I november i fjol konstaterades det att AIK:s högerback Daniel Sundgren drabbats av lungemboli (blodpropp i lungorna). Sundgren fick akuta andningsbesvär, blev inlagd på sjukhus och har i efterhand berättat att han kunde ha dött om det inte vore för att hans flickvän tvingat in honom till Karolinska sjukhuset.
Sedan dess har det varit oklart om Sundgren ens kan fortsätta sin spelarkarriär eller när han skulle kunna vara tillbaka på planen. Den senaste tiden har 27-åringen genomfört lättare övningar och han var med på AIK:s träningsläger i Dubai nyligen, men att träna för fullt med resten av truppen har det inte varit tal om.
Under tisdagen gick dock AIK ut med glädjande information gällande Sundgrens status. I en text på sin hemsida skrev klubben att Sundgrens lungpropp löst upp sig och att han ”återigen har en normal lungfunktion”. Under onsdagen kommer supporterfavoriten därför att gå in i ”ordinarie träningsverksamhet med laget”.
Med andra ord - Daniel Sundgren är tillbaka på allvar och kan gå för fullt.
- Det innebär väl inte mycket mer än att jag borde anses vara exakt som de andra, att jag är med på samma villkor. Det är liksom inte synd om mig, om du förstår. Jag har fått klartecken av läkare, som är väldigt högt uppsatta, att det är ok att spela fotboll. Det känns så klart jättebra och nu är det inte så att jag vill att lagkamrater ska tänka: ”Nu kan vi inte gå in i närkamper, vi ska ta det lugnt med honom”. Jag är exakt som vanligt, säger Sundgren till Fotbollskanalen.
- Sen kommer jag spela med ett skydd på huvudet tills vidare. Bara för att vara lite extra skyddad. Det är mest för att det ska kännas skönt för mig.
Hur känns det att ha fått det här beskedet?
- Helt, helt underbart. Jag har vetat det lite längre än alla andra. Jag har ju varit ivrig på att få komma ut och köra. Det är klart att jag ända sedan jag fick det här tänkt på att en dag kanske jag kan få komma tillbaka. Men att det skulle gå så här snabbt trodde ingen, inte ens läkarna själva. Det är ett bevis på att man fortfarande är ganska stark, att man är stark mentalt.
- Jag har lagt ner många träningspass i skymundan när ingen sett. Jag har lagt ner hårt jobb för att komma tillbaka. Det visar sig att om man lägger ner tid, tror på det och tänker positivt trots allt så går det att vända en negativ trend. Jag är jätteglad.
Hur skulle du beskriva tiden som varit?
- Det har varit jättejobbigt. Jag har liksom varit med grabbarna i laget, även på lägret, och jag har varit där men jag har ändå inte riktigt fått vara mig själv. Jag är mig själv när jag är ute på planen, och är delaktig och styr och ställer. Det har varit jättejobbigt mentalt. Sen kom incidenten med ”Nisse” och det tog ännu hårdare på mig. Jag vet exakt vad han går igenom. Det är klart att det har varit jättejobbigt.
- Sen är det helt otroligt det stödet som jag har fått av allt och alla. Min familj, mina närmaste, supportrar, det är de som gjort att jag faktiskt har orkat gå till de här extrapassen, ta mig till träningarna, ta mig till Karolinska för undersökningar. Utan de personerna hade jag inte varit här i dag. Sen är jag oerhört tacksam gentemot klubben, hur de hanterat hela situationen. Även lagkamrater som visat respekt mot mig även om jag varit lite i vägen på träningarna, om man säger så.
Hur har reaktionerna varit sedan AIK gick ut med informationen i dag?
- Det är klart att det är många som har skrivit och de visar fortfarande stöd. Jag har bara fått massa värme. Det är jättekul. Det är fint, verkligen.
Sundgren berättar också att han fysiskt sett känner sig i bra form.
- Jag och läkarteamet har haft en plan från första början ifall jag skulle komma tillbaka, vilket vi inte trott många gånger. Men jag har kunnat köra fullt, utan närkamper. Rent fysiskt och konditionsmässigt är jag nog på 99 procent. Jag är väldigt pigg, väldigt fräsch och känner mig superstark. Nu handlar det väl om att komma in i matchtempo och känna av hur det är på lite mindre ytor. Att komma in tajmingen och så. Det som man får genom match och smålagsspel på träningar och så vidare. När det gäller tillslag, styrkemässigt och konditionsmässigt, där är jag nästintill i maxform.
Finns det någon oro inom dig för att gå för fullt nu?
- Nej. Det går inte att spela fotboll om man går runt och är rädd. Jag har fått ok, då är det ok som gäller. Sen kan saker och ting hända var som helst här i världen. Men jag är inte speciellt orolig. Jag har väldigt svårt för att inte ge 100 procent när jag väl kör. Jag kan inte gå ut på planen och tänka att jag ska ge 60 procent. Varje pass, varje träning, varje instruktion jag får - det är 100 procent och det är så jag kommer vara hela mitt liv. Jag kommer vara ganska normal, det tror jag.
Framöver ska Sundgren ge läkarna chansen att undersöka honom vidare.
- Vad jag uppfattat är det här ganska ovanligt, en relativt ny sjukdom. Det är även spännande och kul för läkare att studera det här vidare. Det är bra för deras jobb, att de kan forska på det här. Om det nu händer någon annan i framtiden. Då vet de lite vad som krävs och vad som sker. Det är mest det. Sen resten av den biten har läkarna i AIK svaret på.
