Årets mest knäppa halvlek fick avsluta 2020
HIF vågade sätta in en hög, hög press på IFK Norrköping direkt och efter slarv av Henrik Castegren kunde bortalaget överraskande ta ledningen redan i den andra minuten. Sen bara fortsatte bollarna att rulla in och matchen ballade ur. Norrköping vände till 2-1 på tio minuter, HIF vände tillbaka till 3-2 på tio minuter efter det och i den 24:e minuten stod det 3-3. Och inte ens där var det slut. Max Svensson smekte in 4-3 precis innan paus. Det här var årets mest knäppa halvlek och det är svårt att förklara varför det blev det som blev. Det var några dåliga målvaktsingripanden, det var slarv i försvarsspelet och det var individuell skicklighet (Anthony van den Hurks 2-2-mål var en pärla i krysset). Allt i ett.
Det går inte att bli klok på Peking
Den första halvleken och den här matchen var lika svängig som IFK Norrköpings säsong 2020. Det är fullständigt obegripligt hur man kan släppa in fyra mål på hemmaplan i en avgörande match. Peking såg veka ut. De saknade attityd och en riktig gnuggare som tog tag i saker och ting. Just det kan väl ibland vara ett problem för det här nätta och bolltrillande laget. Man tryckte på för en vändning (och en Europa-plats) i andra halvlek mot HIF men skärpan framför mål saknades. De sista 45 minuterna bjöd även de på chanser åt båda hållen, men inga mål gjordes och således var den andra halvan av matchen inte lika händelserik. 4-3 till HIF, Peking missar Europa och firande på Hisingen till slut.
Ursäkta, men vad fan var det som hände 2020, IFK Norrköping?
Efter åtta omgångar ledde IFK Norrköping den här serien med sju poäng. Jens Gustafssons mannar var där och då den självklara favoriten till att ta hem SM-guldet, laget som alla jagade. Men Peking var inte redo. Trycket på axlarna blev uppenbarligen för stort. Förlust i omgång nio, seger i omgång tio - och därefter rasade allt. Mellan omgång elva och 19 tog IFK en seger och det blev hela fem förluster. Efter en 2-0-seger mot Kalmar har sedan de sista tio omgångarna bestått av både höjdpunkter och bottennapp. På något overkligt sätt lyckades man inte bara gå miste om guldet, utan också fumla bort en Europa-plats och till slut bli sexa i årets allsvenska. Ursäkta, men vad fan var det som hände? Att MFF skulle kunna gå om i längden var väl ett tänkbart scenario, men med tanke på inledningen som IFK stod för och sommarens tunga värvningar i Linus Wahlqvist och Linus Hallenius fanns det inte på kartan att det här skulle landa i en placering utanför topp tre. Sättet som ledarstaben och spelartruppen handskats med situationen på är förvånande och något som de ska få ett underkänt betyg för.
Året blev inte så tokigt ändå för Häcken
BK Häcken kniper en av tre allsvenska Europa-platser och det är inte annat än välförtjänt. Trots att de saknat en riktig målgörare längst fram (Jasse Tuominen har varit en stor besvikelse och norrmannen Alexander Söderlund skrämmer inte försvar med sina åtta mål) och överlag tunga poängspelare (Daleho Irandust håller hög klass men vi får vänta ytterligare på att se honom som utmanare i kampen om att bli allsvensk poängkung) har de plockat sina poäng under ett år då många andra förväntade topplag vikt ner sig. 2020 blev till slut inte det totala skitår som det ett tag såg ut att kunna bli för Häcken. En Europa-plats sitter så klart fint och nyligen blev det officiellt att klubben får nästan 22 miljoner i statligt stöd för inställda Gothia Cup. Tidigare under året talade Häcken om ett möjligt minus på 40 miljoner för 2020, nu är det snarare tal om ett minusresultat på mellan fem och 15 miljoner.
Många frågetecken i Norrköping
Jens Gustafsson har det senaste året placerats i världens alla olika klubbar. Det ryktas så klart inte på det sättet utan anledning och frågan om managern är kvar i Peking till 2021 är svår att svara på. Vidare sitter kuggar som Simon Thern, Isak Pettersson, Filip Dagerstål, Eric Smith och Lars Krogh Gerson på utgående avtal. Några av de spelarna lär försvinna. Det är många frågetecken i IFK inför nästa säsong. Lämnar spelare om Gustafsson lämnar? Avvaktar spelare med beslut innan det är klart vad som händer med Gustafsson? Och satsar klubben vidare på managerspåret om Gustafsson lämnar? Eller blir det i så fall två olika tjänster (tränare och sportchef)? Peter Hunt och resten av klubbledningen har saker att räta ut.