IFK Norrköping är på träningsläger i Portugal och spelar på måndagen sin andra match i Atlantic cup, då FC Köpenhamn står för motståndet.
Förra säsongen slutade "Peking" femma i allsvenskan. Nu siktar man högre.
Men det finns en del frågetecken. Offensiva spelare som Gudmundur Thorarinsson, Kalle Holmberg och Simon Skrabb har försvunnit och Jonathan Levi har värvats in.
Det finns en oro över lagkapten Alexander Fransson som har missat både landslagets januariturné och IFK Norrköpings läger i Portugal.
Sead Haksabanovic låneavtal går ut i sommar och Simon Thern mådde under hösten dåligt och hade ångest och har kämpat för att ta sig tillbaka.
Fotbollskanalen åkte till Almancil och satte sig ner med IFK Norrköpings manager Jens Gustafsson för att höra om truppbygget, hur länge han ser sig själv i klubben och arbetet med att upptäcka när spelare mår dåligt.
Vi börjar med hur det har sett ut på träningarna i Portugal. "Peking" har fokuserat på försvarsspel och presspel, att stå högt med laget och vara aggressiva för att snabbt försöka vinna tillbaka bollen.
- Det går tillbaka till den identitet och kultur som råder i IFK Norrköping där vi alltid arbetar för att ha bollen mer än motståndaren. Kontrollera matchbilden genom att äga bollen, och det är också så som vi har byggt laget med hjälp av spelarna som har utvecklats hos oss. Där finns det alltid en grund där spelarna är skickliga med bollen, säger Gustafsson och fortsätter:
- Men för att svara på frågan så med hjälp av att ha ett aggressivare försvarsspel så hoppas vi att vi ska kunna vinna bollen snabbare än vad vi stundtals gjorde förra året där vi kom ganska djupt i våra försvarspositioner. Ofta med tanke på att när vi försvarade så blev det ganska enkelt att vi kom djupt ner och det vill vi undvika.
Ni har tappat några spelare, framför allt offensiva spelare - hur ser du på det?
- Det hör till vardagen att vi tappar spelare i IFK Norrköping. Men vi har haft två utgående avtal i Gudmundur Thorarinsson och Kalle Holmberg. Det var två spelare som var otroligt duktiga och skickliga för IFK Norrköping. Vi hade gärna hade sett att spelarna var kvar här men om man ska gå ifrån sina egocentriska tankar så kände vi nog båda parter att spelarna behövde nya utmaningar. Så det var ömsesidigt. Båda har kommit upp i en ålder där de verkligen ska få den möjligheten. Kalle hamnade i Djurgården och ”Gudi” i New York City och det är kul för båda.
- Med Simon Skrabb valde vi att tacka ja till ett bud från Brescia och det är ju fantastiskt att han får möjligheten att spela i Serie A. Men det är klart att det är tre spelare som har lämnat oss i de offensiva positionerna som kommer göra att vi behöver ersätta alla, och då är det inte bara att ersätta med spelare utifrån utan vi har byggt truppen så att det finns spelare som är redo att gå in och ersätta nu. Så det är lite parallellt, både med egna unga spelare som är redo och så tittar vi så klart på om vi har spelare utifrån som skulle kunna göra IFK Norrköping bättre.
- Sedan har vi sålt Kasper Larsen tillbaka till sin moderklubb Odense och han uttryckte en stark önskan till det och då tyckte vi att det var rätt utifrån den människosyn som vi har och hur vi vill hantera en spelare som gärna vill vara någon annanstans. Det är så som vi har hanterat vinterfönstret hittills. Vi har också flyttat upp en spelare från Sylvia som heter Kristoffer Khazeni. Han har verkligen gått under radarn för många. Det är en otroligt skicklig spelare. Han är en exceptionellt fin spelare med tanke på bakgrunden han har utan elitfotboll. Så det du säger är att ni vill värva in någon spelare utifrån och ge förtroende till någon av era yngre. Nu har ni ju tagit in Jonathan Levi - kommer ni att värva fler spelare? - Det är för tidigt att svara på det.
Hur ser du på Levi?
- Han är en spelare som vi har sökt länge. Vi har sålt och tappat offensiva spelare så vi har jobbat länge för få hit honom. Vi är övertygade om att han passar väl in i profil och kultur som råder här. Vi är väldigt glada. Han är tänkt att spela i en av de tre positionerna längst fram.
Är det någon av de yngre som är redo?
