På torsdag väntar två viktiga besked från Riksidrottsförbundet. Dels ska man presentera hur de 500 miljonerna för kvartal två från regeringen ska fördelas mellan respektive idrott - och dels ska man presentera vilken summa man ska begära av staten till idrotten för kvartal tre.
Att den ekonomiska krisen som följt i pandemins fotspår drabbat klubbarna hårt råder det ingen tvekan om - över 4000 föreningar har ansökt och vill ha totalt 1,3 miljarder kronor i det första paketet, men problemet är alltså att det bara finns 500 miljoner att dela ut.
För det andra kvartalet har RF identifierat ett behov på 1,26 miljarder kronor, sedan hur mycket man ska ansöka om återstår att se.
- Det är så behovsbilden ser ut. Förra gången var behovsbilden ungefär den samma och då landade vi i ett stöd på 500 miljoner kronor. Nu har vi ungefär samma bild, om man tittar på det tredje kvartalet, och svaret på frågan om hur mycket vi kommer ansöka om kommer att ges på torsdag, sa RF-basen Björn Eriksson till Fotbollskanalen i förra veckan.
Vad gäller hur mycket pengar som kommer att gå till elitfotbollen från det första krispaketet så är det fortsatt höljt i dunkel. Inför det att ansökningen gjordes förklarade Björn Eriksson för Fotbollskanalen att prioritet ett för honom var breddidrotten och de ideella föreningarna.
- Om du gör prioritetsordningen så är det viktigaste att vi klarar pandemin och då spelar den ideella verksamheten en oerhört stor roll. Hur vi sedan gör får vi komma tillbaka till med anledning av när att de här evenemangen (exempelvis allsvenskan red. anm) faller bort så smäller det till även i de ideella delarna. Det blir mer en fråga om bortfall kring inkomster för ideell verksamhet än hur man ska klara av den professionella idrottens eget liv. Det är nog så viktigt, men den ideella rörelsen står just nu högst upp, sa Eriksson.
Å andra sidan verkar det som att elitfotbollen prioriteras högre till kvartal tre, i alla fall om man ska tyda det faktum att Eriksson nyligen sa till Fotbollskanalen att spel utan publik drabbar elitidrotten hårdare.
Svensk Elitfotboll, som företräder klubbarna i allsvenskan och superettan, vet inte alls hur mycket pengar som till sist landar på elitklubbarnas konton.
- Nej, tyvärr. Egentligen ingenting överhuvudtaget, säger generalsekreterare Mats Enquist till Fotbollskanalen.
Enquist menar att oavsett hur mycket pengar som går till elitklubbarna i rena bidrag från staten så skulle han vilja se andra åtgärder från politiskt håll. Han vill se en lösning likt den i Schweiz där regeringen erbjudit ett lån till professionella klubbar i fotboll och ishockey. Summan ligger på 350 miljoner schweiziska franc (175 miljoner nu och eventuellt ytterligare lika mycket 2021. 100 miljoner är för fotbollen), vilket motsvarar drygt 3,4 miljarder kronor. Pengarna får dock inte gå till att finansiera spelarlöner och lönerna måste sänkas med 20 procent de kommande tre åren för att man ska kunna ta del av lånet, rapporterar nyhetsbyrån AP.
- Vi skulle behöva en rejäl lånekassa som man gjort i till exempel Schweiz, där man gjort uppgörelser för de stora kommersiella idrotterna som är beroende av egna intäkter. Där har regeringen gått in och beviljat ett lån för att man ska ta sig ur krisen och bidrag är bra, men jag tror att en likviditetskassa som kan vara i form av ett lån skulle vara minst lika viktigt för att skapa lugn och ro, säger Mats Enquist.
Att regeringen funkar som bank?
- Ja, precis. Och tänker man lite på det - vi har ju visat siffror på att bara elitfotbollen bidrar med över 1,2 miljarder till statskassan varje år. Det är väl en bra investering att göra ett riktat lån till de verksamheter som är väldigt kapitalberoende. Men det kräver en djup förståelse för vad behovet är och hittills har vi inte riktigt sett några tecken på det. Allt verkar gå via RF.
Enligt Enquist har man försökt sätta den bollen i rullning.
- Vi håller på att titta på det nu. Vi har pratat om det men inte fått något gehör än så länge. På nåt sätt blir det att RF alltid ska vara den som för vår talan men vi känner nog att vi måste lyfta frågan direkt.
Är det många klubbar som är beroende av goda utfall kring krispaketen för att klara sig?
- Jag tror att alla är väldigt pressade just nu och vi har fokuserat på att klara av pressen på våren till att börja med, en del tror att problemen är över bara för att vi börjar spela men varje omgång utan publik är ett hårt slag. Det är bättre än att inte få spela alls, vi kan åtminstone garantera de centrala intäkterna till klubbarna. Men det är bara en del av allting, vi har en omsättning på flera miljarder totalt sett. Här har regeringar i andra länder gjort lösningar som direkt anpassats för problemen i de stora evenemangsidrotterna.
Vad gäller olika länders krispaket går även att notera att Norge nyligen adderade 850 miljoner norska kronor till det paket som redan fanns (på en miljard) och enligt Svensk Elitfotbolls motsvarighet i Norge, NTF, ska elitklubbarna kunna ansöka om en kompensation på 70 procent av nettointäkterna från biljettförsäljning och arrangemanget i stort. Siffran för respektive klubb ska baseras på fjolåret.
Björn Eriksson ska på torsdag alltså presentera vad man kommit fram till för kvartal två och tre. Vad gäller Sef:s önskemål om staten som långivare vågar han inte sia om det skulle kunna bli verklighet.
- Det är svårt för mig att svara på för det är staten som bestämmer vad staten vill. Hittills har staten sagt att man ska se om inte även kommersiell idrott kan dra samma nytta av system som finns för alla möjliga ekonomiska aktiviteter och omsättningsminskningar med mera. Här lägger man in professionell fotboll bland andra företagsfrågor och sedan hanterar man det som företagande och då får man i fotbollens fall vissa gånger stöd som andra inte får. Det är nog ett helt annat sätt att tänka bara men man får inte glömma bort att även fotbollen har permitteringsstöd och annat, som vanlig företagsamhet. Det är annorlunda men det är inte hundraprocentigt väsensskilt, säger han till Fotbollskanalen.
På frågan om RF kommer att ansöka om mer pengar för kvartal tre, jämfört med de 500 miljoner man fick första gången, säger han:
- Jag vågar inte svara på det för profilen är ungefär densamma, men man kan säga att när man tog det första beslutet så visste man inte särskilt mycket. Så det är ganska logiskt att det dyker upp på tredje kvartalet eftersom det inte var inräknat i varv ett - och likadant kan man säga nu att man inte säga nu hur kvartal fyra och nästa år blir. Min utgångspunkt är att det kanske är enklare att ta de kvartal som man kan beräkna än att bara svarva till siffror som ligger så långt fram att man inte har någon kunskap. Därav att det blir kvartalsvis.
Inför det första paketet så sa du att fokus för dig skulle vara breddidrotten och ideell verksamhet, och häromdagen inför kvartal tre så var du inne på att det förmodligen är elitklubbarna som drabbats hårdast av publikfria matcher. Ska man tolka det som att det blir mer övervikt för breddidrotten nu och elitidrotten senare?
- Jag vill inte riktigt svara på det innan vi haft styrelsemöte men jag förstår hur du tänker. Sedan kompliceras det av att när man talar elitklubbar så har de också omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Det får man inte glömma. Det är inte två väsensskilda aktiviteter.