Vladimir Rodic, 26, har, efter ett par år med flera klubbyten, hittat hem i Hammarby. Den serbiske yttern är inne på sin andra sejour i svensk fotboll, då han redan under sommaren 2015 skrev på för Malmö FF och blev en tongivande spelare när laget gick till gruppspel i Champions League. Rodic spelade i samtliga gruppspelsmatcher, varav fyra från start och bland annat mot Real Madrid och Paris Saint-Germain. Därmed var en barndomsdröm uppfylld och kanske blev det helt enkelt för bra.
För sedan vände det, till en början till det sämre.
Rodic fick året efter knapp speltid av Allan Kuhn och lämnade sommaren 2016 för spel i turkiska klubben Karabükspor. Det blev i slutändan andra klubben av fem på två år innan flytten till Bajen 2018. Rodic hann på två år med att lämna MFF för Karabükspor, bli utlånad till serbiska klubben FK Rad och sedan lämna permanent för sex månader i danska klubbarna Randers och Silkeborg innan det blev comeback i svensk fotboll. Det var många klubbar på få år och möjligen en liten omväg till den harmoni som han nu upplever i Bajen.
När Fotbollskanalen träffar 26-åringen efter torsdagens två träningspass under lagets träningsläger i Portugal är han nöjd med sin tillvaro. Han stormtrivs i Bajen, men låter också sig själv minnas tillbaka till de två lite struliga åren som format honom till den spelaren som han är i dag.
- Jag ångrar inte att jag flyttade till Turkiet, men det hade såklart varit intressant att veta vad som hade hänt om jag hade stannat i Malmö, även om jag inte var lycklig i Malmö då. Saker och ting gick mig på nerverna och jag var missnöjd. Om jag ser på det från ett annat perspektiv var jag den som orsakade problem. Jag var inte nöjd med mig själv, säger han till Fotbollskanalen.
Rodic fortsätter:
- Samtidigt händer saker och ting av en anledning. Om jag inte hade gått från Malmö till Turkiet hade jag kanske inte kommit till Hammarby. Man vet aldrig det. Det hade varit intressant att se vad som hade hänt, men jag ångrar inte det, då jag förändrade min arbetsmoral efter det som hände under mina sex månader i Turkiet. Det fick mig att förstå att jag måste jobba hårt varje dag och lägga ner hundra procent varenda enskild träning.
Rodic trivdes inte alls under den förhållandevis korta perioden i Turkiet, men menar att det kom något gott från det med just en förbättrad arbetsmoral.
- Jag trodde till exempel att jag hade förtroende från tränaren, men det fanns inte alls. Jag var samtidigt ung och jag är den typen av person som tar allting emotionellt, men det var mer ”business” där. Jag kom dit, tränade och gick hem. Jag pratade inte med någon, fick mina pengar och spelade för pengar.
Han fortsätter:
- För mig handlar fotboll om att göra det man älskar. Jag har det bästa jobbet i världen. Jag tjänar pengar på att göra något jag ville göra när jag var liten. Hur bra är inte det? I Turkiet var det inte så. Då åkte jag i stället hem till Rad igen, tränade individuellt och tränade mer. Jag blev lite slapp i Turkiet och förändrade därför min arbetsmoral, vilket gjorde att det blev bättre. Ditt sinne är inte lugnt när du byter mellan så många olika klubbar, men nu är jag här, känner mig bra och mitt sinne är fridfullt.
Vad var det som blev fel i Malmö?
- Det var inget problem med klubben. Allt var bra under mina första sex månader. Jag var i form, det var Champions League och min dröm om det blev sann. Det var sex månader med allt jag hade önskat mig, men sedan gjorde jag misstaget att åka tillbaka till Serbien. Jag hade redan nått min dröm, då jag alltid velat spela i Champions League sedan jag var ett barn, så i stället för att drivas av att bli bättre och bättre, så var jag nöjd med det jag hade nått. Jag spelade i Champions League, det var bra, säger han och fortsätter:
- Då blev jag nöjd med mitt liv, tränade inte så mycket och sedan kom Allan Kuhn in som ny tränare. Jag drog inte jämnt med honom, men det hade också kunnat vara annorlunda om jag hade varit i form. Allt blev en konsekvens av att jag inte fick spela och när du inte får spela är du inte glad och då börjar allt störa dig.
