Det tog bara några sekunder, sedan hade Abdihakim Ali skadat sig, helt ohotad. AIK-mittfältaren tittade länge på planen innan han lade sig ner och fick till slut bäras ut på bår. Vad som exakt hände när han trampade snett är svårt att veta, men det var onekligen inte enligt AIK-tränaren Henning Bergs plan.
Knappa tolv år efter nationalarenans invigning är det tråkigt att skriva om gräsmattan men spelarna halkade gång på gång under första halvlek. Klart att det är likadant för bägge lagen men det tillför ett moment av slump som ingen vill ha. Är övertygad om att de som jobbar närmast gräset gör sitt yttersta, men arenan är felbyggd för att gräs ska kunna växa.
Vid slutsignalen var det ingen som brydde sig om planen eller halkandet. Närmare 40 000 AIK:are firade ännu en seger mot Djurgården och att laget är obesegrat i det allsvenska seriespelet ihop med Malmö. Hoppet och tron har återvänt till klubben efter ett tungt 2023 och man kan blicka uppåt med Värnamo på onsdag och Malmö FF på söndag.
Inför årets första tvillingderby i allsvenskan var det bra drag inne på Friends Arena. Tifon var hissade. Snön yrde. Sången ekade. Och kylan hade en helplanspress som var svår för alla att undkomma. Derbyt hade alltså en både önskad och oönskad inramning på en närmast utsåld arena.
Om det fanns både laglig och olaglig hetta på läktarna var det annat i luften i samband med avsparken. När en hel del av åskådarna troligen frös var det knappast så på planen. Där brakade tvillingarnas spelare ihop och det var uppenbart att ingen ville ge sig. Hårt. Tufft. Och hätskt. Vilket hör till när klubbarna stöter på varandra.
Så sent som i mitten av mars var det cupsemifinal mellan AIK och Djurgården och då var det en norrman som snodde rubrikerna och hjälterollen när hemmalaget fick kliva av planen besviket. Djurgårdens Tobias Gulliksen skickade in en straff när lagen skulle skiljas åt efter 120 minuters spel och firade sedan i riktning mot AIK-klacken. Inte populärt.
Annat när det var allsvensk kamp under söndagen. Då klev norrmanen Bersant Celina fram och bröt dödläget med ett tungt distansskott efter knappa timmens spel. Kanske något Jacob Widell Zetterström skulle tagit, men han var en aning skymd av lagkamrater som gjorde allt för att täcka skott efter AIK-kombinationer.
Fram till det första målet det varit ett närmast klyschigt derby. Mer kamp och slit än kombinationer och ordnat spel. Tacklingar och kapningar om vartannat. Hemmalaget var starkare, tyngre och dominerade matchbilden av det skälet. Det gick att förstå Dif-tränaren Kim Bergstrand som i halvtid efterlyste rakryggade spelare som inte bara reagerade.
Mellan målchanserna gick det långt och de bollar som gick på mål var lätträknade. Fram till att Celina fick en bra träff och spräckte nollan. Som en svensk förbundskapten en gång konstaterade, mål förändrar matcher. Efter 1-0 till AIK flyttade Djurgården upp och dubbelbyte på dubbelbyte följde när man belägrade och tryckte ner AIK kring Nordfeldt i målet.
Det vore fel att säga att 1-1 var nära men närmast var Deniz Hümmet som nickade över från nära håll efter att Albin Ekdal nickskarvat vidare en hörna. Tyvärr för Djurgården gick bollen över. När bortalaget tog mer och mer risker öppnade man sig för kontringar. Tottenham-förvärvet Lucas Bergvall tappade bollen och försökte förgäves rädda läget med att kapa en framstormande Omar Faraj.
Därefter följde ett anfall som AIK:are kan spela upp gång på gång för att njuta av en läcker kombination som straffade rivalen. Det var Celina som till slut lockade ut Widell Zetterström ur målet och sedan skickade norrmannen en elegant passning till en fri Ioannis Pittas. Han lättade bollen över en framstormande Marcus Danielson och 2-0 smet in nära stolpen.
Det är sådana lägen man vill frysa tiden som supporter för laget som skickar in 2-0. Parallellt är det stunder då man vill försvinna när man är på den förlorande sidan. Det var inte underligt att de gulsvarta var kvar på läktarna långt efter slutsignal och en hel del Dif-supportrar började lämna rätt tätt efter att 2-0 låg i målet.
Det var en ruggig laginsats från AIK som låg bakom segern och där man satte försvarsspelet. Det kollektiva slitet imponerade och underhållningen i Henning Bergs fotboll ligger mer i resultat. Djurgården hade svårt att få till ett vägvinnande passningsspel och av 15 avslut gick bara två på mål. Nej, det var ingen kul eftermiddag för de blårandiga mot ett samlat, fokuserat och motiverat motstånd.
Möjligen att Bergstrand och Thomas Lagerlöf inte har hittat rätt på mittfältet där man har många alternativ. Nu var det Albin Ekdal och Samuel Leach Holm som startade och Besard Sabovic fick hoppa in när man ville lyfta laget. Tyvärr satt 1-0 till AIK redan efter ett par minuter och det blev aldrig något riktigt test. Överlag var Djurgården svagt. Är det en fråga om inställning?
I cupsemifinalen tidigare i år var Lucas Bergvall dominant men i det allsvenska derbyt var det uppenbart att Henning Berg lärt sig läxan. Två man var ofta på honom. AIK klarade av att störa talangen tillräckligt för att han inte skulle kunna påverka matchen. Vilket kan ha varit avgörande för att ordna segern.
AIK var klart bättre än Djurgården som nu hamnar i tryck inför hemmamötet med Malmö FF på torsdag. Redan har Dif tappat fem poäng på fyra matcher och om MFF inte ska rusa i väg i toppen är en vinst närmast ett måste då. Kanske var Skåne-laget eftermiddagens andra vinnare? AIK kan se fram emot en seriefinal på söndag. För inte snubblar man väl mot Värnamo?