagemyr placerade in 2-0 i bortre hörnet inifrån straffområdet. Psykologiskt viktigt mål, tänkte jag. Men när Jordan Larsson nickade in en reducering till 2-1 i den 44:e minuten vann AIK tillbaka mycket av Sirius mentala övertag. Och på tilläggstid stötte Erick Otieno in ett inlägg till 2-2. Psykologiskt viktigt? Mål som kan förändra en match? Ja, och ja. Herregud, vilken halvlek.
AIK vände frustration till momentum
Målen innan paus behövde verkligen AIK. För det var utan tvekan frustrerat och irriterat efter 1-0 och 2-0, både på och utanför planen. Minnet kanske sviker mig, men känslan är att tränaren Bartosz Grzelak sällan visar ilska på sidlinjen när saker och ting går emot AIK. Men efter 2-0 visade han tydlig besvikelse och svingade med armen i luften. Att släppa in mål hemma på Friends Arena är AIK inte vant vid, det här var ju första gången det hände i allsvenskan i år, och att göra det efter en kanoninledning tog uppenbart hårt. Därför kom reduceringen och kvitteringen innan paus oerhört lägligt, så klart. Sirius hade behövt sin 2-0-ledning, för känslan inför andra halvlek var att AIK skulle gå ut och dominera matchen med den energi som målen gav.
3-2-jakten kom av sig
Men Sirius inledde faktiskt piggt i den andra halvleken. Det var inget nedslaget bortalag som kom ut efter paus. Snarare vågade man hålla i bollen och spela sitt spel. Efter en dryg timme sköt också Laorent Shabani tätt utanför ena stolpen. AIK såg lite… trött ut. Kanske tänkte de också att allt skulle lösa sig efter upphämtningen till 2-2? Men så skärpte man plötsligt till sig, tog över den klassiska taktpinnen igen och började skapa målchanser. Någon av dem borde man också ha satt. Och hemmalägret var tydligt med att man tyckte att Mbunga Kimpiokas skott tog på Marcus Mathisens arm när dansken räddade på mållinjen. Men Mohammed Al-Hakim friade och därefter kom AIK:s forcering på något sätt av sig. I jakten på ett 3-2-mål öppnade det också upp sig ytor för Sirius att attackera på, och avslutningen blev lika svängig som den här matchen var totalt sett. Bortalaget hanterade AIK:s spel på ett mycket bättre sätt i den andra halvleken än vad man gjorde i långa stunder under den första halvleken och på så sätt blev krysset ganska logiskt till slut, även med tanke på att Sirius i slutskedet ville ha straff efter skott på Erick Otienos hand. Även då friade domarteamet.
"Paka" kommer alltid tillbaka
Senast Patrik Karlsson Lagemyr gjorde mål i en allsvensk match inför den här drabbningen var den 30 augusti 2020. Nu hände det alltså igen, nästan två år senare. Den lille teknikern är en fascinerande spelare att följa. Fantastisk att titta på när han väl är på planen, och sättet som han hanterat alla motgångar under karriären på är beundransvärt. Det verkar ju inte spela någon roll hur många tuffa skador han än åker på. ”Paka” kommer alltid tillbaka.
Elbouzedis startplats är hotad
Zachary Elbouzedi har fått chans på chans i AIK, utan att få till en slutprodukt. Noll mål och noll assist var hans facit i årets seriespel inför den här matchen, och därför kändes det också fullt rimligt att tränaren Bartosz Grzelak valde att bänka irländaren mot Sirius. Och det tycks vara långt ifrån säkert att Elbouzedi kan ta tillbaka sin plats snabbt. Axel Björnström startade som högerytter i den här drabbningen och även om han till en början inte riktigt fick till det visade han upp en pigghet och dessutom stod han för assisten till 2-1-målet. När Björnström byttes ut tidigt i den andra halvleken var det heller inte Elbouzedi som fick hoppa in. 18-årige Amar Ahmed Fatah byttes in istället och efter att han kommit tillbaka från skada är alltså konkurrensen ännu tuffare för Elbouzedi. I den 65:e minuten gjorde AIK ytterligare ett offensivt byte, Nicolas Stefanelli (som klev över på högerkanten när Amar Ahmed Fatah hoppade in) klev av till fördel för Benjamin Mbunga Kimpioka. Startplatsen ser helt enkelt ut att vara hotad för Elbouzedi.