Malmö FF spelade sin första match på träningslägret i Spanien under fredagen. Man tog sig då an MLS-laget FC Dallas.
Tidigt in i drabbningen, redan i den fjärde minuten, var MFF nära att ta ledningen. Mittfältaren Emmanuel Lomotey drog till med ett skott från en position utanför straffområdet och fick se målvakten styra bollen i ribban.
Därefter var Sebastian Nanasi nära att chippa in 1-0 i den tolfte minuten, men avslutet rensades till slut bort av en Dallas-back.
Några minuter senare förändrades mycket för Malmö. Först åkte Moustafa Zeidan på en huvudsmäll och klev av. Sedan fick Oscar Lewicki ont i ena benet/höften och tvingades till ett byte.
Fram till pausvilan var det därefter Dallas som skapade de farligaste målchanserna. I den 23:e minuten räddade Ismael Diawara ett form av friläge och en stund senare brände Dallas ett jätteläge.
Efter en timmes spel genomförde MFF många byten. Därefter hade man mer boll men man lyckades inte spräcka Dallas nolla. Matchen slutade 0-0.
Drabbningen kantades annars av irritation mellan lagen. En gång i första halvlek blev det så hett att många av spelarna på planen samlades i ett stort gruff som domaren lugnade ner efter några minuter. Även i andra halvlek uppstod en liknande situation men då var också ledare involverade. En Dallas-ledare knuffade till Lasse Nielsen, varpå MFF-bänken blev ilsken. Tränaren Henrik Rydström sprang över till Dallas bänk, där han skrek och pekade mot ledaren i motståndarlaget.
- Det var kul, säger Rydström om tjafset.
Hur ofta har du varit över på andra tränarbänken?
- Det är inte ofta. Jag smög över. Helt plötsligt var jag där.
Du blev arg?
- Ja. Nu efteråt har det ju runnit av men det är alltid en balansgång. Jag tycker att man behöver markera ibland. Ibland gjorde jag det mot domaren, jag tyckte det var lite konstig nivå ibland, och ibland behöver man visa för varandra att vi är engagerade.
Du ville skydda din spelare och markera?
- Ja, det är ju det som det handlar om. Sen vet jag att i en tävlingsmatch hade jag fått rött kort. Men jag kände att domarna i den här matchen någonstans… ja, äeh, jag ska inte gå in på hur jag tänker. Det var mer för att vara där så att spelarna inte var där själva.
I den första halvleken var det MFF-veteranen Martin Olsson som var i centrum för det stora gruffet.
- Det brukar hända ganska mycket runt mig. Det var lite fult spel av Dallas då och då. När vi försökte kontra slängde en spelare in en boll på planen. Det blev lite frustration. Det var allt, säger Olsson.
Du förstod inte varför du fick gult kort där och då, va?
- Nej. Han (domaren) sa att jag startade det. Det var ju den andra spelaren som gjorde det. Jag vet inte, domaren var lite speciell. Jag gillar inte att klaga på domaren men det är vad det är. Han är ju nära Puerto Banus så han har väl varit ute lite, säger Olsson med glimt i ögat.
- Dallas började snacka om att vi inte körde fair play. Men jag känner att de inte körde det heller. Så vi kom ingenstans.
Olsson gillar att det var hetsigt.
- Det är bra, så att vi får in lite tugg och aggressivitet. Det behövs.
Malmös lag: Ismael Diawara (Johan Dahlin 46) - Joseph Ceesay, Noah Eile, Martin Olsson, Jonas Knudsen - Oscar Lewicki (Samuel Kotto 29), Emmanuel Lomotey - Moustafa Zeidan (August Karlin 21 (Taha Ali 46)), Sebastian Nanasi, Hugo Bolin - Isaac Kiese Thelin
Malmös lag efter minut 62: Johan Dahlin - Anton Tinnerholm, Lasse Nielsen, Derek Cornelius, Gabriel Busanello - Sergio Peña, Hugo Larsson - Patriot Sejdiu, Anders Christiansen, Taha Ali - Mohamed Buya Turay