Karriären tog slut en molnig julidag på Listerlandet, där Niklas Moisander trasade sönder korsbandet för tredje gången i samma knä. Matchen mot Mjällby blev mittbackens 56:e och sista i den himmelsblå tröjan.
Efter en magnetröntgenundersökning en tid senare märkte han att korsbandet var av. Moisander insåg att det skulle bli extremt tufft att återvända till planen, och med ett utgående avtal togs beslutet att avsluta karriären.
Offentligt blev det först under fredagen, men Moisander gav resten av laget nyheten nära inpå skadan.
- Jag meddelade alla i vårt mötesrum. Det var också väldigt emotionellt och svårt naturligtvis, eftersom det kom så plötsligt. Men jag har varit här i 3,5 år och det är många som varit här hela vägen med mig, säger han och fortsätter:
- Jag har fått vänner för livet, alla här är otroliga människor så det var väldigt jobbigt. Man ställde upp och berättade vad som hade hänt, men jag tror också att det var bra för dem att se hur mycket det här betyder för mig. Också för de unga - även i min ålder - att man kan gå långt om man älskar fotboll.
Det var en synnerligen välmeriterad försvarare som MFF värvade sommaren 2021. En tidigare lagkapten för Ajax, Werder Bremen och Finlands A-landslag. En spelare som vunnit tre nederländska mästerskap och priset som Finlands bästa spelare vid två tillfällen.
I Malmö FF blev det tre SM-guld och två svenska cupen-titlar. Därtill kvalificerade laget sig till Champions Leagues gruppspel kort efter Åbo-sonens ankomst. Men den första korsbandsskadan - i det andra knät - kom bara 15 månader efter flytten från Werder Bremen.
Därefter hade Moisander en uppförsbacke med olika skador fram till den ödesdigra dagen på Strandvallen.
- Jag är oerhört tacksam för stödet här i Malmö. Jag har spelat så få matcher under 3,5 år men varje gång jag mött en MFF:are har de frågat när jag kommer tillbaka. Det uppskattar jag verkligen och det kommer jag aldrig glömma, säger han.
Under fredagen fick Moisander gensvar inom MFF-lägret. Sportchefen Daniel Andersson - som värvade veteranen efter att Werder Bremen-kontraktet gått ut - kallade Moisander för "föredöme" i pressmeddelandet.
Mittbackskollegan Pontus Jansson skrev ett känslosamt inlägg på Instagram, innehållandes orden "den mest genuina, positiva och genomsnälla människan jag någonsin träffat och spelat med".
Moisander håller SM-titlarna bland karriärens höjdpunkter, och tror på ett ljust 2025 för MFF.
- Våra unga spelare - ibland pratas det om att de kanske inte har lika bra mentalitet som (oss) tidigare, men våra unga spelare är helt otroliga. Bra mentalitet och de vill utvecklas och träna hårt. Jag tror att det kommer gå riktigt bra. Jag vet inte om "Danne" (Daniel Andersson) får tillräcklig kredd men han har gjort det otroligt bra naturligtvis, säger han och fortsätter:
- Han var också den som fick mig att komma. Jag kommer ihåg att han ringde, ringde och ringde, och det var midsommar haha. Jag ville bara fira midsommar, men jag fick också känslan att den här chansen måste man ta. Jag har allt förtroende för "Henke" (Henrik Rydström, tränare), "Danne" och alla ledare i klubben.
Han störde din midsommar?
- Lite. Men då fattade jag beslut innan midsommar, när han började, att detta kändes bra. Men sådana grejer måste du också ha som sportchef. Om man vill ha en spelare så måste du visa det - och det gjorde han. Det är jag väldigt tacksam för, det var klass.
Vad är du stoltast över i karriären?
- Många grejer. Men kanske det att man aldrig gav upp. Vi åkte ner till 2. Bundesliga med Bremen, vilket var väldigt tufft, innan jag kom hit. Jag hade kunnat avsluta där, jag spelade inte jättemycket det året, men jag tränade som en galning eftersom jag visste att jag inte ville att det skulle bli slutet.
- Sedan här också efter alla skador, att jag ville komma tillbaka - det var jag stolt över. Sedan är det naturligtvis också landslaget, att vara kapten där och i Ajax och Bremen. Det är otroliga grejer som jag inte tänkte i början av karriären. Det är så många att det är svårt att nämna alla.
Snart rycker familjen upp bopålarna för att flytta till partnern Carolines hemstad Stockholm, vilket också för Moisander närmare sin familj i Finland. En väldigt tuff flytt, särskilt för barnen Stella, 9, och Saga, 5.
- Det är inte bara jag. Vi som fotbollsspelare är ganska själviska ibland och min familj har följt mig överallt. Nu är det dags för mig att göra det rätta för dem. Min fru har stöttat och följt, och jag kan säga att det inte var meningen att jag skulle spela tills 39, haha, när vi flyttade till Sverige, säger Niklas Moisander och fortsätter:
- Men hon gav mig möjligheten och jag känner mig verkligen redo. Jag är väldigt tacksam för henne och familjen, även om det inte blev det finaste sättet nu. Men det känns ändå rätt.
Moisander har funderat på att läsa något inom sports management, och han tror på en fortsatt framtid inom fotbollen. Han stänger inga dörrar för Malmö.
- Vi får se vad som händer, jag kommer njuta nu i början och sedan kommer kanske några månader där jag börjar kolla vad jag vill göra i framtiden. Jag ville vara med som spelare till slutet, även om jag själv inte spelade, säger han och avslutar:
- Men jag ville vara nära truppen, som är en väldigt speciell med bra sammanhållning. Vi får se, men det är dags för min fru att få göra vad hon kanske vill, eftersom hon stöttat och följt mig. Det är lite läskigt och spännande (med framtiden).
Innan MFF representerade Niklas Moisander moderklubben TPS, nederländska AZ, PEC Zwolle och Ajax, Sampdoria i Italien samt tyska Werder Bremen. I finska landslaget noterades han för två mål på 62 A-landskamper.