- Ingen är redo nu. Men vi har bara en sak som vi kan göra för att mäta oss som förening långsiktigt och det är att vi satsar på unga spelare. Vi behöver alltså vara väldigt noga och för att vi ska kunna mäta oss med klubbar med större förutsättningar än vad vi har så behöver vi göra det på ett annorlunda sätt, och det sättet har vi ju varit ganska framgångsrika med under några år och finner ingen anledning att ändra på det.
- Ingen är redo just nu, men vi vet också att om vi tror på det och fattar modiga beslut så kommer de här spelarna att vara redo. Vi vet inte när och vi vet inte vem, men det är långt till april. Det är inte så långt till cupen, men till april är det ganska långt och det hinner hända mycket. Modiga beslut kan innebära att man spelar med yngre spelare som inte är fullt ut redo. Det kan ibland innebära att man tappar kanske tappar någon poäng men långsiktigt kommer man att vinna fler poäng.
Flera av era spelare, bland annat Sead Haksabanovic och Simon Thern, har varit tydliga och sagt att ni måste värva om ni ska vara med och slåss om guldet - håller du med och vad tycker du om att spelare tycker så?
- Vi kan inte lägga för mycket ansvar på unga spelare, på för många samtidigt, utan vi behöver fördela det och där har vi så klart arbetat för att vi ska hitta spelare som kan gå in. Men vi har inte kommit i mål ännu. Vi jobbar för att det ska kunna ske. Men vi tror också hårt på våra egna unga spelare.
Vad är det med Alexander Fransson?
- Han är sjuk. Han insjuknade natten innan han skulle åka på januarilägret med landslaget och han var ganska slagen i många dagar med feber. Det var fem-sex dagar med feber, vilket är ganska länge för en elitidrottare. Sedan hämtade han sig och började sakta komma tillbaka. Han spelade delar av matchen mot Sarpsborg, och på väg hem så kände han att han inte var frisk igen. Så han går på penicillin. Jag kan inte säga vad det är exakt.
Men det är feber och inget annat?
- Absolut. Men jag kan inte säga exakt vad det är. Våra läkare vet exakta termer. Men vi behöver ta det väldigt varsamt med honom i alla fall. Han får inte göra någon fysisk aktivitet under den närmaste veckan. Så utsikterna för att han kommer hit ner är ganska låga.
Finns det någon oro - han missade både landslagets läger och nu ert läger?
- Ja det är klart att det inte är bra att spelare inte är i träning. Det är aldrig bra. För det kommer ta tid när han är tillbaka och till det att han hittar form. Det kan man vara orolig för eller så kan man se att vi investerar i framtiden med andra spelare som får möjlighet att spela nu, och jag väljer att se det på det sättet. Sedan hoppas jag ju att Fransson tillfrisknar snabbt för det är en otroligt viktig spelare för oss. Det är vår kapten och det är en spelare som bär laget med sitt sätt att spela. Så det är viktigt för oss att han kommer i form. Men det viktigaste är att han blir frisk.
Fransson och Haksabanovic var väldigt bra under höstsäsongen - betyder det något för er nu att båda växlade upp eftersommaren?
- När det gäller Haksabanovic så ser vi att han bara har fortsatt att utveckla sin standard utifrån hur han avslutade säsongen. Fransson hoppas vi så klart, men med tanke på det vi precis pratade om så behöver vi ha lite mer tålamod med hans närmaste tid.
När man ser Haksabanovic på era träningar här så är han långt fram för att vara i början på februari - är du förvånad över det?
- Nej det är jag inte. Det här gäller nog alla i IFK Norrköping, att vi har väldigt lite tankar på att vi är under försäsong. Vi är under utveckling hela året om. Det innebär egentligen att vår säsong slutar inte efter sista matchen. Vi har ett antal dagar semester men sedan jobbar vi med saker som vi kan förbättra till nästa år, oftast fysiska delar, vilket gör att vi kommer in direkt i januari och kan börja spela en fotboll igen och utveckla det.
- Vi har varken tid eller möjlighet att ligga på en strand i en månad och sedan tro att vi ska vara med och fajtas år efter år. Utan det är vårt sätt att hålla uppe en god nivå i truppen. Det blev ett långt svar på frågan om Sead, men det gör ju att han börjar på samma nivå, eller till och med lite bättre än där vi slutade. Det där är viktigt när vi har att göra med den åldersstruktur vi har att göra med i truppen.
Lånet med Haksabanovic är till sommaren - hur ser du på det?
- Vi gör allt som står i vår makt för att Sead ska fortsätta vara i IFK Norrköping efter sommaren. Men det är klart att vi har ett ansvar gentemot föreningens ekonomi och så - men det är klart att vi har varit och är fortfarande beredda att flytta på våra gränser när det gäller de bitarna. För vi vill så gärna ha kvar Sead.
