Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Fyra korsbandsskador på ett år i MFF: "Inget systematiskt fel som vi behöver förändra"

Allsvenskan

MALMÖ. Flera Malmö FF-spelare har drabbats av allvarliga knäskador det senaste året. Något som är svårförklarat, menar fysion Jesper Robertsson.
- Så klart att det i vissa fall finns faktorer som vi vill skruva på, säger han till Fotbollskanalen.  

4:58
Nästa

Avbryt
Försök igen

Foto: Bildbyrån/Malmö FF.

I spelaren ovan ser du höjdpunkterna från Malmö FF-Utsikten.

Skövde AIK - Malmö FF
Skövde AIK
Malmö FF
STREAMA IMORGON

När nyuppflyttade tonåringen Gentian Lajqi skadade korsbandet på en träning i början av februari blev han den näste i raden av MFF-spelare med liknande mardrömsskada.

I januari 2024 drog Oscar Lewicki korsbandet i träning, på sommaren åkte Niklas Moisander på sin tredje korsbandsskada i mötet med Mjällby, och Johan Dahlin skadade knät i guldmatchen mot IFK Göteborg.  

Sedan 2021 har även Ola Toivonen, Jonas Knudsen och Adi Nalić råkat ut för korsbandsskador under tiden som de representerat MFF. Det vedertagna är att varje lag kan räkna med en korsbandsskada varje säsong, och mot den bakgrunden medger Jesper Robertsson, ansvarig fysioterapeut i MFF, att det varit ett högt antal de senaste åren.  

Annons

Samtidigt pekar han på att MFF dessförinnan hade två-tre år då laget inte drabbades av någon. En korsbandsskada tar i regel 9-12 månader att rehabilitera, och Robertsson förklarar att varje skada av den typen analyseras för att se om det handlar om en otursfaktor eller faktorer som de kan påverka.  

Han menar att många av korsbandsskadorna i MFF skiljt sig åt i sättet som de inträffat. Robertsson slår fast att det inte finns något enkelt svar på varför flera inträffat, mer än att de vrider på varenda sten för att se om det finns några faktorer som de hade kunnat påverka eller förändra inför framtiden.  

- Så klart att det i vissa fall finns faktorer som vi vill skruva på. Pratar vi om Gentian, som senast fick en korsbandsskada, så är det en ung spelare och vi vet med de unga att det är en stor förändring att gå från akademi- till A-nivå. Och de bryggorna däremellan försöker vi täppa igen så mycket som möjligt, att (spelarna) de ska vara så förberedda som möjligt, säger fysion och fortsätter:  

Annons

- Jag säger inte att hans korsbandsskada kom på grund av att vi missat något, men när sådana allvarliga skador uppstår så måste vi hela tiden se om det är något vi kan göra annorlunda för att förebygga inför framtiden.  

Så i den här utvärderingen så är det svårt att komma fram till något?  
- Vi har inget systematiskt fel som vi behöver förändra utifrån de korsbandsskador vi fått, nej. 

Ser du något samband med dem?  
- Nej, faktiskt inte. 

The Athletic tog del av en italiensk studie från 2020 där 134 korsbandsskador över tio säsonger kartlades. Den visade att 56 procent av skadorna inträffade efter någon form av kontakt medan 44 procent skedde utan någon beröring från andra spelare.  

Det krävs en rejäl kraft för att slita sönder det några centimeter långa korsbandet, men storleken på det varierar hos människor. Enligt The Athletic slits det inte sönder på grund av "överanvändning", likt en avsliten hälsena, men genetik spelar in.  

Annons

Däremot menar Robertsson att belastning och trötthet är en faktor vid korsbandsskador, eftersom en trött muskulatur eller hjärna ökar risken för att spelaren inte är beredd vid tacklingar eller inte hinner med vid snabba vändningar.  

Fysion betonar det viktiga i att belasta spelare rätt under träning, och han menar att själva träningsformen inte är avgörande för risken att drabbas.  

Robertsson beskriver återhämtningen efter en korsbandsskada som en lång process, med traumat som skadan innebär och en "ridå som faller ner, vem det än gäller". Utmaningen mentalt kan vara nog så tuff som den fysiska.  

- Det är många faser i den här processen. En fas är rädslan för att utsätta sig för fotbollsspel igen, och den processen börjar man egentligen bearbeta mentalt den dagen då de tar de första stegen på fotbollsplanen igen, oftast tillsammans med fysteamet. Den viktigaste faktorn att bryta den här rädslan tror jag är att i steg för steg utsättas för de faror som man kan utsättas för på en fotbollsplan, så man bygger upp ett mentalt självförtroende, säger Jesper Robertsson och fortsätter: 

Annons

- Nu är den processen ganska lång från att en spelare går ut och gör återgångsträning på planen till att de tränar med laget, så det finns tid att bygga upp det självförtroendet. Men finns det inte där den dagen man går in i träning så är det en riskfaktor för att skada sig igen - kanske inte korsbandet bara, utan generella skador, för man vågar inte gå in i dueller.  

- Man avvaktar och då exponerar man sig för andra typer av skador också. Det är en jätteviktig parameter i hela rehaben, att man är där mentalt för att kunna prestera när man väl ska träna fullt med laget igen. 

Publicerad 2025-02-23 kl 11:50
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS