Att matcher i allsvenskan stoppas i några sekunder eller någon minut på grund av inkastade föremål från läktarhåll sker titt som tätt. Under söndagen avbröts Hammarby-Häcken i ungefär en kvart efter att ölglas kastats in mot en assisterande domare vid två olika tillfällen.
Huvuddomaren Glenn Nyberg kallade till matchmöte med matchdelegaten, och spelarna fick återvända till omklädningsrummen. Först när arbetsmiljön för de på planen bedömdes vara bra nog återupptogs drabbningen.
Göran Rickmer, evenemangsansvarig hos Bajen, berättar att den ena personen som kastade in ett föremål blev bortförd och kommer stängas av från Hammarbys matcher framöver. Den andra personen som också kastade in en öl har fångats på film, enligt Rickmer.
Han suckar när Fotbollskanalen träffar honom efter 2-2-matchen på Tele2 Arena.
- Jag är jävligt trött på det. Och jag skulle önska att jag kunde ha en illusion om att det är unga människor som inte kommit så långt i livet och inte tänkt till (som är skyldiga). Men det här är fullvuxna människor. Många är fan i min ålder, säger Rickmer.
Vad vill du säga till de människorna?
- Använd hjärnan.
- Den dagen vi håller på ett lag som är felfritt kan vi också ha åsikter om domaren. Fram till dess kanske vi ska vara med ödmjuka inför domarens situation och arbetsmiljö.
Han säger också:
- Jag har varit en av de största förespråkarna för att vi inte ska ha någon villkorstrappa (system som byggde på kollektiv bestraffning, reds. anm). Men jag kan tycka att det behövs en diskussion överlag inom svensk fotboll om ett ansvarstagande.
- Skulle det vara så enkelt att jag kunde sätta upp en skylt där det stod: ”Du får inte kasta, du får inte göra det” och så skulle alla läsa den och följa den så skulle jag göra det. Men jag är inte så naiv.
Han utvecklar:
- Det måste finnas en moralisk diskussion och den tror jag supporterkollektivet behöver ha, tillsammans med oss klubbar. Därför alternativet är att vi får en villkorstrappa. Då blir det fler vakter och hårdare regler. Man kan se det som en demokratisk process och publiken måste någonstans ta ett ansvar. Vill man ha friheter finns det också massa ansvar i det. Tar man inte ansvar får man heller inga friheter.
Är diskussionen för liten i dag, upplever du?
- Ja, det tycker jag. Det är jättesvårt att väga när man ska ta den och inte ta den. Men ibland kan jag tycka, och det gäller inte alla men rätt många av oss bland supportrar och klubbrepresentanter, att vi sätter oss i en ganska skön roll där vi säger att det är någon annan som gjort fel: "Det är inte jag", och så.
- Men jag tror att det är som i samhället i stort, vi måste ha ett kollektivt ansvar. Vi måste våga ifrågasätta. Det finns säkert jättemånga som har åsikter om att vi stoppade matchen nu men jag kan tycka att vi också kan ha en diskussion om sopan som kastade in grejer. Det är inte bara en. Det var fler som kastade. Och det är fler som står där och skriker ord som inte är så jävla sköna.
Rickmer menar att problemet är större än att bara någon individ bestämde sig för att kasta in ett föremål.
- Det byggs ibland upp en atmosfär och en stämning som framkallar vissa beteendemönster hos vissa enskilda personer. Men det mönstret kommer fram för att miljön är så. Sen har personen som stod bredvid den som kastat, och haft ett väldigt oskönt beteende, inga problem med att peka på den som kastat.
Rickmer tycker att svensk fotboll hanterat publiktillförseln som varit de senaste åren, sedan covid-åren, på ett bra sätt. Att man på flera sätt handskats med utmaningarna som följer med att nya generationer av supportrar dyker upp.
- Men vi har en lång väg kvar att vandra och det tror jag vi ska vara ödmjuka inför. Alternativet är att det inte funkar och då försvinner publiken till sist.
Han pekar på en dyster trend ute i Europa.
- Vi måste och titta på den. För vi lever i en värld där influenserna kommer utifrån. Jag har ju sagt länge att det ska komma utskjutande pyroteknik (till Sverige) till exempel, för det är bara kolla på Instagram så ser man att det kommer.
- Tittar man på ordningsläget i europeisk fotboll har vi lyckats väldigt bra inom svensk fotboll. Därför där är det helt galet med ordningsstörningar och avbrutna matcher.
Han fortsätter:
- Det var värre i våras och det var värre efter covid. Jag tycker att vi har kommit ner till en bra nivå men vi är långt ifrån i mål. Sen finns det massa olika aspekter. Jag hävdar att det är lite som på krogen, kollektivet måste fostra de nya som besöker arenor hur man ska bete sig som fotbollssupporter.
- Vi fotbollssupportrar måste fundera över om vi vill ha en värld där det är polis och ordningsvakter som står och vaktar - eller vill vi ha en värld där det råder frihet under ansvar? Det är som i samhället i stort. Kollektivet måste bestämma vad som är moraliskt accepterat.
Rickmer förklarar också att det för honom inte spelar någon roll om det är ett plastglas eller något annat som kastas in.
- Det handlar om hela beteendemönstret. Vissa beter sig som arslen när de står där på läktaren. Även bland de som inte kastar finns det personer som beter sig som arslen.
- Jag kan lova dig att de inte beter sig som arslen vid andra tillfällen. Varför är det moraliskt accepterat att bete sig på det här sättet bara för att man går på fotboll? Det ingår inte när man köper en biljett att man har fri lejd till ett dåligt beteende.
Han utvecklar:
- Man kan fokusera på de inkastade föremålen men för mig handlar det om klimatet och miljön som byggs upp runt omkring. Det skapar acceptans för det som händer. Det finns ju ändå moraliska värderingar på läktaren, det är ju inte okej att gå runt och slå folk på käften. Då säger folk ifrån. Varför skulle det då vara okej att kasta grejer på de som springer inne på planen?
Du nämner att du inte vill tillbaka till villkorstrappan. Är du orolig för att fotbollen närmar sig det i och med sådana här händelser?
- Orolig och orolig… jag kan tycka så här: det är ungefär som med föreningsdemokratin, skrik inte om 51-procentsregeln om du inte är villig att ta ansvar för den demokratiska processen. Skriker du om 51-procentsregeln får du fan engagera dig och gå på årsmötet och rösta också. Då kan vi inte ha årsmöten med 30 besökare. Nu har inte vi i Hammarby det men generellt i en förening.
- Det är likadant här. Vill vi inte ha höga staket och massa vakter, då ska vi inte ha ett beteendemönster utifrån det. Jag får alltid höra: det är så himla mycket regler inom fotbollen. Men testa att ha beteendemönstret som finns på en fotbollsläktare i en matbutik eller på din arbetsplats. De kommer bara säga: "Gå härifrån, vad håller du på med?".
Hammarby-toppen exemplifierar:
- Testa att gå till matbutiken, ställa dig vid köttdisken med bar överkropp, kasta plastmuggar omkring dig och skrik hora till folk. Då tror jag inte att du kommer få göra det. För mig handlar det här också om hur man ser på fotbollen. Är det fullt av regler eller frihet? Det finns jättemycket frihet men ju mer frihet desto mer ansvar måste också kollektivet ta för vad som är accepterat. Om en, två eller tio missbrukar det kommer du vara tvungen att begränsa friheten.
- Det finns många dåliga exempel ute i Europa på där det gått galet när ingen tagit ansvar. Vi (klubbarna) kan inte lösa det själva. Min lösning blir ju annars högre staket och fler vakter. Och så vill ju inte folk ha det. Då måste vi också ha en diskussion om vad som är okej, avslutar Rickmer.