Under måndagen presenterade polisen en rapport gällande ordningsläget i allsvenskan 2024. I den har man bland annat graderat varje match under säsongen, från skala ett till sex, där just ordningsläget bedömts. En etta och tvåa bedöms vara normalläge/"gröna", en femma och sexa bedöms "röda"/allvarliga.
Och även om polisen, precis som Svensk Elitfotboll, konstaterar att det generellt sett skett en förbättring till 2024 jämfört med 2023, så är det tydligt att polisen inte är nöjt vad gäller framför allt frågor som rör pyroteknik, som utgör en stor del av rapporten som är på över tio sidor.
- Vi är överens om att ordningsläget har förbättrats från 2023 till 2024 och att vi arbetar vidare med exkluderingsstrategin. Vi har dock en mer positiv bild av utvecklingen än myndigheten, men vi är däremot inte överens om den generella kritik som framförs mot arrangörerna, säger Svensk Elitfotbolls säkerhetschef Per Eliasson till Fotbollskanalen.
Han fortsätter:
- Mycket av den kritiken handlar ju om hur visitering har genomförts i samband med pyroteknikanvändning, det är en svår situation hur man exempelvis hanterar visiteringsfrågan. Där har arrangören att uppfylla myndigheternas tillståndskrav och i huvuddelen av de rapporter vi har från eftermöten, har arrangören gjort det, men det finns en svårighet med visitering generellt och där delar vi inte polisens kritik.
Vad gäller antalet "röda" matcher har polisen landat i 16, vilket är en minskning från 2023 års 22 matcher. Sef? Inte ens hälften så många.
- Nej den delar vi inte heller. I likhet med förra året så ser vi kanske att det är sex, sju matcher. Men det är inte så att arrangören tappat kontrollen över dessa matcher heller, men vi har haft incidenter under de matcherna som gjort att arrangörer och domare vidtagit åtgärder utifrån de direktiv som fotbollen har, med korta matchavbrott och i vissa fall matchmöten. Sedan har det funnits ett antal incidenter som inte hör hemma på våra arenor. Men man ska också sätta det i relation till den fantastiska publikutveckling vi har haft, säger Eliasson.
En annan del av rapporten där parterna inte har en samsyn är siffran tre av 93. Polisen anser att av matcherna som graderats fyra, fem eller sex, så har arrangören haft en (…) "tillfredsställande villkorsefterlevnad" enbart vid tre tillfällen. Inte ens i tre procent av matcherna alltså.
- Den delar vi inte heller och vi har en annan bild av det. Samtidigt förstår vi att deras bild är att om det begåtts någon form av lagbrott så har man inte uppfyllt villkoren. Detta är siffror vi kommer att analysera och titta på de bakomliggande faktorerna, konstaterar Eliasson.
På det temat skriver polisen i sin rapport att det är "tydligt" att arrangörer vid framför allt de tillfällen det har antänts pyroteknik "(…) bryter mot villkor om att omhänderta och överlämna upptäckta pyrotekniska och andra farliga/förbjudna föremål till Polismyndigheten".
Man skriver:
"Arrangören konstaterar så gott som utan undantag att inget kan göras för att åtgärda problemet på plats och övergår till en riskminimerande strategi för att förhindra att ordningsstörningar sprider sig till andra sektioner. Sammanfattningsvis kan det konstateras att arrangören vid dessa uppkomna situationer i praktiken inte har kontroll över sitt eget arrangemang. Frågan om arrangörens generella lämplighet att hålla i arrangemang kan utifrån detta, utifrån ordningslagens perspektiv, med fog ställas."
Per Engström är sektionschef på Noa.
- Man tillåter alltså en otillåten pyroteknikanvändning på sina läktare, det gör man ganska flagrant. Vi har sagt att: "Ja, det här är ett problem som är långsiktigt och vi kommer kanske på sikt kunna angripa det här". Nu har vi kommit överens om att man ska ingripa när vi har utskjutande pyroteknik, när vi har bangers eller öppen eld – och det är det värsta som kan inträffa. Den så kallade vanliga pyrotekniken är så omfattande att det sker mer eller mindre på varenda match. Alla matcher där man tänder en pyroteknisk pryl inne på en arena, då har man en brist i sin säkerhetsorganisation, säger han till Fotbollskanalen.
Vill ni att arrangören i större utsträckning kliver upp på läktaren?
- Nej då är det för sent, det finns ingen som kan agera på en fullsatt läktare utan man måste jobba förebyggande med det här. Hur kommer de in? Men vi har inte sett någon klubb ta ett ansvar och göra en sådan analys. Det ingår också i ett säkerhetsarbete.
Tre av 93 klass 4-6-matcher där arrangören bedöms ha efterlevt villkoren. Är arrangörerna verkligen så dåliga?
- Vi utgår från säkerhetsplanerna och gör man ingen bra säkerhetsplan och åtgärda sakerna, då hamnar man på den sidan helt enkelt. Man följer inte en säkerhetsplan man själv har skrivit. Låt säga att något utbryter på en läktare och att det då sagts att man ska evakuera eller tömma läktaren, men man talar inte om hur man ska göra det eller med vem och så vidare. Det finns graverande säkerhetsproblem, fortsatt, där man inte tar det här på allvar.
