SvFF utreder klonlagsupplägg: "Orent"

De senaste åren har frågan om klonföreningar blivit allt mer het. Bland annat kopplat till Hammarbys farmarlag HTFF, som spelar i ettan. Via HTFF har de grönvita slussat upp en rad spelare till sitt A-lag i allsvenskan. 

Malmö FF har en "light"-version av den typen av samarbete med BK Olympic, där huvudtränaren Anes Mravac är anställd av MFF. AIK har i sin tur startat upp AIK Framtid FK (tidigare AIK Solna FK), som klättrat till division fem, med målsättning att laget i framtiden kan erbjuda en "alternativ matchmiljö för truppspelare som en del av klubbens låneprogram". Nyligen öppnade även Djurgården för att göra samma sak som AIK.

På damsidan finns också exempel. Allsvenska toppklubben Häcken har ett "utvecklingslag" som 2025 spelar i elitettan.

Men på ett eller annat sätt lär arbetsgruppen föreslå att upplägget för den typen av farmarlag förändras framöver. För just nu finns inga begränsningar i regelverket vad gäller exempelvis serietillhörighet och och cupspel. HTFF kan gå upp i allsvenskan och där ställas mot Hammarby, och har även möjlighet att anmäla sig till spel i svenska cupen.

- Rent krasst är det två helt separata juridiska personer. Så det har vi inga regler mot just nu. Sen kan man tycka vad man vill om det, säger Fägerhall.

SvFF tittar mycket på andra länders situationer och försöker dra lärdomar av deras erfarenheter.

- Det är inget land som har andralag i seriesystemet som tillåter att andralaget kan spela i samma serie som förstalaget. Det är en viktig del att se över.

I dokument inför det senaste representantskapsmötet framgår det att arbetsgruppen på SvFF:s kansli som jobbar med utredningen ser en fördel med att undvika att fler klonföreningar skapas på det sätt som är möjligt i dag.

"Nyttjandet av klonföreningar är förknippat med utmaningar kopplat till både förenings- och tävlingsjuridik och sportslig integritet, samtidigt som det finns fördelar sett ur ett spelarutvecklingsperspektiv. För att undvika att fler föreningar använder sig av klonföreningar behöver framtida lösningar och incitament på ett bättre sätt motsvara de behov som föreningar har", går att läsa.

Samtidigt är Axel Fägerhall tydlig:

- Jag förstår föreningarna som gör det. De gör det av en anledning och vi kan inte klandra dem för det när vi inte landat i någonting kring frågan inom svensk fotboll. 

Men fokus från SvFF ligger alltså på att ta fram ett system som gör det mer fördelaktigt för en klubb att satsa på ett annat upplägg än att skapa en separat klonförening.

Samtidigt är det inte säkert att förslaget kommer innehålla en enskild lösning eller en specifik väg att gå. Det kommande systemet kan öppna upp för klubbar att jobba med olika former av matchmiljöupplägg för de berörda spelarna.

- Det behöver inte vara så att vi landar på bara en sak. Klonföreningar är ju rent juridiskt svårt att förbjuda, att upprätta ett förbud mot att starta upp en förening. Frågan handlar ju mer om hur vi kan se till att det är mer attraktivt att använda ett annat alternativ än att ha en klonförening. Att vi skapar incitament till att bedriva verksamheten på ett annat sätt, säger Axel Fägerhall.

Han förklarar:

- Problemet med klonföreningar är att de gör det lite orent. Det blir svårt att hålla reda på vilket lag som är vilket och för gemene man blir det som ett och samma lag men tekniskt, hur vi behandlar lagen, är det som om det vore två vitt skilda föreningar.

- Orent är det bästa ordet för att beskriva det. Det blir ganska förvirrande med klonföreningar och vi vill ta fram ett tydligare system där man inte har flera lag i ett form av skuggsystem. Det är inte helt optimalt.

Kan ni sätta stopp för klonföreningar?
- Det går att begränsa möjligheterna till att ha det genom att sätta upp kriterier för exempelvis vad vi rent objektivt anser är en klonförening. Man kan sätta stopp för att använda sig av liknande namn, liknande dräkter och samma personer på ledande positioner.  

- Men då är det ju bara för en klonförening att byta namn och vidta andra åtgärder. Så jag vet inte hur mycket det skulle hjälpa. Vill man ha en klonförening kommer man kunna ha det.

Att Hammarby skulle tvingas lägga ner sitt HTFF-projekt är alltså inte troligt. Exempelvis förklarar Fägerhall att han ser framför sig att SvFF kommer tillåta klubbar att omvandla sina klonföreningar till ett officiellt reservlag om det blir så att arbetsgruppen föreslår att andralag ska tillåtas i seriesystemet.

- Det är ju ett stort om. OM det blir så att vi föreslår en andralagslösning så behöver vi tänka till rörande en form av övergångsbestämmelse så att det finns en möjlighet att konvertera en klonförening till ett andralag. 

- Vi behöver tänka till och får kika på vad det finns för olika vägar. Så att det under en övergångsperiod på något sätt går att anmäla om de lagen.

SvFF-chefen berättar också att man samtalat med klubbar som har klonföreningar om läget.

- Vi har haft en bra dialog med de berörda föreningarna. De är överens med oss. De förstår vad det är som potentiellt är problematiskt.

De kommande reglerna skulle för övrigt kunna se olika ut på herr- och damsidan. SvFF har under utredningens gång tagit emot inspel från klubbar på elitnivå i två olika referensgrupper bestående av representanter för flera föreningar.

- I början hade vi en kombinerad referensgrupp för herr och dam. Men det finns extremt olika behov av matchmiljöer för spelarna.