- Jag skulle inte tycka att det var fel för hans utveckling att vara kvar och bygga sig ännu starkare. Sedan finns det en gräns för när IFK Norrköping inte längre är rätt för honom, det kan jag lova när det gäller framtiden för han kommer att behöva andra utmaningar som är mycket större än utmaningarna som IFK Norrköping och jag kan ge honom. Men vi är inte riktigt där ännu.
Sedan ska han ju vilja vara kvar också - hur viktigt är det då att ni hämtar in något eller några bra nyförvärv nu och också att ni får en bra start på allsvenskan?
- Ja absolut. Sedan har vi lärt oss - vi har ju lite erfarenhet av det här - att vi har inga problem med om spelare vill ta sig iväg till sina drömmar. Då är inte vårt arbete att stoppa spelarna utan vårt arbete är att se till att vi har nya spelare på väg in, som står på tur och som kan komma in och spela nästa gång. För det gör också att vi bygger föreningen och laget på det sättet. Med lagets utveckling.
Hur länge ser du dig själv i IFK Norrköping?
- Så länge som jag får och så länge jag känner att jag har förtroende hos spelarna. Jag har varit här i fyra år och det är ganska länge om man sätter det i jämförelse till många andra tränare i de allsvenska klubbarna. Jag tror att jag redan hade varit uttjatad om truppen hade sett likadan ut nu som när jag kom, men den har förändrats flera gånger under vägen och det är bara Filip Dagerstål som har varit här sedan jag kom. Så han är nog trött på mig, men sedan har den förändrats så mycket att det säkert har gjort att livslängden i IFK Norrköping för min del har kunnat vara så här lång.
- Sedan är fördelningen väldigt bra i hur vi driver träningar, matcher och genomgångar i ledarstaben. Vi hjälps åt. Jag är ödmjuk för att ha det här jobbet. Jag förstår att det kan gå snabbt. Jag jobbar för att jag ska få vara kvar kontraktstiden ut i alla fall. Jag har två år kvar på kontraktet.
Har du fått erbjudanden om andra jobb?
- Det är sällan man får det som tränare. Om man får det så pratar man inte om det. Av respekt till där man är. Jag tycker inte heller om när spelare går ut och pratar om att man vill ha andra utmaningar. Jag förstår att det finns men jag förhåller mig på ett ödmjukt sätt till det här jobbet. Det är så otroligt många skickliga fotbollstränare som inte har arbete. Jag har själv varit i den situationen så jag tycker inte att man ska prata på det sättet.
Du kom till IFK Norrköping från AIK - kort efter gick Niclas Eliasson samma väg. Du tog med honom. Hur känner du kring hans utveckling, han leder bland annat assistligan i The Championship på elva stycken, och kopplas ihop med större klubbar än Bristol City?
- Tog med vet jag inte, men under tiden som jag var i AIK så identifierade jag Niclas som en spelare som behövde ett miljöombyte. Det blev ju väldigt lyckat. Därmed inte sagt att AIK gjorde något fel i det utan olika personligheter passar ju i olika föreningar. Men Niclas är ju en spelare som jag kom väldigt nära och som jag är väldigt nära och som jag pratar med väldigt ofta. Jag är otroligt glad över att se hans utveckling. Jag var och hälsade på honom i december och såg hur han har tagit sig an den utmaning som är i Bristol och det förtroendet han har där. Det är imponerande och jag är otroligt stolt över honom.
Du pratade om fördelningen i ledarstaben, tycker du att tränaryrket förändras?
- Ja, jättemycket och snabbt. Dels i att tålamodet blir kortare och kortare hela tiden. Jag tycker att det har skett en liten tillnyktring i föreningarna när det gäller hur man behöver bygga sina lag. Det finns nog ingen klubb längre som bara kan köpa spelare utan man behöver faktiskt ha en väl underbyggd akademi som levererar spelare och ger spelarna förtroende, och det är en del i tränaryrket som förändras.
- Sedan tycker jag också att ledarstaberna har en tendens att bli större och större. Förväntningarna från spelarna när det gäller specialistroller är mycket större i dag, vilket gör att det blir en arbetsledning när det gäller ledarstaben som är större och större, och med det kan man säga att tränaryrket och tränarskapet i dag handlar väldigt mycket om att ha otroligt mycket skickligare människor runt omkring sig än sig själv. För du klarar det inte själv. Det här tycker jag accelererar snabbt.
