Sedan flera år tillbaka har polisens aktionsgrupp inriktad mot grov ekonomisk brottslighet inom idrotten flaggat för att kriminella nätverk tagit sig in i fotbollen - och att de tjänar pengar på spelaraffärer. Fredrik Gårdare, som leder gruppen, har tidigare beskrivit att fotbollen varit som ett ”julbord” för misstänksamma upplägg och att ”kriminella nätverk slagit klorna i svensk fotboll”.
Men nu börjar fotbollen ta steg mot en bättre verklighet, menar Gårdare.
- Vi kan väl se att det inte är fritt fram längre. Både idrottens åtgärder och det faktum att vår riktade insats fortsätter har gjort att det inte är fritt fram på det sättet som det var för ett eller två år sedan, säger polisen.
- Vi ser en liten ljusning. Det är ändå positivt att Svenska Fotbollförbundet har reagerat och infört lite nya regler, från att det inte fanns några regler alls. Riksidrottsförbundet har uppmärksammat problematiken och vi har en förundersökning som rullar på Ekobrottsmyndigheten. Dessutom vidtar vi några andra åtgärder, som vi inte går ut med.
Men han är samtidigt snabb med att lägga till:
- Problemet kvarstår.
Enligt Gårdare finns det kriminella människor som tjänar pengar via agentmarknaden i Sverige. Polisen har misstankar om grova ekobrott kopplat till en del stora övergångar, där miljonbelopp är i omlopp. Gårdare talar om olika former av otillåten påverkan mot idrotten.
- Det är otillåten påverkan som rör allt från vänskapskorruption till det som vi i dagligt tal kan kalla för mutbrott, även fast det i juridisk mening inte handlar om ett mutbrott. Man försöker påverka på olika sätt. Exempelvis påverkar man journalister vad gäller att sprida ut information som kan påverka företrädare för klubbar och få upp marknadsvärdet för en spelare.
Han hävdar att det nuvarande agentregelverket i Sverige, som trädde i kraft sommaren 2018 och kräver att agenter ska registreras hos - och godkännas av - SvFF för att vara verksam i landet, gör det svårare att begå brott. Reglerna innebär inte någon ”markant förändring”, men är ett steg i rätt riktning. Och Gårdare ser en ”större offensiv från SvFF och idrotten i stort” rörande problematiken.
Men personer kopplade till grov organiserad brottslighet lyckas kringgå regelverket, bland annat genom att verka i det dolda samtidigt som affärspartners skrivs på de formella avtalen som skickas in till förbundet. Det hävdar polisen.
- Det används bulvaner eller målvakter, personer som finns där för att sopa igen så mycket spår som det går. Det är de kriminella nätverkens signum i all form av brottslighet, att personerna som ska göra de största vinsterna tar så lite risker som möjligt. Vi ser ju att vi har grovt kriminella människor som ligger bakom saker men inte kan använda sina egna namn. Och det fortsätter ändå (trots nuvarande regelverk).
- Men ska jag inte vara alldeles för mörk så är det ändå ett bra steg framåt.
Vad har ni för möjlighet att säga till exempelvis SvFF: ”Här ser vi en som vi misstänker är bulvan för någon”?
- Där har vi problem med sekretesslagstiftningen. Vi kan inte lämna ut information som kan vara negativ för den vi pratar om. Vi kan bara lämna positiv information. Det är ett problem i stort. Mellan myndigheter kan vi bryta sekretessen när samhällets intressen överväger den personliga integriteten, men mellan polisen och exempelvis idrotten finns en sekretess som ligger. Det försvårar vårt samarbete.
Därmed kan inte polisen lämna över någon ”svart lista” över agenter som klubbarna inte borde göra affärer med. Klubbledare behöver själva inse vilka som de enligt polisen inte ska ha med att göra.
- Det är svårt. I bästa fall skulle vi kunna få dela på information på ett annat sätt. Det hade underlättat. Men det blir svårt att få till en lagändring där. Å andra sidan tror jag att fotbollen själv kan få en väldigt bra lägesbild om man lägger ner lite kraft på det här och själv kartlägger saker och ting. Då tror jag att man får fram en bild som kanske liknar polisens bild.