- Vi har referensgrupper med lite olika typer av klubbar. Både föreningar som använder något av uppläggen i dag men även de som inte alls använder det.

BP, Hammarby och Kalmar har tagit plats i referensgruppen på herrsidan, medan Häcken, Hammarby och Kristianstad varit representerat på damsidan.

- Vi tror det är viktigt att man fattar självständiga beslut på herr- och damsidan. Därför är det viktigt att driva det som två olika spår men vi kanske landar i liknande förslag i slutändan. Men vi kör processerna separat.

Tanken är att föra diskussioner kring ämnet med en referensgrupp på breddsidan också.

- Den gruppen har inte träffats än. Vi släpar lite med breddperspektivet, konstaterar Fägerhall.

Frågan har även varit uppe för diskussion inom rörelsen i flera olika forum de senaste åren. Exempelvis på en ordförandekonferens 2023 och en tävlingsutvecklingskonferens i fjol.

I den ovan nämnda skrivelsen konstaterar utredningsgruppen att det sedan tidigare lyfts ett motstånd till att införa andralag i seriesystemet då det finns en oro att det "riskerar att få en negativ inverkan på många föreningar på bredd och semi-professionell nivå".

På ordförandekonferensen 2023 framfördes synpunkter om att klonföreningar och andralag för med sig utmaningar.

"Exempelvis såsom att lag längre ner i tabeller kvalificerar sig uppåt eftersom andralag oftast inte har möjlighet till avancemang, vilket försämrar den sportsliga kvalitén. Det nämndes också att storklubbar kan ta serieplatser från mindre klubbar om andralag tillåts och att klonföreningar orsakar demokratiska problem vid representantskap och årsmöten", beskriver utredningsgruppen.

Oavsett vilken väg SvFF tar framöver är Axel Fägerhall tydlig med att man inser att det kommande systemet behöver innehålla en rad olika villkor och regler.

- Alla andra länder som vi tittat på och talat med för att få ta del av erfarenheter av olika upplägg har haft ett stort medskick, att sätta väldigt tydliga begränsningar för vad kan man göra, vad som gäller för eventuella andralag och hur man tillåter utlåningar. Det är vårt ansvar att säkerställa den sportsliga integriteten.

I Norge, där reservlag är en del av det vanliga seriesystemet, har man exempelvis behövt ta grepp för att säkerställa att andralagens matchtrupper inte ser allt för olika ut från match till match.

Under utredningens gång har SvFF också samlat in tankar från elitklubbarna via en enkät. 43 föreningar (fyra från damallsvenskan, sju från elitettan, elva från allsvenskan, sex från superettan och 15 från ettan) svarade på den.

"Det som går att konstatera utifrån enkätresultaten är bland annat att majoriteten av föreningarna upplever att det inte finns möjlighet att erbjuda bänkspelare tillräckligt med speltid samt att den speltiden som kan erbjudas inte är tillräckligt kvalitativ och utvecklande för dessa spelare", skriver SvFF om enkäten.

U21-serien på herrsidan, vilken långt ifrån alla föreningar har ett lag i, bedöms exempelvis inte som bra nog av klubbarna. Föreningarna söker andra alternativ till matchmiljöer för sina talanger.

Under 2022 och 2023 använde runt hälften av klubbarna i damallsvenskan ett fotbollsutvecklande föreningssamarbete, enligt SvFF. 70 procent av klubbarna i allsvenskan och superettan gjorde samma sak.

I materialet som släpptes inför senaste representantskapsmötet går det också att läsa följande:

"Vidare fick föreningarna också besvara frågan om de skulle ha målsättning att ha ett andralag i förbundsserierna i det fall det skulle tillåtas och en klar majoritet svarade ja på den frågan. På frågan om vilken nivå de skulle önska att ha ett andralag har flest herrföreningar, oavsett serienivå, svarat att de önskar ett andralag två nivåer under nivån för deras representationslag. Föreningarna i OBOS Damallsvenskan ha svarat både Elitettan och div. 1 och föreningarna i Elitettan har svarat div. 1".

Klubbarna som svarade på enkäten ser själva utmaningar med ett sådant system:

"Om andralag skulle införas i seriesystemet nämner många föreningar bland annat att en begränsning av antalet spelare som får flyttas mellan ett första- och andralag behöver finnas samt att se över en åldersreglering kring det", summerar SvFF:s utredningsgrupp.

Nio av elva allsvenska klubbar som svarade på enkäten uppgav att de skulle använda sig av ett andralag i seriesystemet om de fick. Samtliga sex superettan-föreningar gav samma svar.

Från enkäten.

Till nästa representantskapsmöte är alltså tanken att det ska röstas om vilken väg som svensk fotboll ska ta i frågan. Axel Fägerhall är ansvarig för att ta fram ett förslag på upplägg och medger att det är långt ifrån lätt.

För honom är den här utredningen den svåraste frågan som han jobbat med sedan han började jobba för SvFF.

- Det skulle jag utan tvekan säga. Kring vissa frågor behöver man bara hitta ett svar på hur vi löser det rent tävlingstekniskt. Men nu handlar det om mycket mer som vi ska ta hänsyn till, säger Fägerhall.

Han beskriver hur man jagar ett svar på vad som är bäst för spelarna och vilket eller vilka alternativ som är mest optimalt för såväl elit, bredd, landsbygd, storstad, dam som herr.

- Vi väver in alla saker och olika dimensioner i en riktigt härlig sörja. Av den anledningen är frågan extremt komplex. Men den är jätterolig och intressant. 

- Det här är absolut den svåraste frågan som jag haft på mitt bord under min tid på förbundet. Och det är den som jag har haft liggandes längst på mitt bord, avslutar SvFF-chefen.