Har du några tankar i ditt huvud om när du vill vara tillbaka i spel eller blir det bara att du får ta det som det kommer?
- För mig handlar det om att inte stressa in i något. Det rådet har jag fått av väldigt många människor. Sen är jag ivrig av mig. Jag vill spela derby nu, liksom. Men för att vara ganska smart så… när jag känner att jag har tajmingen i mitt spel och känner att jag anpassat mig till hur det är att trycka till folk och så, då är jag redo.
- Det är egentligen upp till Rikard (Norling, AIK:s huvudtränare) att se det. Jag och Rikard får ha en dialog om det här. Sen kommer det alltid vara konkurrens och om det är något år som det är konkurrens så är det i år. Jag har en uppförsbacke, men jag gillar sådana utmaningar. Jag är här för att köra, liksom. Det är inget snack om det. Det är upp till Rikard att välja när han känner att det är dags. För jag känner mig redo.
Hur taggad är du på att börja träna i morgon, vad ser du framför dig?
- Det ska bli konstigt på något sätt, men ändå… jag har spelat upp bilder i huvudet under en lång tid nu. Jag har sett mig gå ut på Friends (Arena), jag har sett mig själv gå ut på Skytteholm (träningsplan). Jag har hela tiden haft det där i huvudet. Det ska bli oerhört skönt att känna att man verkligen är med i gänget till 100 procent. Sen har jag försökt stötta folk kring laget när jag varit på träningarna, men nu känner jag att jag har ännu mer att ge. Det ska bli jättekul.
De bilderna i ditt huvud som du pratar om, hur viktiga har de varit för ditt eget mentala jobb i det här?
- Jag har så klart varit väldigt långt ner och grävt i dåliga tankar också. Men som sagt, med hjälp av kompisar och supportrar har jag försökt vända det till något positivt. Det är inte många i min ålder som fått den genomsökningen av sin kropp som jag har fått. Så på det sättet känner jag mig väldigt säker. Så började jag tänka, sen när jag kände mig fräsch så kändes allt bra. Då har jag hela tiden fått upp bilder i huvudet om att jag en dag ska stå där. Med hårt jobb bakom det så kom beskedet att det var lugnt för mig. Det här var inget jag gav upp.
Det var för några dagar sedan som Sundgren fick veta från läkarna att det är fritt fram för honom att köra för fullt.
- Det var sjukt. Det var helt sjukt. Jag fattade inte riktigt i början. Jag ringde mina föräldrar och de fick ringa till läkarna i AIK och de liksom: ”Är det sant?”.
Jag förstår ju att det har funnits frågetecken kring om du ens skulle kunna fortsätta spela, men hade du fram till nyligen även räknat bort den här säsongen i dina tankar, eller hur har du tänkt?
- När allt startade och jag insåg vad som hade hänt på sjukhuset, och lagkamrater var på plats och så vidare… då tänkte jag: ”Om jag kommer tillbaka till 2019, då är jag fan jävligt nöjd”. Det är det jag kämpat för. Sen kom ganska dåliga besked för mig titt som tätt, men jag fortsatte att tänka positivt.
- Sen insåg jag efter ett tag, när jag fick följa med Dubai och kände mig stark… jag körde kondition och allt. Då kände jag: ”Fan, det är inte omöjligt det här”, säger han och fortsätter genom att lyfta fram sin mamma:
- Hon har varit nummer ett på den här kämparlistan. Hon har varje dag lagt ner flera timmar för att hitta lösningar. Hon ska ha den största kredden av de alla.
Sundgren berättar vidare:
- Jag har fått perspektiv på livet. Jag har lärt mig mycket på det här, att man ska vara tacksam för det man har och att man ska vara rädd om sina nära och kära. Det låter så klyschigt att man ska njuta av det man har, men det är så. Man ska njuta varje sekund som man får på planen, och så vidare. Det finns ju fall, som vi nyligen såg i Italien (Davide Astori) och med ”Nisse” och så… det är hemskt. Jag vet inte vad jag ska säga om det. Det är bara hemskt.
Är du stolt över dig själv att du är där du är i dag? Tänker du så?
- Jag vet inte. Det enda jag känner är att jag alltid haft den här vinnarmentaliteten. Styrkan i huvudet att alltid gnugga vidare, trots allt. Jag har tagit mig till oerhört många träningspass som folk inte vetat om, träningspass utöver de vanliga passen på Karlberg. Bara för att göra det där lilla extra. Sen har många inom klubben hjälpt mig med saker. Min kost till exempel, som jag försökt rätta till. Jag har försökt med alla medel. Jag har aldrig gett upp. Så det är klart att man känner en stolthet över sig själv, att man gett sig fan på att klara det här.
Till sist - jag förstår att det är svårt att se framför sig, men hur tror du att ögonblicket när du får dra på dig AIK:s matchtröja igen och spela igen kommer bli?
- Väldigt svårt att föreställa sig. Men jag kommer väl rysa genom kroppen, förmodar jag. Det kommer bli väldigt speciellt. Det känns som att jag har har varit borta i flera år, fast jag inte har det. Det har gått snabbt trots allt. Som jag sa, med den kärleken jag fått av supportrar och så… det kommer ta på mig. Jag vet inte hur jag ska kunna ge tillbaka för alla för all hjälp jag har fått. Jag menar verkligen det, att utan de runt omkring mig hade det inte gått. Jag är oerhört tacksam och jag försöker ge tillbaka allt jag kan, avslutar Sundgren.