Sedan AFC Eskilstuna blev ett allsvenskt lag har klubben fått utstå massiv kritik, framför allt från supporterhåll, för klubbens bakgrund och uppbyggnad. Klubben bildades 2007 och har bland annat köpt sig till uppflyttningar. Först tog man över Atletico Husbys plats i division 4, och senare köpte man Väsby Uniteds plats i division 1. Därefter har man hunnit med att byta namn till AFC United, flytta till Solna och inför den här säsongen flytta vidare till Eskilstuna där man nu alltså heter AFC Eskilstuna. Ordföranden Alex Ryssholms genväg genom de svenska seriesystemen rör upp känslor hos många.
Klubben har genom åren haft ytterst få medlemmar och informationen om hur man kan bli medlem i föreningen har länge varit bristfällig. I dagarna publicerade dock AFC information på sin hemsida om hur man blir medlem och då presenterade man medlemsavgiften för vuxna. Den ligger på hela 1000 kronor, vilket är dubbelt så mycket som den näst dyraste medlemsavgiften i allsvenskan (AIK och Jönköpings Södra har en avgift på 500 kronor). Dessutom måste man ha varit medlem föregående år för att ha rösträtt vid klubbens årsmöte.
I AFC:s stadgar finns det också flera saker som sticker ut om man jämför med andra klubbar. Till exempel framgår det att ordföranden i klubben väljs på en tid av tio år, att halva antalet övriga ledamöter väljs på sex år och att övriga ledamöter väljs på tre år. Dessutom står det i stadgarna att det krävs minst fyra femtedelars majoritet när ordföranden och ledamöterna väljs, inte enkel majoritet som i de allra flesta föreningars fall.
AFC Eskilstuna är medlem i Svenska Fotbollförbundet och därmed också en förening kopplad till Riksidrottsförbundet. De ska därför ha stadgar som är baserade på den stadgemall som just RF tagit fram. Några exakta gränser för hur långt ifrån rekommendationerna som en förening får gå finns dock inte.
Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson reagerar kraftigt på AFC:s upplägg, där Alex Ryssholm skaffat sig en enormt stark position genom att pumpa in pengar i klubben och säkrat sin framtid som ordförande genom de tidigare nämnda punkterna i stadgarna. Med regeln om val på tio år och få antal medlemmar i föreningen kan Ryssholm se till att han förblir högst upp i hierarkin.
- Det stämmer inte med den bild jag har över tankegången kring 51-procentsystemet. Systemet i sig kan man gilla eller ogilla, men poängen är att den ska garantera medlemmarna majoritet som inte ska vara överföringsbar. Det här går lite grann åt andra hållet, säger Eriksson.
I Sverige gäller 51-procentsregeln, som Eriksson nämner. Den går ut på att alla föreningar ska vara medlemsägda. En enskild person eller ett företag kan alltså inte äga mer än 49 procent av föreningen, vilket gör att medlemmarna alltid är i majoritet. Björn Eriksson tycker alltså att Alex Ryssholm och AFC har hittat ett sätt att i alla fall delvis runda den regeln.
- Det här är mycket märkligt, tycker jag.
Om valet av ordförande på tio år säger Eriksson:
- Ett år är det normala. Tittar du på hur det fungerar så beviljar du ju ansvarsfrihet för det gångna året. Du kan ha två år, det är det vissa som har. Men har du tio år och det efter två år visar sig att det är en fullständigt bedräglig människa som är ordförande, då uppstår en massa problem. Jag känner inte till någonstans i idrottsvärlden där man har längre än två år. Tio år tror jag får betecknas som en närmast utrotningshotad variant.
Hur är det med punkten att fyra femtedelars majoritet krävs för att välja en ordförande?
- Också mycket ovanligt. Ordförandeval är normalt en sluten votering och sedan kan det finnas regler att en ordförande ska ha en så kallad relativ majoritet, fler som röstar för honom än någon annan. I vissa fall har man även önskemål om en absolut majoritet vilket innebär att det måste finnas en viss mängd röstberättigande människor på mötet. Den där är en väldigt ovanlig konstruktion, lindrigt uttryckt.