- Jag hade en liknande period i Hammarby förra året där jag inte spelade, men då bestämde jag mig för att fokusera på mitt, vara glad och även njuta av tiden utanför planen. Jag gjorde andra saker som gjorde mig glad, som att umgås med människor som jag tycker om, samtidigt som jag jobbade hårt. Det blev en bra formel. Jag hade inte problem med någon i Malmö, jag hade bara problem med mig själv. Jag ville inte det tillräckligt mycket.
Har du lärt dig något av de här åren?
- Definitivt. När jag går igenom en tuff period tänker jag på de stunderna. Det visar det dåliga som kan hända om man inte gör det man ska göra. Om du är i form, redo och alltid göra det du kan göra som bäst kan du alltid känna att du gjort ditt bästa även om det inte fungerar, då det i sådana fall är utom din kontroll. När du inte har gjort ditt bästa kan du säga att du hade kunnat sluta någon annanstans.
Rodic fortsätter:
- Jag minns att folk pratade om Swansea, PSV Eindhoven och andra klubbar. Vem vet vad som hade kunnat hända om jag hade fortsatt spela i sex månader till på samma nivå som i Champions League? Då hade jag kanske hamnat i någon stor klubb i Holland eller någon annanstans. Det går inte att veta, men det får mig nu att se saker och ting från ett annat perspektiv. Jag ska inte ljuga, men jag är ganska glad över att det blev så här, även om det hade varit intressant att se hur det hade gått.
I stället blev det dock alltså ett kontrakt över 2021 med Hammarby. Hittills har han varit i klubben i över ett och ett halvt år, längre än i någon klubb på länge och har dessutom inga planer på att lämna föreningen i närtid.
- Jag gillar allt med staden och klubben. Det är ett privilegium att spela i en klubb som den här med att ha så många människor som tittar på matcherna - och även träningsmatcherna. Folk hänger med på en båt till Estland för att se en match. Det är lätt att ta det förgivet, men när jag ser tillbaka på var jag har spelat har det inte varit så många människor. Då förstår du hur stort det är. Jag är lycklig här och kan se mig själv här under de kommande åren.
Nu ser han därmed fram emot en ny säsong med Stockholmslaget. I fjol fick han ont om speltid i början av säsongen, men imponerade i slutet med bland annat två mål till 2-1-seger mot AIK på Tele2 Arena. I slutändan blev det dock en tredjeplats för Bajen, något han hoppas att laget ska toppa i år med ett SM-guld.
- Jag är glad över att jag fick chansen i slutet och att jag visade vad jag kan. Jag sa flera gånger i fjol att jag jobbade väldigt hårt varje dag för det jag visade i slutet av säsongen. Det var inte en slump. Jag var redo för det och det tog lite längre tid, men i slutändan fick jag chansen och visade vad jag kan göra. Vi har en ganska bra säsong bakom oss och en tredjeplats är inte dåligt, men jag tycker att vi kan göra det bättre, säger han.
Har Hammarby det som krävs för att ta SM-guld 2020?
- Det är självklart möjligt. Vi visade förra året att vi är ett av lagen som ska tippas högst upp. Nu har Paulinho kommit in i stället för ”Niko” (Nikola Djurdjic) och han är en bra spelare. Alla försöker också bli bättre varje dag och vi har allt som krävs. Nu ska vi dock först fokusera på cupen med tre eller fem matcher innan ligan börjar, Det är också ett bra sätt att få fler matcher innan allsvenskan. Jag gillar cuper, jag gillar titlar och vi kommer gå för det. Det är en lång säsong, men av vad jag lärt mig av förra året behöver vi vara på topp i alla matcher. De första fyra matcherna förra säsongen kostade oss titeln. Vi måste vara på toppnivå och prestera i varje match som om det vore en titelmatch. Vi har fortfarande två månader dit, så vi har tid att förbereda oss.
Förberedelserna fortsätter också utan Rodics vän och landsman Nikola Djurdjic, som nyligen lämnade Bajen för flytt till Kina. Rodic förstår sin vän.
