I fjol upptäcktes ett hjärtfel hos Anders Christiansen. Men Malmö FF-kaptenen har kunnat ta sig tillbaka till fotbollsplanen och under söndagen gjorde han comeback, efter elva månaders frånvaro.
Dansken fick hoppa in inför ett fullsatt Eleda stadion i seriefinalen mot AIK, vilken MFF vann med 5-0.
Christiansen fick stående ovationer redan när han värmde upp under matchens gång, och scenerna vid inhoppet med en kvart kvar av ordinarie tid var speciella. Alla himmelsblå supportrar ställde sig upp och hyllade "AC" med ramsor och applåder.
- Det är obeskrivligt. Det är något jag kommer ta med mig resten av livet. Jag kommer aldrig glömma det. Det gäller även kärleken från laget och lagkamraterna…, säger Christiansen och fortsätter:
- Det var en speciell dag. Jag fick komma tillbaka på planen, solen sken, sommaren är nära, vi spelade mot AIK, vann med 5-0 och jag kunde kliva in så här… jag kan inte be om mycket mer.
Hur mycket hade du föreställt dig det här ögonblicket på förhand? Eller hade du lagt bort de tankarna?
- Jag har försökt att kontrollera tankarna. Det är klart att det har gått igenom många tankar i huvudet. Jag har försökt förbereda mig på bäst möjliga sätt men det var svårt att förbereda sig på det jag fick vara med om. Jag hade inte föreställt mig det här. Det var stort.
Christiansen förklarar att han, i brist på bättre ord, känt en form av "börda" den senaste tiden inför comebacken.
- Nu kan jag släppa tankarna och frågeställningarna om när jag är tillbaka. Den positiva pressen som har lagts på mig både från er och mig själv har legat på axlarna de senaste veckorna. Det är skönt att jag kan släppa det.
MFF-kaptenen förklarar att det är tränaren Henrik Rydström som bestämt exakt när comebacken skulle ske.
- Vi har haft en bra dialog. Den är alltid respektfull och ibland är det som om att han kan se in i framtiden.
Han vet inte vad han är redo att ta för steg rörande speltid framöver.
- Jag har lärt mig att jag inte vet vad som händer i morgon. Nu spelade jag väl en kvart plus några extra tilläggsminuter. Ni har säkert förväntningar, och det har jag själv också, på min nivå. Men det handlar om att ta en dag i taget och att komma tillbaka på den nivån. Jag har inte spelat på snart tolv månader. Att jag skulle kunna spela 90 minuter eller 120 minuter på onsdag är orealistiskt men det är inte det jag vill bli jämförd med.
- Nu handlar det om att bli starkare för varje dag som går för att hitta min nivå igen. Tar det en match eller tio matcher, det får vi se. Först och främst är jag tacksam över att jag kan komma in och spela med grabbarna igen. Ha roligt och fira en seger. Det är något jag har drömt om.
När han pratar om vad han saknat med fotbollen beskriver han den som en "drog".
- Den adrenalinkicken man får framför 20 000 människor… jag tror det är svårt att sätta sig in i den (utifrån). När man väl har gjort det och i många säsonger så blir det något form av beroende.
Hur var själva inhoppet, tycker du?
- Jag kommer inte ihåg så mycket om jag ska vara helt ärlig. Det gick så fort. Jag tycker att jag precis hade kommit in när matchen var slut. Jag måste hem och titta på lite klipp när familjen lagt sig.
Christiansen berättar att planen var att han skulle ha spelat 60 minuter i en U21-match nyligen, men den tanken fick skrotas på grund av A-lagets flyttade allsvenska match mot IFK Värnamo.
- Det (frågan om när comebacken skulle bli av) har handlat om tajming för laget och så vidare. Och hur jag själv känt. Det blev en bra tajming nu.
- Jag trodde väl kanske att jag skulle ha kunnat göra comeback i svenska cupen men nu blev det som det blev. Jag har mått bra av att få lite extra träningar.
Efter slutsignalen klev Christiansen upp till MFF:s klackledare på ena kortsidan, greppade tag i en megafon, sa några ord och drog sedan igång en ramsa.
Vad sa du i megafonen (till supportrarna efter matchen)?
- Det kommer jag inte heller ihåg, säger Christiansen och skrattar till.
- Typ: "Tack för stödet".
Ja, vad vill du säga till Malmö-supportrarna?
- Jag har sagt det tidigare: den kärleken jag fått från det att det kom ut (att Christiansen var sjuk)… det är bara obeskrivligt. Jag hade inte förväntat mig att jag skulle få det här stödet. Det var bara det jag försökte, på bäst möjlig danska, att säga tack för. Det har varit obeskrivligt.
På frågan om han varit nervös i dagarna inför comebacken, som han fick besked om att han var aktuell för i onsdags, svarar Christiansen:
- Mest i dag. Och i natt. Jag sov inte lika bra som jag brukar. Det var skönt att det var tidig avspark så att jag inte bara gick hemma och väntade på att få spela. Det var härligt.
Var du inte rädd för att ramla ner från räcket?
- Jo, otroligt. Jag sa det till honom (klackledaren) också: "Hur fan kan du stå här i 90 minuter?".
Men det gick bra?
- Ja, det gick bra, avslutar Christiansen med ett leende.