Intresset runt spelartransfers inom fotbollen är stort och det är ett ämne som tar stor plats i medier världen över, så även i Sverige. Något som får stor uppmärksamhet är övergångssummor, vad klubb X betalar klubb Y för att köpa en viss spelare.
När media får uppgifter om och rapporterar kring summor handlar det allt som oftast om obekräftade bruttobelopp. Det blandas upp med officiell information från klubbarnas egna årsredovisningar (eller kvartalsrapporter i AIK:s fall), där nettointäkter från samtliga transfers under den berörda perioden presenteras. Då har till exempel pengar till agenter och spelarens tidigare klubbar dragits av från summan som den köpande klubben langade upp för spelaren. Dessutom kan olika klubbar redovisa på olika vis i sina rapporter.
Olika siffror, som betyder olika saker, cirkulerar helt enkelt runt och skapar en situation som kan generera skeva jämförelser mellan, och bilder av, de svenska klubbarnas verksamheter. Det menar i alla fall AIK:s sportchef Björn Wesström, som gärna ser att svensk fotboll skapar något form av redovisningssystem kopplat till transfers. Han vill att alla klubbar öppet ska presentera information på samma sätt.
- Jag kan tycka att det vore rimligt om det i svensk fotboll på Sef-nivå (klubbarna i allsvenskan och superettan), som är de klubbar som kanske berörs mest av transfers och publikintäkter där det är av intresse att det finns jämförbara parametrar, skulle finnas någon form av adekvat redovisningsmodell. Det gäller allt ifrån hur man redovisar publikintäkter, publiksiffror och sign on-belopp, om man ska periodisera de summorna eller ta upp dem direkt när spelaren kommer. Klubbarna gör ju på olika sätt där, säger Wesström.
- Och även när det gäller spelarförsäljningar då. Vad är det som redovisas? Är det själva försäljningssumman eller är det nettointäkten? Det är ju saker som i grunden inte är styrda av sekretess. Det tycker jag man borde kunna hitta en lösning på så att vi vet vad det är vi jämför.
Han exemplifierar hur han menar att den nuvarande situationen kan gynna och skada olika klubbar på ett orättvist sätt:
- Det blir väldigt spekulativt när klubb A får ryktet om sig att ha sålt för 60 miljoner, medan klubb B redovisar en vinst på en försäljning på 15 miljoner. Då hamnar klubb B väldigt lätt i kläm, men i själva verket kan det vara klubben som har gjort den bättre affären av de två klubbarna, sett till klubbens intressen. Det tycker jag är ett olyckligt sätt att föra debatten, för då jämför vi inte samma saker. Därför blir det egentligen en ointressant jämförelse. På så sätt tycker jag svensk fotboll förtjänar ett adekvat redovisningssystem.
Vad för typ av information skulle du kunna vara villig att ge ut?
- Precis det vi gör i våra kvartalsrapporter. Jag anser att AIK är den mest transparenta klubben av alla i Sverige. Vi redovisar dessutom information kvartalsvis. Det är klart, det är kanske vi som ska sänka vår ambitionsnivå för att möta andra klubbar som inte redovisar någonting. Det har jag ingen aning om. Men låt oss i alla fall ha en diskussion om hur vi vill redovisa saker och vad det är som är intressant att redovisa.
AIK redovisar varje kvartal hur stor sammanlagd nettointäkt de har haft när det kommer till sina spelarförsäljningar, och delar även in sina försäljningar i olika klasser (I=0 till 2,5 miljoner, II=2,5 till 5 miljoner, III=5 till 10 miljoner osv) utifrån vilken resultateffekt affären gett klubben.
- Det är vårt sätt att tolka de regelverk som vi sorteras in under. Vi finns ju både på börsen och är kopplade till Svenska Fotbollförbundet, säger Wesström.
Han fortsätter sitt resonemang genom att peka på brister när det kommer till den redovisning av agentarvoden som klubbarna enligt Svenska Fotbollförbundets regelverk kopplat till förmedlare är tvungna att bjuda på.
- Det finns ju en önskan från Svenska Fotbollförbundet om att vi ska redovisa till exempel förmedlararvoden per år och jag har inte gått igenom vad som gäller för alla Sef-klubbarna men jag skulle bli förvånad om alla har gjort det. Det blir lite tandlöst när man skickar ut saker som ska göras utan att det blir en konsekvens om man inte gör det (redovisar arvodena fullt ut).
- Om vi bestämmer saker och ting, då kanske det är så att det ska kopplas till elitlicensen. Vad vet jag? Men om det finns ett redovisningsintresse från någon part som är med och bidrar till svensk fotboll och vi sedan inte följer det? Vad blir det av det då? Vi får ju böter i dag om vi inte går in i nummerordning innan avspark, men jag tror inte att vi får några böter om vi inte redovisar rätt. Det kan jag tycka är ett lite skevt sätt att hantera fotbollen och vad fotbollen är för något. För fotbollen är en stor och samhällsengagerande kraft som på något sätt borde redovisa vad man gör med de medel som man faktiskt får eller skaffar sig. Det känns rimligt. Det är egentligen inga konstigheter.
Böter kopplat till nummerordningen fattar ligaorganisationen Svensk Elitfotbolls disciplinutskott beslut om, medan frågan som rör redovisning av agentarvoden ligger på Svenska Fotbollförbundets bord. Klubbar kan anmälas till SvFF:s disciplinnämnd om de inte följer reglerna och riskerar då bland annat att straffas med böter.
Wesström ser elitlicensen, som klubbarna behöver få beviljad för att kunna spela i allsvenskan eller superettan, som ett möjligt verktyg för att styra upp den här typen av frågor inom svensk fotboll. Att det införs olika redovisningskrav som klubbarna behöver uppfylla för att de ska kunna få sin licens.