Fotbollskanalen.se och TV4 Sport har genomfört en heltäckande granskning av ledarskiktet inom svensk fotboll. Genom att kartlägga de högsta beslutande organen – från SvFF:s egen förbundsstyrelse med ordföranden Karl-Erik Nilsson i spetsen via landets 24 distriktsförbund till klubbarna i allsvenskan, superettan och damallsvenskan, samt intresseorganisationerna Svensk Elitfotboll (Sef) och Elitfotboll Dam (EFD) – redovisar vi vilka som bestämmer i landets största folkrörelse.
Bilden är entydig. Bland de 507 högst placerade beslutsfattarna är 76 procent män och 24 procent kvinnor. Endast två procent, eller elva personer i hela Sverige, har en födelseort utanför Skandinavien. Och kombinerar man dessutom dessa faktorer blir resultatet ännu mer slående. Totalt sett finns bara två personer inom den svenska fotbollens beslutande organ som både är kvinnor – och av utländsk härkomst. En minoritetsgrupp som därmed sällan kommer till tals i styrelserummen.
- Det är väldigt synd för våra röster behövs också. Vi som är unga och har en annan bakgrund kan bidra med annorlunda infallsvinklar än vad de äldre männen gör. Det var länge sedan de spelade fotboll själva och även om de vet hur saker och ting såg ut förr i världen är det ju faktiskt så att tiderna förändras. Jag själv som spelade aktivt på en ganska hög nivå fram till ifjol är nog uppdaterad på ett annat sätt, säger Maja Yakob som sitter i styrelsen för Östergötlands fotbollförbund.
Som svenskassyrier, 27-åring och kvinna bryter hon tydligt mot den norm som framkommer i fotbollskanalens granskning, där det visar sig att den genomsnittlige personen på en ledarposition inom svensk fotboll är 52 år gammal, av manligt kön och har en inkomst på 676 679 kronor per år. Inte negativa attribut i sig, anser Maja Yakob, men hon tror att värdefulla perspektiv riskerar att gå förlorade om representationen inte stämmer bättre överens med samhället i övrigt.
- Tittar man på fotbollen idag är det ju män på de högsta positionerna. Det är de som syns och hörs och då blir det ju självklart så att de ser till sin egen verklighet. De lyfter en viss sorts frågor eftersom de utgår från sina egna erfarenheter. Det är inte så konstigt, men för fotbollen tror jag att det är viktigt med sådana som mig också, som har inblick i flera kulturer och som vill jobba både med ungdomar och med integration, för det behövs, säger Maja Yakob.
Hon berättar att hennes egen medverkan inom distriktsförbundet i Östergötland till stor del blivit verklighet tack vare att representationsproblemen där blivit uppmärksammade på senare tid. Eftersom tidigare styrelser varit så mansdominerade inleddes för ett par år sedan en aktiv process med att försöka hitta yngre personer, inte minst kvinnor, som velat delta i styrelsearbetet.
- Det har blivit mycket bättre och för egen del blev jag invald på grund av att flera andra rekommenderat mig. Jag har känt väldigt tydligt att Östergötlands FF försöker förändra sig till det bättre och samtidigt som jag började engagera mig kom det också in ett par andra kvinnor. Det är många jämfört med de flesta andra länen. Så vi är ändå på rätt väg, säger Yakob.
Fotbollen strävar efter att nå Riksidrottsförbundets mål och ha minst 40 procent kvinnor på ledande positioner. Hur lång tid tror du att det kommer att ta?
- Jag vill inte låta negativ, men tyvärr kommer det nog att dröja innan helheten är jämställd även om det går snabbare inom vissa distrikt. Men jag hoppas att fler och fler får upp ögonen för det här. Fotbollen mår bra av att unga personer som har andra infallsvinklar också kommer till tals. Det handlar inte bara om unga tjejer utan det är viktigt att få in unga killar också.
Maja Yakob tror inte att fotbollsrörelsen medvetet vill vara exkluderande, utan hon har själv känt ett tydligt stöd och en uppbackning när hon som ny tagit plats bland de äldre männen. Snarare har snedvridningen för representationen uppstått genom en invand rekryteringsprocess där likheter attraherar varandra.
- Det är väl helt enkelt så att männen bestämt från början och sedan har det fortsatt så. Man tar in folk från sina egna kretsar. Men så fort vi börjar få in fler kvinnor kommer det där att förändras.
Ser du dig själv som en frontfigur i den bemärkelsen?
- Nja, det vet jag inte. Men jag tror folk märker att det är en bra början hos oss och att styrelsearbetet fungerar väldigt bra. Det går att nå framgång även om det inte bara är en massa män i styrelsen.
Även Assyriskas ordförande Jacob Aziz hör till en minoritetsgrupp inom fotbollen. Som man med utländsk härkomst sällar han sig till en skara som bara utgör två procent av sportens makthavare. Totalt visar fotbollskanalens granskning att det finns elva personer med födelseort utanför Skandinavien. Ingen av dessa har något uppdrag i styrelsen för någon herrallsvensk klubb, men sex personer är verksamma på distriktsnivå, tre i damallsvenskan och Aziz jobbar i superettan, liksom ytterligare en person.
Men trots att andelen invandrade fortfarande är försvinnande liten tror Aziz att fördelningen kommer att jämnas ut så småningom.
- Den stora invandringen till Sverige började någon gång på 60-, 70-talet så där har vi ett tidsspann på ungefär 50 år. Så det är väl bara en tidsfråga innan spelplanen inom fotbollen också ändras. Så att den procentuella representationen stämmer bättre överens med övriga samhället, säger han.
Jacob Aziz pekar på att idrottsföreningarna är ideella till sin natur och med oavlönat arbete är det svårt att attrahera nya människor med en drivkraft att vara med och jobba. Ofta krävs att personerna, liksom han själv, är eldsjälar som brinner för en särskild klubb och därför är det sällan så att personer utanför den rådande normen väljs bort. De är helt enkelt mer utmanande att hitta dem.
- Jag är helt övertygad om att även SvFF jobbar aktivt med de här frågorna, men det är inte lätt att få till i praktiken, säger Aziz.
Läs allt om TV4 Sports och Fotbollskanalens granskning här: