När Alexander Milosevic slår sig ner i en soffa på AIK:s hotell under träningslägret i Spanien är det en glad och lättsam kapten som tar sig tid för Fotbollskanalen. Och på fotbollsplanen beskriver han att han känner sig "fräsch".
Men läget var annorlunda i fjol. Inte bara för att hans lag hade det tufft och fick slåss för att hänga kvar i allsvenskan. Snarare främst för att den hjärnskakning som han drabbades av 2022 fick negativa följder även under 2023.
Nu avslöjar den landslagsmeriterade 32-åringen att en form av ”låsning” gick så långt att han funderade på att avsluta karriären.
När Milosevic inleder ett resonemang om sitt eget fjolår är det tydligt att han funderar på hur han ska formulera sig.
- Jag ska vara ärlig: vi kunde ha vunnit någon match och jag stod där och vi var glada men jag hade inte den där… jag vet inte hur jag ska förklara det riktigt, säger mittbacken och letar vidare efter orden:
- Jag nickade inte på träningarna för att jag skulle spara mitt huvud, för att jag hade huvudvärk om jag nickade. Så jag nickade inte på träningarna och det blev en automatisk grej som satte sig lite i ryggmärgen. När jag väl kom in i match och det blev dueller och så.
Milosevic utvecklar:
- Det tog väldigt, väldigt mycket energi från hela mig. Jag kände just där och då att jag mer var tvungen att fokusera på mig själv för att jag inte kunde ge tillräckligt med energi. Det var det tuffaste. För jag hade inte tillräckligt med energi i mitt huvud för att kunna föra den vidare.
- Det kändes lite som att jag var instängd i mitt huvud. Det kognitiva. Det var som att det var ett lås.
I vilka perioder var det här?
- Det var varje dag i många månader. Det var jobbigt. Jag kände att om en långboll kom så var jag tvungen att fokusera jättemycket på just den bollen för ibland kunde det kännas som att bollen teleporterade sig.
- När man går runt så hela tiden och har det i tanken, då tar det väldigt mycket energi. Det kändes som att jag var låst. Jag kunde inte ge energi och styra på samma sätt som tidigare, framför allt på träningar.
Snackade du med någon om det här?
- Mina nära vänner visste om det hela tiden. Inför förra säsongen samlades vi och spelade fotboll, som vi alltid gör. Då var vi på Bosön (i Vinnarhallen) och där hänger det helt vanliga lampor i taket.
- Men jag frågade: "Grabbar, jag vet inte om det bara är jag, men snurrar lamporna?". Det var typ på den nivån.
Det måste ju varit läskigt?
- Det jobbigaste var att det inte försvann. Men det är passé nu. Det har varit. Jag tackar Gud för att jag mår bättre i dag. Jag kan nicka på träningar utan problem och jag har inte det i bakhuvudet längre. Nu gäller det bara att bli ännu bättre.
Milosevic förklarar att problemet släppte i slutskedet av säsongen.
- Då blev det sakta bättre. Och i december (under ledigheten) fokuserade jag inte på att jag skulle spela fotboll varje dag som jag kanske gjort tidigare. Det var mer fokus på att slappna av. Jag åkte utomlands, gjorde mina löppass och tog det därifrån.
Och så har han gjort förändringar vad gäller kosten.
- Det är lite annorlunda saker. De säger väl att det kallas flexitarian (en semi-vegetarian som äter kött ibland men utgår från en vegetarisk bas). Jag har läst på lite, tittat på lite dokumentärer och sen testat mig fram. Det har fungerat bra. Jag känner mig lättare i kroppen och mer energisk.
Han kokar ner känslan för tillfället till följande ord:
- Det jag känner nu är att min energi är helt annorlunda. Det är roligt att vara på fotbollsplanen.
Hur jobbigt var det när du gick igenom det?
- Egentligen var det första gången som jag tänkte: ”Det räcker nu, det här går inte”.
Du fick sådana tankar?
- Ja. Tankarna var där. Just där och då… huvudet fungerade inte, jag mådde inte bra.
Men de mörka tankarna och känslan av allvaret i situationen ledde honom också till funderingar som slutade i att han bestämde sig för att köra vidare. Någon paus såg han inte som en möjlighet.
- Jag kände: "Nej, nej, nej. Absolut inte nu". Det var helt omöjligt i den sitsen vi var i. Då var det bara att fortsätta kriga och försöka göra allt för att det skulle gå vägen för oss.
Det här påverkar inte dina prestationer i dag?
- Nej, jag känner inte alls av det på samma sätt. Sen var det mycket bättre tre-fyra sista matcherna förra året men under själva säsongen var det tufft.
Att ni gick dåligt sportsligt och det var kaotiskt på olika vis runt klubben - bidrog det till problematiken du kände?
- Nej. För jag blev inte jättestressad av saker runt omkring klubben. Mitt fokus låg på att vi inte skulle ha en så dålig säsong som det kunde blivit (nedflyttning). Det kunde gått mycket sämre.
- Men allt det här är en del av fotbollen också. Istället för att se på sig själv som ett offer så kan man se på det som något man kan förändra. Vi vill aldrig mer hamna i den där situationen.
Det är tydligt att Milosevic brinner för att AIK ska bli att räkna med igen efter fjolårets misslyckande. Och han säger sig ha en bra känsla hittills.
- Jag har sagt det till grabbarna flera gånger att sakerna vi tränat på från förra året känns mycket klarare nu. Det kan handla om simpla grejer som rör när vi har bollen, att hitta vinklar och så vidare. Vi har lärt känna varandra lite bättre.
Han pekar på att AIK gjorde en bra träningsmatch mot BP senast sett till vad man vill få ut av sitt spelsätt - även efter många byten.
Kaptenen säger sig känna att laget hela tiden tar steg och efter att tränaren Henning Berg klarat av uppdraget att rädda kvar AIK i allsvenskan i fjol kan fokus nu riktas mer mot utveckling av spelet.
- I träningar, i vad vi gjort, har det inte varit så mycket att vi gått tillbaka (och repeterat saker). Det har mer varit: det här kan vi redan, det här har vi lärt oss. Vi tar steg hela tiden.
- Vi har en ung trupp och det handlar inte bara om att hitta relationer på planen utan också utanför. Nu på våra träningsläger har vi kommit närmare varandra och vi var kanske lite för långt ifrån varandra förra året. Vi har försökt komma varandra närmare.
Han beskriver hur en motgång förändrar saker och ting internt.
- När resultaten inte riktigt går med en måste man fundera på: hur ska man vara? Ska man ställa oändliga krav eller skrika? Eller måste man också fundera på att det är människor vi spelar med? Någon kanske hade mindre självförtroende och så vidare.
- Men det var det året och det har vi lagt bakom oss. Nu gäller det att ställa krav på varandra. Kravställning är inget personligt. Det handlar bara om att vi som lag ska bli bättre.
När Milosevic talar om vad som gick snett 2023 är det just ordet krav han återkommer till. Det är där han känner att AIK behöver ta steg i år.
- Först och främst måste kravställningen vara högre. Från hela laget, tycker jag. Vi ska ha krav på varandra. Både i träning och utanför, i hur vi uppför oss. Det spelar ingen roll om det är en liten sak på lunchen eller middagen. Det är sådana saker som bygger mentalitet. Det börjar också på träningen, att vilja vinna.
- Jag älskar när ”Acke” (Axel Björnström) är arg på träningen för att han har förlorat. Det är sådant som bygger det mentala. Samma när vi försvarare verkligen inte vill släppa in mål i en anfallsövning. Vi måste alltid granska oss själva.
Han tar upp den tidigare nämnda träningsmatchen mot BP igen:
- I halvtid var vi inte nöjda med vissa saker, även om vi ledde med 2-0. Det blev diskussioner i omklädningsrummet om hur vi borde ta det vidare. Det är exakt så det ska vara. Det är inga "hard feelings" gentemot varandra. Vi vill bli bättre tillsammans.
- Gör en lagkamrat det bättre än vad jag gör det så vill jag göra det bättre och så blir det en kedjereaktion. Att ställa krav på försäsongen i halvtid är A och O. Det är där vi måste börja. Kravställningen ska vara hög. Och det kanske den inte var förra året.
Är 2023 bara i papperskorgen nu eller hur förhåller ni er till det året?
- Man måste förstå det som har varit. Vi vill absolut inte tillbaka dit igen. Det var ett riktigt dåligt år. Vi gick igenom lite första träningen kring hur det året såg ut, men sen lade vi det bakom oss.
Milosevic menar att laget har gått vidare.
- Jag tror det är det bästa att göra. Vi vet vad som hände. Det var inte tillräckligt bra. För en klubb som AIK, för allt det vi har runt omkring - på läktaren, var det inte tillräckligt bra. Så är fotbollen. Jag tror att man kan gå stärkt ur en sådan säsong också.
- Det kunde varit lätt att tänka: "Det här kommer lösa sig". Den fällan gick vi inte riktigt i. Det var det viktigaste i fjol. Vi fick in tanken om att vi behövde börja jobba "här och nu".
Ingen, eller åtminstone få, AIK-spelare undvek kritik under fjolåret. Media, supportrar och diverse tyckare på sociala medier hade ständigt motorsågen nära till hands. Helt okej, menar Milosevic.
- När du spelar i en klubb som AIK kommer det alltid vara så. Nu tänker ju folk att vi krigade för att undvika nedflyttning förra året men att vi ska gå för guldet i år. Det är så folks tankar fungerar.
- Jag älskar det. Jag spelar hellre, alla dagar i veckan, i en sådan här klubb. Både i motgång och medgång. Än i en klubb som kanske inte har en liknande skara runt sig. Där ingen bryr sig om man vinner eller förlorar.
Milosevic ler när han pratar om ämnet.
- Vinner vi är vi fantastiska. Förklarar vi är vi inte vatten värda. Det är det som tar oss framåt. Vi måste ta oss framåt hela tiden. Varje löpmeter kommer göra oss bättre. Det ska vi ha i tankarna. Det har vi filat på.
- Vi bygger en grund för att vilja vinna. I träning. I match. Kravet ska vara att varje passning ska sitta till 100 procent.
Under intervjuns gång hänvisar också Milosevic till en intervju som Fotbollskanalen gjorde med Malmö FF:s kapten Pontus Jansson i dagarna, när han talar om sin och AIK:s prestation förra året.
Jansson talade om att tyckare och supportrar i vissa fall saknar ett tillräckligt bra fotbollsöga för att kunna bedöma insatser på rätt sätt.
- Jag mäter ofta mina insatser genom hur bra min omgivning är. Hur bra sitter vi ihop som lag? Hur bra kan mina mittbackskollegor prestera? Sådana saker är mer viktigt för mig än att jag har fem brytningar som sisteman. De sakerna är inte lika viktiga längre. Förr ville jag mer ha coola actions och vara den som var i rampljuset, sa MFF-kaptenen.
Du kände igen dig när du läste det, Alexander?
- Hehe, ja. Väldigt mycket. De spelarna som kanske inte syns så mycket är de som är bra och håller en hög nivå. Spelar man till exempel bredvid en stötande mittback blir man själv inte en stötande mittback. Då blir man livbojen som säkrar upp bakom.
Han konstaterar:
- Folk runt omkring är inte så kunniga.
Milosevic tar därefter en omtalad lagkamrat i försvar.
- Lamine Dabo när han kom… det blev så mycket snack. Det var en stackars 18-19-åring som kom hit, inte kunde språket och inte spelat en match. Men han fick massa skit från sidan och han har utvecklats som fan, säger kaptenen och fortsätter:
- Han är stark som en oxe och såg ut som prime Yaya Touré när han spelade mot BP. Det är sådana saker som gör mig glad. Fotbollskunskapen hos alla är kanske inte den bästa hos alla. Man ska inte döma direkt utifrån vad man ser.
Vad gäller målsättning för 2024 vill kaptenen dock ligga lågt just nu. Han förklarar att det är lite för tidigt att prata om var förväntningarna internt ska ligga och han trycker på att det viktiga just nu är att få till en bra försäsong för att sedan ta det vidare därifrån.
Han vill börja med att se till att varje träning är bra och att kvaliteten inte dippar någon gång under veckans gång. Sätta grunderna i vardagen, helt enkelt.
- Fotboll är färskvara, som jag brukar säga.
Men mittbacksstjärnan tycker att AIK har en stark trupp och ser att man rör sig i rätt riktning.
- Det är många spelare som tagit steg redan i år på försäsongen. Både unga spelare och andra spelare.
Benjamin Tiedemann Hansen har fått ett halvår i klubben nu och Collins Sichenje är tillbaka från Finland (dit han var utlånad i fjol). Hur ser du på konkurrensen på mittbackssidan?
- Det är som det ska vara i AIK. Det är alltid bra med konkurrens. Det ska inte finnas någon som är 100 procent säker. Då gäller det att tänja på sina insatser i träning och vilja pusha varandra.
Känner du dig trygg att du kommer prestera så bra att du är en startspelare?
- Jag känner mig stabil i mig själv. Jag har fått en bra start i träning och känner mig fräsch i kroppen, svarar Milosevic.