Ni anser att det varit allvarligt läge vid 16 tillfällen, Sef vid sex, sju. Det framstår märkligt för en utomstående. Vilket är mest rättvisande?
- Rapportering i alla ära, men att man får en exakt samstämmig bild… det har varit ett av målen att efter varje match kunna sätta sig ner och göra en gemensam bild, men det har inte gått att genomföra på olika sätt, av praktiska skäl. Sedan gör vi en myndighetsbedömning som vi står för, sedan får de stå för sin bedömning. Att vi har skillnader är fullt naturligt som jag ser det.
Engström fortsätter:
- Vi bedömer olika saker, vi bedömer det utifrån tillståndshanteringen och det gör inte dem. Det gör en generell bedömning på något sätt. Sedan är vi ganska överens om att det blivit bättre och det är huvudsaken - att vi inte har helt diametrala åsikter. Vi har en ganska bra samsyn.
Om en banger smäller av blir det omedelbart en femma på skalan. Är det rimligt om det är kav lugnt hela matchen i övrigt?
- Ja, det är det. Det är som att kasta en handgranat ungefär, en banger. Det är bara tidsfrågor eller avstånd till någon som gör att man kan få en livslång hörselskada eller brännskada. Det hör inte hemma på de här arenorna över huvud taget.
Är det en rimlig jämförelse?
- Ja, det tycker jag. Vissa av bangers används av den kriminella mijön, exempelvis kastas det in i olika typer av trappuppgångar, det som skilljer egentligen är egentligen splitterverkan. Sprängkraften är minst lika stor, säger Engström och förklarar att en banger faller under lagen om explosiva varor.
- Det är en explosiv som inte är godkänd av samhället över huvud taget. Det är en allvarlig situation och det skulle bli stora skador om du skulle få den på kroppen.
Ni skriver också att det "går att konstatera" att pyroteknik förs in genom "lådor, väskor och vagnar."
- Vi har filmer på när det tas förbi olika insläpp, det finns bildbevis på att man med arrangörens goda minne tillåts smuggla in.
Typ i cafévagnar?
- Normalt är det tifodelar och bagar som inte undersöks som de ska.
Generellt sett tar alltså pyroteknikfrågan, visitering och arrangörens roll kopplat till den stor plats i rapporten. Mindre plats, även om det tydligt nämns på ett par ställen, tar det faktum att exempelvis kategorin våld/hot, beträdande av spelplanen och skadegörelse minskat mycket.
Per Eliasson på Svensk Elitfotboll igen:
- Vår bild är att pyroteknik-delen och visiteringen har fått en väldigt stor del och tyngd i själva utredningen. För den skull är vi inte tillfreds med det stora antalet pyrotekniska pjäser som brunnit på våra arenor under året. Men vi fokuserar också på det positiva när det gäller exempelvis att vi knappt sett något våld inne på arenorna i år. Vi har haft ett mycket förbättrat läge när det gäller de grövre ordningsstörningarna. Och det var vår ambition när vi började jobba inför 2024, tillsammans med supportrarnas upprop och tillsammans med arrangörernas åtgärder vid ordningsstörningar ser vi att det fått effekt. Det ser vi inte lika tydligt i rapporten, det kan man väl säga.
Sektionschef Engström menar att det är myndighetens jobb att fokusera på det som inte fungerar lika bra.
- Det är där (gällande pyrotekniken) det finns den största förbättringspotentialen också. Det är väldigt bra att det förbättrats väldigt mycket kring våldet på arenorna, definitivt. Det är jättepositivt och det får vi inte glömma bort. Det är en positiv trend. Sedan måste vi peka på det som kvarstår och det som vi bedömer är ganska lätta saker att komma till bukt med.
Som helhet är myndigheten och Sef dock alltså överens om att det gått åt rätt håll, efter tre år med den så kallade exkluderingsstrategin.
- Jag tycker att det går åt rätt håll, säger Engström och fortsätter:
- Vi har en femårig strategi för att komma till bukt med ordningsproblemen och vi går in på det fjärde nu. Vi ser att vi har effekt med exkluderingsstrategin, vi kommer att fortsätta med säkerhetsplanerna inför nästa säsong. Vi startade med det arbetet under den här säsongen men det har inte riktigt tagit den fart vi hade räknat med. Vi har ett fortsatt problem med maskeringen och med pyroteknikanvändningen. Vi har fortsatt olika åsikter runt visitering, vad som är bra och dålig visitering. Det finns en hel del saker kvar att jobba med, säger Per Engström.
Till Göteborgs-Posten säger Engström dessutom att det inför 2025 kan bli tal om omvisitation i händelse av att det uppstår situationer vid insläppen.
- Vi kommer inte att tillåta att en match går igång om någon stormar en entré och trycker in folk där vi inte hra kontroll på vad det är för några, säger han till tidningen, och förklarar att det skall ingå i kubbarnas säkerhetsplaner.
- Det är definitivt en åtgärd vi kommer att uppmärksamma inför nästa säsong.