Just nu är det kaotiskt i fotbolls-Norge. Coronaviruset har en stor effekt på klubbarnas ekonomier. All organiserad idrottsaktivitet är förbjuden fram till den 27 mars och elitklubbarna på herrsidan har bestämt sig för att inte genomföra lagträningar under hela månaden. Det norska förbundet, spelarfacket och klubbarna är överens om att det finns grund till permitteringar, med anledning av att spelarna inte kan sysselsättas i nuvarande läge.
En permittering innebär att man fortsatt är anställd men tillfälligt befriad från sitt arbete. I Norge har regeringen beslutat att presentera ett krispaket, med anledning av coronaviruset, som innebär att de som permitteras får lön i 20 dagar (jämfört med 15 tidigare). Arbetsgivaren betalar de två första dagarna och staten de resterande 18.
- Jag förväntar mig permitteringar. Om klubbarna inte permitterar spelare nu, då gör de inte sitt jobb, sa Leif Øverland, administrativ direktör hos ligaorganisationen NTF, till Eurosport i dagarna.
Har svenska klubbar möjlighet att permittera spelare? Det är en fråga som Svensk Elitfotboll, ligaorganisation för allsvenskan och superettan, ser över just nu.
”Vi jobbar med att skapa oss en tydlig bild av vilka regelverk och alternativ som finns i denna extrema situation, frågan om permittering är ett av de områdena”, skriver Sef:s sportchef Svante Samuelsson i ett sms till Fotbollskanalen.
”Sef arbetar intensivt tillsammans med klubbarna gällande att utreda vilka möjligheter det finns att anpassa våra verksamheter i förhållande till myndigheternas rekommendationer och information och restriktioner från Uefa. Vi följer också utvecklingen inom elitfotbollen i övriga länder.”
Samuelsson berättar för Fotbollskanalen att man just nu tar juridisk hjälp för att reda ut saker och ting.
- Ja, så blir det, för att kolla exakt vilka regelverk som gäller oss. Vi är mitt i den processen.
Är det en fråga som du upplever att många klubbar undrar om?
- Klubbarna har ett behov av att få en bild av hela situationen nu, det är en situation som ingen varit i förut och det är viktigt för oss att skaffa oss en helhetsbild över vilka möjligheter som finns och vilka regelverk som gäller i de här situationerna.
Att svenska klubbar kan komma att behöva dra ner på kostnaderna för spelartruppen när publikintäkter, och eventuellt sponsorintäkter, nu uteblir verkar uppenbart. En som tror det är Djurgårdens sportchef Bosse Andersson.
- Det tror jag är oundvikligt från flera klubbar. Tyvärr, säger Andersson.
- Det beror på vad som händer. Om folk inte har arbetsuppgifter, så är det klart att det kan bli så.
Djurgården har dock en stabil situation just nu. Klubben har bestämt sig för att ligga lågt på transfermarknaden och inte dra på sig några nya kostnader. Samtidigt har man 50-miljonersförsäljningen av Marcus Danielson att luta sig tillbaka mot.
- Jag tror vår spelargrupp mår ganska bra och känner sig trygga, säger sportchefen.
Fotbollskanalen var under onsdagsmorgonen i kontakt med Spelarföreningens generalsekreterare Magnus Erlingmark, som då inte hört något om att klubbar vill ta till åtgärder gällande spelare.
- Nej, vi har inte hört någonting. Jag såg i Norge att det permitteras där i och med att de stängt ner all idrott. Men det är för att Norge har ett annat regelverk, säger Erlingmark.
Erlingmark menar att det inte går att säga upp ett visstidsavtal, som spelarna sitter på.
- Det är helt annat med en en tillsvidareanställning, då kan man hävda arbetsbrist eller ekonomiska problem som skäl till uppsägning. Men här är det en helt annan kontraktsstabilitet. Där spelarna inte kan kliva ifrån sin anställning utan att det begåtts ett grovt kontraktsbrotts från motparten, och samma åt andra hållet.
Generalsekreteraren berättar dock att spelare hört av sig med funderingar kring läget och att man i det här läget försöker att ge sina medlemmar stöd.
- Klart att vi har fått frågor från spelare som undrar vad som händer med deras avtal, och om de kan bli uppsagda på grund av allt. Men det finns ju ingen risk för det.
En möjlighet för klubbarna att dra ner sina kostnader är att permittera annan personal i klubben, exempelvis anställda på kansliet. De personerna har vanligtvis mer "normala" anställningsavtal. Vad gäller den typen av anställda kan klubbarna få ekonomisk stöttning av staten, tack vare det krispaket som regeringen presenterat. Staten kan täcka tre fjärdedelar av kostnaden för en anställd som permitterats. Taket ligger dock på 40 000 kronor i månaden (44 000 kronor när bestämmelserna träder i kraft). Arbetsgivare får inget stöd för kostnader som eventuellt överstiger taket (om personen tjänar mer än så).
