Precis när Veljko Birmancevic tycktes ha hittat storformen beslutade sig Malmö FF för att tacka ja till ett bud från Ligue 1-nykomlingen Toulouse. Enligt Transfermarkt betalar den franska klubben 4,1 miljoner euro, cirka 47,5 miljoner kronor, för vänsteryttern, vilket gör 24-åringen till en av MFF:s största försäljningar någonsin.
Birmancevic tydliggjorde redan förra sommaren att målet var att flytta vidare till en topp fem-liga, och interimtränaren Andreas Georgson kände på sig att det kunde vara dags den här sommaren.
- När vi gick in i sommarfönstret så misstänkte vi att det kunde ske. Så vi förstärkte egentligen för att kunna hantera att Veljko lämnar oss. Nu blev det att han lämnade mitt i en formtopp och det är klart att då behöver man bygga en formtopp på någon annan spelare, och det kommer ofta med speltid. På kort sikt så var han i full spinn, men samtidigt var det en väldigt bra affär för klubben. Det har varit typ ett sådant här steg han verkligen drömt om, till en stor liga och den typen av klubb. När alla de sakerna stod rätt och vi hade förberett för det så förstår jag att klubben väljer att göra den affären, säger Georgson.
- Man måste alltid tänka på att Veljkos slutdestination inte är Malmö FF. När ett bra bud kommer, med en bra tajming, då måste vi tänka: "Om vi tackar nej, hur kommer det påverka människan? Kommer han ha den här formtoppen intakt?." Det vet man aldrig och man får väga in alla de grejerna. I slutändan så är det bara: "Vad är bäst för Malmö FF?." Det finns inget annat.
Handlar det om att blidka spelarens önskan eller var det ett bud ni inte kunde tacka nej till?
- Vi är i en ekonomisk situation där vi kan tacka nej till nästan vilket bud som helst, utan att det äventyrar vår ekonomi. Det gör att vi har ett mycket bättre förhandlingsläge. Vi behöver inte ta första bästa utan man kan se till att marknadsmässiga priset och den värderingen vi tycker finns för spelaren möts. Det skulle jag säga att vi kunde i den här situationen, ha en väldigt stark förhandlingsposition när vi började.
Birmancevic är något av ett fynd då han köptes från serbiska Cukaricki för 1,5 år sedan för drygt tio miljoner kronor. Under tiden i Malmö var han avgörande när MFF säkrade Champions League-miljoner och vann SM-guld och svenska cupen.
- Ska vår modell bli trovärdig måste man ibland släppa spelare så klart, när tiden och pengarna är rätt. Men det skulle också kunna vara att klubben säger att: nej, detta fönstret är tajmingen fel, den affären får ske i januari. Då gör man det istället, för det avgör i slutändan. Men den här gången gjorde vi bedömningen att priset var rätt, tajmingen också och att ersättarna finns, säger Georgson.
29 mål och 13 assister på 73 matcher i MFF-tröjan gör Birmancevic till lagets bästa poänggörare sedan förra våren. Men serbens vision att söka sig vidare och formsvackorna under 2022 gjorde honom till en omdiskuterad figur på Eleda Stadion.
Finns det en risk att sälja den bästa poängspelaren?
- Ja, det är klart. Det är en risk och vi hade inte gjort det om vi inte trodde att det finns andra spelare som är redo att axla den rollen. Vi har också vissa spelare i den rollen som vi upplever har fått lite för lite speltid för att verkligen få chansen att få ut det. Nu är det upp till dem att visa att de är redo.
Upplever du honom som en spelare som delat läger?
- Likt så som vi bedöms i laget tror jag att spelarna till hundra procent bedöms efter resultat. I perioder när Veljko har fungerat, gjort poäng och man har sett att när han har en bra effekt för laget så är han älskad på läktarna. Och i perioder när man inte har sett det så är det snabbt med att tycka och vara väldigt negativ. Det är precis samma som med laget. Detta är fotboll och det är en resultatbransch, allt handlar om att vinna, och i min position där jag sitter nu bedöms man efter hur ofta man vinner. Det är inget konstigt, det är så fotboll ska vara.
- Sedan är det bara det att i en klubb måste vissa personer ha huvudet kallt och veta att vinster ibland kan vara förgängliga beroende på olika saker. Så man kan inte bygga en strategi på lång- eller medellång basis på några resultat. Men vi måste alltid veta att det handlar om det i slutet av dagen, hur mycket vi vunnit och förlorat - det styr vår kortsiktiga vardag.
Georgson var själv med och värvade Mohamed Buya Turay och Joseph Ceesay i juli, två spelare som kan användas på vänsterkanten. Det kan även högeryttrarna Patriot Sejdiu och Jo Inge Berget, och utöver dem finns även Sören Rieks och Romain Gall att tillgå.
- Jo Inge har också spelat mycket på vänsterkanten i sin karriär, så det funkar på båda kanterna och det är inga konstigheter. Vissa spelare fastnar i det, att man bara kan spela på en kant, mer än det har varit tidigare så jag tror inte alltid det stämmer. Ibland kan man använda dem på båda kanterna mer än vad de tror. Patriot är en spelare som i våras hade några prestationer som var väldigt bra och han gjorde ganska många poäng per spelad minut. Det är en spelare som det definitivt nu öppnas upp för kanske att få lite mer speltid och visa att han är redo att axla den rollen. Det ser ut så i träning, att han är redo att axla den mer än vad han gjort tidigare. Låt oss hoppas det, men det är sex spelare på två positioner så det är en väldigt bra konkurrens, säger Andreas Georgson.