Vad blir viktigt i din roll då?
- Att lyfta fram andra. Att ge ansvar till andra. Göra andra medarbetare betydelsefulla, för alla är lika betydelsefulla för helheten. Den arbetsfördelningen blir viktigare och viktigare.
Prestigelös?
- Ja, jag tror inte på något annat. Jag tror inte så mycket om mig själv när det gäller det.
Men kan det vara svårt att släppa ifrån sig saker?
- Det var nog det i början. Då fanns det en rädsla för att man tappar auktoritet. Det där tycker jag är ren bullshit i dag. De spelarna som vi kommer närmast, det är spelarna som har utvecklats mest. Så att leda med hjärtat är definitivt den viktigaste aspekten för att spelarna ska utvecklas.
Den senaste tiden har flera före detta NHL-spelare berättat om tränare som har trakasserat och mobbat spelare, management by fear - går det lite hand i hand med det som du pratar om?
- Ja. Ibland utrycker sig människor med att vi ska få ut så mycket som möjligt av en människa. Den människan vill ingen vara. Då blir man som en handduk där man trycker ut allt. Vi vill i stället hjälpa och vägleda människor att kunna prestera på sin absolut maximala förmåga här, och det är ett helt annat sätt att se på det. Du måste inspirera människor i dag, allt annat är egentligen uppbyggt på stress och kontroll. Och stress utifrån dig själv att kontrollera andra människor, och det kommer inte att bli lyckat. Det kommer definitivt inte göra resultaten bättre.
En annan sak som har blivit vanligare är att spelare pratar om psykisk ohälsa, du har Simon Thern i ditt lag som har berättat att han har mått dåligt - hur är det som tränare, har man koll eller försöker man ha koll på hur spelarna mår?
- Ja definitivt. Det är ju en av mina viktigaste arbetsuppgifter att säkerställa ett gott mående. Sedan kan man säga att jag misslyckades lite med Simon, att jag inte kunde se det tidigare. Men han har ju visat en enorm styrka med sitt sätt att hantera detta och jobbar hårt för att ta sig igenom och förbi denna delen, och att också kunna uttrycka att man har varit med om detta är säkert en del i den egna rehabiliteringen.
- Man kanske inte har tänkt på hur mycket Simon Thern har hjälpt andra genom att våga prata om de här sakerna. Det gör ju att vi alla mår bättre. Det är klart att jag är stolt när vi vinner en fotbollsmatch, men jag är minst lika glad över hur Simon har hanterat detta och hur han har utvecklats på det sättet. Den typen av resor ger mig otroligt mycket. Att prata om sina tillkortakommanden är definitivt en styrka.
Du sa att det är en av dina viktigaste uppgifter att se till att spelarna mår bra och du sa också att du misslyckades med Simon - har du klandrat dig själv över det?
- Det är klart att jag har analyserat om jag kunde ha gjort något och om jag kunde se detta komma och så vidare. Men det är ju min utveckling. Det som var viktigt för oss var ju att Simon fick den hjälp som han behövde så klart och det hoppas jag att han känner att vi gav honom allt vi kunde. Sedan måste Simon själv göra jobbet och det har han gjort helt fantastiskt.
Har du lärt dig något av det?
- Ja.
Vad?
- Det vill jag inte säga. Nej men det är väl en del i att bli skickligare på att läsa av vad de dolda sidorna kan visa, men jag tror att man är ganska skicklig på att gömma de här delarna.
Hur upptäcker man det?
- Ja det är ju svårt. Det är ett tillkortakommande där jag inte lyckades. Men det är inte enkelt.
Har du någon tanke hur man kan bli bättre på det?
- Ju närmare vi kommer varandra desto öppnare kommer vi att våga vara. I min roll handlar det om att inte döma spelare som kommer och vill berätta något för mig. För det kommer inte att bli bättre utan jag vill lära känna spelarna på djupet för att på så sätt vilja hjälpa alla.
Tror du att det ska mycket till för att en spelare ska våga komma till sin tränare och berätta att man inte mår bra - för rädslan att du ska tänka att spelaren inte är på topp och att du ska peta den?
- Absolut, och det är ju en av anledningarna att man behöver ha stora ledarteam och skickliga människor runt omkring. Vi har ju Daniel Ekvall (idrottspsykolog) som säkert får höra saker som aldrig kommer till min kännedom utan där spelarna vågar prata. Det tror jag är jätteviktigt att spelarna känner att man inte blir dömda utifrån vad man säger, men också att det finns möjlighet att prata med andra i så fall.