Hur hårt slår förbudet mot sammankomster med fler än 50 deltagare mot de allsvenska klubbarna på herrsidan? Den frågan har EY, samarbetspartner till ligaorganisationen Svensk Elitfotboll, ställt sig i sin årliga rapport om klubbarnas ekonomi. Revisions- och rådgivningsföretaget har gjort en riskanalys för att visa hur ett eventuellt bortfall av publikintäkter skulle påverka.
Sef och klubbarna har varit tydliga med att deras förstaprioritet är att spela matcher med publik, men i veckans Fotbollsonsdag special på C More var Djurgårdens vd Henrik Berggren öppen med att man kan tvingas till spel inför tomma läktare i allsvenskan.
- Vi måste så småningom komma igång med det allsvenska spelet och vi måste också ha respekt för en del större centrala avtal i vilka det förväntas att vi ska spela fotboll, sa Berggren.
Ett av de avtalen är den tv-deal som Discovery har med Sef, vilken är värd omkring 550 miljoner kronor om året. Pengar som klubbarna inte vill riskera att bli utan.
Blir det spel på stängda arenor kommer det dock innebära stora intäktstapp för lagen. EY:s analys av ett sådant scenario är en ”grov uppskattning” med fokus på hur klubbarnas eget kapital påverkas. Företaget har tittat på varje klubbs publikintäkter från i fjol, fått fram en snittintäkt för de 15 hemmamatcherna i serien och sedan dragit bort den från det egna kapitalet för varje match som eventuellt spelas utan publik.
”Analysen baseras endast på bortfall av publikintäkter. Matcher som spelas utan publik torde även påverka andra intäkter, såsom merchandise och sponsring”, skriver EY i sin rapport.
Just bortfall av intäkter på sponsorsidan kommer bli en konsekvens av de effekter som coronaviruset har på olika företag som samarbetar med klubbarna. Åtminstone har klubbar i allsvenskan spått det den senaste tiden. Vidare har researchföretaget CIES Football Observatory uppskattat att värdet på spelare minskat drastiskt. I Europas topp fem-ligor har spelarnas värde gått ner 28 procent, bedömer CIES. Tuffa konsekvenser för storklubbar utomlands lär i förlängningen slå även mot allsvenska klubbar, som riskerar att inte kunna sälja spelare för lika mycket pengar som man gjorde innan coronakrisen.
Men EY har alltså endast riktat in sig på publikintäkter. Totalt sett stod de för 21 procent av nettoomsättningen för de allsvenska klubbarna förra året (AFC Eskilstuna borträknat, eftersom de inte bidragit med några siffror till EY:s rapport). Företaget påpekar dock att klubbarna är olika känsliga för påverkan på just intäktsströmmen som matcher genererar.
”Klubbarna har också olika förutsättningar när det kommer till att hantera kostnader, till exempel äger vissa klubbar sina arenor medan andra hyr. Generellt sett har dock fotbollsklubbar en stor andel fasta kostnader”, skriver EY och fortsätter:
”Publikintäkterna har med andra ord en stor påverkan på klubbarna, eftersom vinstmarginalen redan är pressad i många klubbar. I dylika lägen har klubbar med ett stort eget kapital en klar fördel”.
Så vad visar analysen? Jo, att om alla klubbar tvingas att spela två hemmamatcher utan publik så kommer fem av dem att uppvisa ett negativt eget kapital. Om hela säsongen spelas inför tomma läktare kommer bara sex klubbar kunna uppvisa ett eget positivt kapital.
Men verkligheten är lite annorlunda. För EY har endast analyserat de klubbar som spelade i allsvenskan förra året (bortsett AFC) och således är superettan-klubben Gif Sundsvall en av fem klubbar som utifrån företagets uträkning skulle ha ett negativt eget kapital redan efter två hemmamatcher utan publik.