Att en medlem måste ha varit medlem även under föregående år för att ha rösträtt vid årsmötet är dock inte något som man behöver höja på ögonbrynen för, menar Björn Eriksson.
- Där finns lite olika varianter efter hur man har upplevt risken för kapningar och närvaro av oönskade element. Djurgården har ett system, Hammarby har ett och AIK har ett. Det handlar om att man inte ska kunna köpa medlemskap, gå på årsmötet och rösta bort styrelsen.
Det är dock inte Riksidrottsförbundet som har ansvar att agera i fall där en förening frångår RF:s stadgemall allt för mycket. Den bollen ligger på Svenska Fotbollförbundets bord, som alltså har möjlighet att dela ut straff i den typen av ärende. Fotbollskanalen har varit i kontakt med SvFF:s chefsjurist Anders Hübinette som inte vill kommentera det enskilda fallet, AFC Eskilstuna. Han berättar dock om Riksidrottsförbundets stadgemall och att det är svårt att säga exakt vad som är ett övertramp eller inte i frågan.
- Sedan finns det alltid en gräns för när man gått för långt vid sidan av den här stadegemallen så att man inte kan anse att man följer vad idrotten kräver, säger Hübinette.
- När det gäller till exempel frågan om hur länge man måste vara medlem för att vara röstberättigad på årsmötet så står det i stadgemallen två månader innan. Då kan man fundera över hur långt innan det kan vara okej eller inte. Där har inte jag något svar till dig vad som är okej eller inte. Om det visar sig att en förening har en väldigt lång tid, då får vi tittar på det i så fall och ta en diskussion med föreningen om det är lämpligt eller inte och vad man kan göra åt det.
Om en förening inte följer Riksidrottsförbundets och SvFF:s grundläggande bestämmelser när det gäller dess uppbyggnad kan den straffas. I slutändan kan föreningen uteslutas som medlem i förbundet.
- Det är slutstationen, men långt innan man kommer dit handlar det om att hjälpa till att rätta till eventuella brister i stadgarna, så att de blir i enlighet med vad idrotten beslutat ska gälla gemensamt, säger Anders Hübinette.
I Riksidrottsförbundets stadgemall rekommenderas ett ordförandeval gälla en period på ett år.
- Men det finns exempel på många ställen, till exempel i fotbollsförbundets stadgar, att man väljer vissa funktionärer på två år. Internationellt är det inte ovanligt att man väljer på fyra år. Ledamöter i riksidrottsstyrelsen väljs på fyra år. Jag målar bara upp spektrat. Någonstans går en gräns, men var den går kan inte jag säga nu.
Även Hübinette förklarar att enkel majoritet i val av ordförande är det mest vanliga, men öppnar för att det kan se annorlunda ut utan att något regelbrott begåtts. Brott mot stadgemallen är överlag ovanligt.
- Det här är ganska oprövad mark och det har aldrig ställts på sin spets hos våra prövningsorgan heller. När vi hittar brister i föreningars stadgar handlar det ofta om nya föreningar som ansöker medlemskap hos oss.
Med de här exemplen som jag tog upp, kan det vara aktuellt att ta en dialog med AFC? Deras stadgar skiljer sig ganska mycket från andras.
- När och hur vi eventuellt tar en sådan kontakt med föreningen är en sak mellan oss och föreningen. Men generellt är det så, och det gäller oavsett nivå, att om det kommer fram att det finns misstänkta brister när det gäller grundläggande föreningsdemokratiska principer, då har vi en skyldighet att agera. Så mycket kan jag säga, avslutar Hübinette.
AFC Eskilstunas ordförande Alex Ryssholm försvarar klubbens upplägg i ett mejl till Fotbollskanalen. Läs svaren HÄR.