Johan Ekström, pressekreterare hos finansministern Magdalena Andersson, bekräftar för Fotbollskanalen att fotbollsklubbar kan få stöd vid korttidspermitteringar.
"Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd”, skriver Ekström i ett mejl.
Om svenska klubbar anser att man juridiskt sett får permittera även spelare, och gör det, finns det möjlighet att få samma ersättning från staten. Även om spelarna sitter på speciella avtal.
"En eventuell tidsbegränsning av anställningsavtalet diskvalificerar inte i sig möjligheten för en arbetsgivare att få stöd för en arbetstagare så länge arbetstagaren var anställd under den s.k. jämförelsemånaden som är tre månader före den kalendermånad då Tillväxtverket fattar sitt beslut om godkännande”, skriver Johan Ekström.
Men kan verkligen spelare permitteras i Sverige?
Tidigare advokaten Martin Klette, som jobbar som agent åt spelare i fotboll men även i andra sporter, utreder just nu om det är möjligt att permittera idrottare. Det för handbollens spelarförenings räkning. Klettes svar i nuläget?
- Det är inte säkert att man kan det eftersom de är tidsbegränsat anställda. Det är inte en bedömning man kan göra på på två minuter, säger agenten och fortsätter:
- Och om man kan det, då finns paragraf 21 i LAS som säger att huvudregeln är att arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren även om den permitterats.
Han öppnar dock upp för att klubbar kan komma överens med enskilda spelare, eller exempelvis kollektivt med Spelarföreningen, om en åtgärd som innebär att spelare går ner i lön eller avsäger sig lön.
- Sen är då frågan: kan man antingen via frivilliga uppgörelser med varje enskild spelare eller inom ramen för ett kollektivavtal komma överens, på grund av det hemska som hänt och att det får besvärliga följder, om sänkta löner eller bortfall av lön? I så fall är det viktigt att poängtera att det kräver en frivillig uppgörelse. Då kan det ske.
- En klubb kan inte tvinga igenom en sänkning eller ett bortfall av lön. Det är ingångsvärdet.
Klette berättar att han varit i kontakt med klienter i dagarna.
- Jag har sagt till mina klienter att de inte ska ingå något avtal om att avstå från lön bara: "Pang bom!". Men jag tycker att de ska visa en positiv inställning till att exempelvis skjuta på betalningen av en del av sin lön, så att man hjälper arbetsgivaren likviditetsmässigt. Sen kan man senare, i lugn och ro, fundera ut om man är beredd att även förlora lön. I bästa fall kan allsvenskan och superettan spela alla omgångar, bara det att man börjar senare. Då blir det kanske så att klubbarna i slutändan får ungefär de intäkter som man räknat med på ett år. Då behöver man som spelare inte bestämma sig, i panik, om att avstå sin lön i mars. Det är viktigt att poängtera att det ska vara en jämbördig dialog mellan spelaren och klubben här.
Agenten uppfattar det som att frågan om åtgärder som kan få klubbarna att sänka sina kostnader för spelartrupperna är på tapeten inom svensk fotboll.
- Jag har sett tecken på att det diskuteras, säger han.
Inställda evenemang i mars och april har lett till förluster på 500 miljoner för de svenska idrottsföreningarna, visar en kalkyl som Riksidrottsförbundet gjort. Fotbollen förlorar 151 miljoner och till största del är det elitklubbarna som går miste om pengar, tror RF:s ordförande Björn Eriksson. Han har nu vädjat om hjälp från regeringen. Under onsdagen hade han ett möte med kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) för att diskutera ett krispaket för idrotten. Lind har lovat att lämna "något sorts besked" så fort som möjligt, enligt Eriksson.
En klubb som flaggat för ekonomiska effekter av att allsvenskan, enligt planen, nu skjuts upp till juni är AIK. På sin hemsida skriver man att konsekvenserna för 2020 är "mycket svårbedömda" och att man "för att hantera den rådande situationen" kommer "att införa ett åtgärdsprogram i syfte att dels generera alternativa intäkter, men som också ska minska kostnaderna under den period som allsvenskan är uppskjuten". Vilka åtgärderna blir? Det vill tf vd:n Håkan Strandlund i nuläget inte kommentera för Fotbollskanalen.
Fotbollskanalen har sökt jurister på Svenska Fotbollförbundet utan framgång.