EY har i sin rapport valt att inte uppge vilka klubbar det är man ser kan komma att behöva kapitaltillskott vid ett scenario där allsvenskan spelas inför tomma läktare. Men Fotbollskanalen har, med hjälp av uppgifter från rapporten och de olika klubbarnas årsredovisningar, använt sig av samma beräkningsmodell för att se hur lagens uthållighet ser ut.
Östersunds FK har det tuffaste utgångsläget. Klubbens eget kapital uppgick vid årsskiftet till minus 22,6 miljoner. De ligger alltså på minus redan innan säsongen startat. Vidare är ÖFK i behov av publikintäkter. De uppgick till 14,5 miljoner förra året, omkring en tredjedel av klubbens omsättning.
Efter en hemmamatch utan publik för samtliga lag skulle ytterligare en klubb hamna på fel sida gränsen vad gäller eget kapital. IK Sirius. Deras eget kapital låg på cirka 30 000 kronor när 2019 blev till 2020.
Skulle lagen få spela två hemmamatcher utan publik så kan Falkenberg och Helsingborg läggas till på den nämnda listan. HIF, med ett eget kapital på drygt två miljoner, hade publikintäkter på 15,7 miljoner förra året och är i stort behov av att få folk till Olympia.
Kalmar FF skulle ”trilla dit” efter fyra hemmamatcher utan publik och nykomlingen Mjällby hade, sett utifrån fjolårets publikintäkter i superettan, fått se sitt eget kapital vara uppätet efter sex matcher. Den andra nykomlingen, Varberg, skulle enligt samma uträkning tåla dubbelt så många hemmamatcher utan publik.
Om storklubbarna klarar spela hela säsongen inför tomma läktare, utan att problem uppstår? Nej. Efter tolv hemmamatcher utan publik skulle IFK Göteborg, med ett eget kapital som överstiger 22 miljoner, vara i behov av kapitaltillskott. Ytterligare en match till och Hammarby gör Blåvitt ”sällskap”. Trots att de grönvita sitter på ett eget kapital på nästan 50 miljoner.
Totalt är det bara sex klubbar som skulle klara av att spela hela säsongen utan publik och därefter ha ett positivt eget kapital. Det rör sig om Malmö FF, IFK Norrköping, BK Häcken, AIK, Djurgården och Elfsborg. Men även mot de klubbarna skulle en sådan krislösning slå hårt. Flera av dem skulle få se stora delar av tillgångarna försvinna.
Uträkningen tar inte hänsyn till klubbarnas likviditet, den kortsiktiga betalningsförmågan, som kan bli ett stort problem för föreningarna i det här läget och ställa till det inför exempelvis utbetalning av löner. Många av klubbarna har bara några miljoner i likvida medel (se lista nedan).
Eget kapital är dock den post som Svenska Fotbollförbundet ställer krav runt när elitlicensen, som krävs för spel i allsvenskan och superettan, beviljas. En klubb får inte ha ett negativt eget kapital. Just nu ser dock SvFF över om elitlicensen ska pausas i år med anledning av coronakrisen, efter en begäran från Sef. Helsingborg är en av klubbarna som vill få till ett sådant upplägg.
HIF:s ordförande Krister Azelius har i övrigt varit tydlig med att klubben riskerar att gå under av den situation som nu uppstått. I nuläget räknar klubben med ett stort minusresultat under 2020.
- Med förutsättning att allsvenskan börjar i juni går vi 17 miljoner back ekonomiskt. Med bara två miljoner kronor i eget kapital betyder det att elitlicensen är rökt. Det skulle också betyda att föreningens existens är i fara, sa Azelius på en presskonferens i måndags.
Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson medgav i mitten av mars, för Fotbollskanalen, att han tror att fotbollsklubbar riskerar att försättas i konkurs så som läget ser ut just nu.
- Om inget görs har jag naturligtvis den farhågan, sa Eriksson.
FOTNOT: Publikintäkterna från 2019, som beräkningsmodellen bygger på, kan delvis bestå av pengar från cupspel och inte bara matcher i serien.