- Jag älskar att spela med honom och han är, som alla vet, en god vän till mig sedan många år tillbaka. Vi har haft det bra både på och utanför planen och hängt varje dag, så jag var såklart lite ledsen, men det var inte just för vår vänskap. Det var egentligen mer för laget, då han var väldigt viktig för laget. Samtidigt önskar jag honom det bästa, precis som för alla andra, och om någon kan få chansen att göra något bättre, annorlunda eller oavsett vad det är kommer jag att vara glad för den personens skull, säger han och fortsätter:
- Men nu är det upp till oss att steppa upp och hålla fokus. Vi tappade en av våra nyckelspelare och måste kompensera det. Det ska vi också göra.
Men Rodic och Djurdjic skapade också - under deras gemensamma tid i Bajen - rubriker. Djurdjic bjöd bland annat på uppmärksammade utspel i samband med matcher, samtidigt som duon hösten 2018 hamnade i fokus efter att ha fångats på bild på en nattklubb, där AIK:are firade SM-guld. Djurdjic förklarade efteråt det som ett missförstånd, då han menar att de inte kände till att AIK skulle vara där , samtidigt som Rodic nu betonar att den händelsen inte är något han tänker på i dag.
- Jag sköt undan det efter senaste hemmamatchen mot dem, säger han skämtsamt.
- Nej, men jag sköt undan det mycket tidigare. Det viktigaste för mig är att klubben stod bakom oss och att vi hanterade det internt. Jag bryr mig inte om vad som skrevs i media. Jag fokuserar inte på det. Jag fokuserar mer på att klubben stod bakom oss och allt annat, fortsätter han.
Hur känner du kring efterspelet efter den händelsen?
- Jag kan förstå supportrarna. När man läste om det i media fick man inte all fakta, men om man hade frågat mig, pratat med mig och trott på mig, så hade det varit en helt annan historia. I media var det mer: "Rodic och Djurdjic sjöng 'We Are The Champions' med AIK-fans". Det är vad det är. Det var kanske tufft en stund, men sedan hanterade vi det inom klubben och då var det sedan okej.
Rodic menar däremot att han kommer att sakna Djurdjics utspel och tänker då bland annat på förra årets försäsongsläger i Belek, Turkiet. Djurdjic stoppade då, vid den här tidpunkten på året i fjol, en träning för att sända en signal till sina lagkamrater i laget och skrek så här till Fotbollskanalens utsände:
- Skriv ner att jag den 11 februari klockan 16.24 sa det här: "SM-guldet ska till Söder!".
Rodic minns det väl.
- Han säger saker på ett speciellt sätt. Jag vet faktiskt inte hur han gör det, men oavsett vad han säger blir det ett statement. Det kan vara inför ett derby eller som den gången i Turkiet, då han skrek att vi skulle komma ihåg den dagen och att vi skulle vinna SM-guld, säger 26-åringen och skrattar.
- Sedan gick det fyra matcher och vi hade två poäng. Då sa jag: "Bro, vad pratade du om egentligen?". Då sa han: "Jag står för det. Jag bryr mig inte eftersom att jag tror på det. Det är vad jag tror och det är det viktigaste". Sedan var vi så nära ändå. Det hade ju varit som magi. Nu blev det inte så, men han är speciell med hur han säger saker. Samtidigt backar han också upp det på planen och det är det viktigaste. Allsvenskan har förlorat en profil och inte bara en, även "Mackan" (Markus Rosenberg) som avslutade sin karriär.
Rodic tor samtidigt, som Djurdjic påtalade i fjol, att Bajen genom en bra säsong har förutsättningar för att ta SM-guld 2020. Däremot kommer han inte att bjuda på en "Djurdjic-repris" under det här lägret i Portugal.
- Jag gillar när "Niko" säger så, men jag är mer av en kille som inte vill prata så mycket innan saker händer, även om det kan ge dig mycket. Du ser dum ut om du säger att du ska krossa någon i ett derby och sedan förlorar. Men om du vinner den matchen vinner du ju, som den som förutsåg det. Det är inte det att jag är rädd för det, det är bara inte jag, säger han och fortsätter:
- Jag försöker hela tiden vara ödmjuk och respektera alla. Jag kommer inte att säga det, men jag är säker på att vi kan göra det och att vi har kvaliteten för det. Men vi får se i november. Det är en lång väg att gå med 30 matcher att spela och sedan kan vi i november prata igen och minnas det här ögonblicket, säger han, skrattar och fortsätter skämtsamt:
- Vi kan säga så här: "Den 6 februari 2020. Vi ses efter sista matchen, pratar om det här ögonblicket och analyserar säsongen". Vi får väl se.