Gårdare säger att det inte är helt lätt för klubbledare att förstå vilka aktörer som har kopplingar till kriminella nätverk, men han hävdar samtidigt att det finns personer i svenska klubbar som medvetet är en del av misstänksamma upplägg.
- I vissa sammanhang har man rätt klart för sig att det egentligen är fel krafter man har att göra med. Det förekommer att de mörka krafterna manipulerar in sportchefer och föreningar i det här.
- Man korrumperar genom att vara väldigt trevliga, inbjudande och tillmötesgående. Man presenterar väldigt fina upplägg och kanske till och med bjuder på saker. På krogen, utlandsresor och dylikt. Man umgås privat. Därmed hamnar den ledaren i ett väldigt utsatt läge.
Enligt Gårdare har hans aktionsgrupp inte fått in några rapporter om att klubbledare utsätts för regelrätta hot i samband med spelaraffärer, men han säger:
- Sportchefer är i en utsatt situation. Vår rekommendation är att de aldrig ska jobba ensamma, att det ska vara minst tre stycken som är aktiva när det ska göras affärer. En klubbledare ska aldrig vara fysiskt ensam med den formen av agenter där man inte är helt, helt säker på att allt står rätt till. Ska man besöka ett känt advokatkontor som sköter det juridiska kanske man inte behöver vara tre stycken.
Han upprepar:
- Man ska fysiskt vara tre stycken som är med när affärer görs upp och det ska vara tre stycken som har full insyn i affären.
Har ni gett klubbar det här rådet?
- Vi ger det rådet när vi träffar klubbar som är i problem eller klubbar som vill ha råd. För transparensen är oerhört viktig för att förebygga grov organiserad brottslighet. Det har ju varit väldigt mycket hemlighetsmakeri inom fotbollen och det har ju gynnat brottsligheten.
- Vi vill se full transparens kring vilka personer som är inblandade, vilka pengar det handlar om, vart pengarna går och hur de pengarna till slut redovisas för Skatteverket.
Upplever du att Svenska Fotbollförbundet är bättre på arbetet med att få en förståelse för läget på marknaden?
- För några år sedan förekom det ingen sådan offensiv. Men de senaste åren har de ändå avsatt heltidskrafter, Johan Claesson (integrity officer) och Tobias Tibell (jurist), för det här och Riksidrottsförbundet har två medarbetare som jobbar med problemet vad gäller brottslighet. Det är en ganska blygsam satsning om man ser till hur stort problemet är och om man jämför med andra länder, men det är mycket bättre än vad det var för några år sedan.
Gårdare tycker att fotbollens högsta ledare tidigare har stuckit huvudet under ”gräsmattan”, skyllt på varandra och lagt över ansvar på någon annan.
- Men det är bättre nu. Och det är ju samma sak för polisen. Vi har inte heller haft någon prioritering mot det här tidigare. Så jag kan inte bara skälla på idrotten för att de inte jobbat tillräckligt brottsförebyggande. Även om vi som jobbar med det här från polisens sida blir frustrerade när vi ser att föreningar används och blir delaktiga i en form av grov ekonomisk brottslighet där fotbollens pengar hamnar hos kriminella nätverk.
Vad har spelarna för ansvar att inte jobba med den typen av agenter som du talar om?
- Alltså, det kan ju vara 19-åriga killar som bara sysslar med fotboll och man kan inte kräva att de har full kapacitet vad gäller analysförmåga. Men det är jätteviktigt att ledarskapet i föreningar och förbund verkligen stöttar spelarna så att de inte hamnar i det här, och att när de hamnar i det verkligen får ett stöd.
Gårdare ser gärna att snittet för agenters provisioner i samband med affärer går ner.
- Kan vi få ner brottsvinsterna för de personerna så skulle det vara en stor framgångsfaktor. Kan de inte göra mycket pengar på fotbollen så kommer de inte lägga ner massa kraft på den. Då kommer de styra över till andra branscher.
Han menar också att fotbollen sticker ut gällande brottslighet kopplat till agentverksamhet.
- Vi får inte in någonting från någon annan idrott. Vi ser inte, och SHL har inte på något sätt flaggat för det, att det finns problem vad gäller övergångar inom hockeyn.