På senare tid har ordningsstörningar och avbrutna matcher debatterats flitigt i medierna. Till följd av inte minst incidenterna på Gamla Ullevi i början av september, där bengaliska eldar kastades mellan arenans olika sektioner, och oroligheter kring Stockholmsderbyt mellan AIK och Hammarby, vill många se hårdare tag riktade mot föreningar och fans. Samtidigt präglas diskussionen av motpoler. Medan vissa grupperingar kräver strängare lagstiftning, spel utan publik och riktade insatser mot pyroteknik anser andra att fotbollsrörelsen redan drar ett tungt lass och att frågorna snarare måste lyftas till en samhällelig nivå.
För Djurgården är den rådande situationen knappast ny. Redan i samband med den tragiska händelsen i Helsingborg förra våren, där en supporter misshandlades till döds, bestämde sig stockholmarna för att göra en seriös ansats att med långsiktiga metoder försöka skapa en tryggare miljö kring allsvenskan.
- När något så pass allvarligt inträffar väcker det enormt mycket känslor och åsikter om vad som behöver göras. Vi insåg att det var dags att rannsaka inte bara oss själva, utan alla parter kring fotbollen, på ett djupgående sätt. För oss var det viktigt att agera kraftfullt, men utan att för den sakens skull basera våra beslut på magkänsla. Vi bestämde oss för att gå från tyckande till vetande, berättar Dif:s hållbarhetsansvarige Filip Lundberg för Fotbollskanalen.
Lösningen för Djurgården blev att dra igång ett projekt med namnet "Enable", för att med faktabaserad forskning som grund gå vidare med konkreta åtgärder. Klubben kontaktade forskarna Clifford Stott och Jonas Havelund, två internationella experter vid universiteten i Leeds och södra Danmark, med publikhantering och publikstrategier som sina specialområden. Tanken var att med deras kunskaper som bas se över alltifrån polisens strategiska arbete, infrastruktur på arenorna, placering av bortafans på matcherna, förflyttning från samlingspubar och en rad andra faktorer som beroende på hur de hanteras kan avgöra huruvida ett evenemang upplevs som säkert eller inte.
- Vi sjösatte det här tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm och fick även med oss bland annat Malmö FF, Hammarby, IFK Göteborg, utländska klubbar som Cardiff City och Bröndby, polisen, Svensk Elitfotboll (Sef) och Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU). Avsikten var att göra en djupdykning kring hur alla dessa parter samspelar och titta på vad som görs bra och mindre bra, säger Filip Lundberg.
Till en början var de ekonomiska medlen i projektet relativt blygsamma. Det handlade om 200 000 kronor som räckte till att göra enskilda punktinsatser där de utsända forskarna granskade vissa högriskmatcher och bidrog med förslag om praktiska tillvägagångssätt, ofta beprövade i andra länder, för att tackla uppkomna situationer. Men nu kan Fotbollskanalen avslöja att satsningen utökas – och det rejält. På onsdagen kommer beskedet att Länsstyrelsen i Stockholm skjuter till ytterligare 500 000 kronor medan en privat aktör, Gålöstiftelsen, där Stockholms landshövding Chris Heister sitter som ordförande, lägger in åtta miljoner kronor. Ett belopp som innebär att Enable kan utökas och driften säkras för fyra år framåt.
- Det här ger oss möjlighet att på ett väldigt tydligt sätt ta oss an de stora utmaningar vi har framför oss. Vi vet att fotbollsklubbarna gör mycket rätt, men det finns saker som behöver utvecklas också. Och då anser inte vi att det är vi själva som ska peka ut riktningen, utan det ska experterna göra. Sedan tar vi till oss av deras slutsatser. Alla efterfrågar handlingskraft och att föreningarna ska ta ansvar, och det är just vad vi gör nu. Hoppas att många andra också hänger på, säger Filip Lundberg som fått i uppdrag att samordna arbetet kring Enable.
Vad ska ni använda de 8,5 miljonerna till mer konkret?
- Vi har en metodik som bygger på att göra observationer genom fältstudier. Vi vill kort och gott ha våra experter på marken. Ibland handlar det om att följa med polisen på plats, ibland kan det genomföras ihop med supportergrupperingar. Vi vill samla gedigna erfarenheter och material som sedan kan sammanställas till matnyttig information som vi kan dra lärdomar från.
Ni anställer en forskningsgrupp helt enkelt?
- Ja, det handlar dels om personal- och resekostnader, där vi behöver köpa loss arbetstid från universiteten så att forskarna kan ägna sig helhjärtat åt detta under delar av sin arbetstid. Dels ska vi ta fram underlag så att vi kan hålla utbildningar, konferenser och workshops där vi presenterar vad vi kommit fram till. Kärnan är att alla inblandade ska gå in i det här med öppna sinnen och vara mottagliga för konstruktiv kritik, vi själva också naturligtvis.
Era forskare har redan hunnit inleda sitt arbete i viss mån, hur ser de på svensk fotbolls utmaningar?
- Utan att gå in på detaljnivå kan vi konstatera att det finns saker att förbättra. En viktig punkt är samverkan. Vi vet hur lätt det är att hamna i "skyttegravar" och börja skylla på varandra när någonting inträffar, och att samtalen förs genom medierna. Det vill vi komma ifrån. Vi som klubbar kan göra mycket, men vi kan aldrig stifta lagar, sköta poliskommendering i lokaltrafiken eller gränsa av områdena utanför arenorna. Det måste ske i samråd med andra aktörer och där tror vi att evidensbaserad forskning är rätt grund att stå på.
Polisen blir en viktig aktör i det här, hur förändringsbenägna tror ni att de är om era experter kommer med råd och rön om strategier och annat?
- De är ju med i projektet och det är vi väldigt glada för. Sedan är det självklart en utmaning att gå från ett konstaterande av vad som är bra eller dåligt till att få genomslag i de faktiska kommenderingarna. Men vi upplever att det finns väldigt duktiga poliser på utförandenivå och såväl i Skåne som i Göteborg och Stockholm har vi redan idag en bra dialog regionalt sett. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte går in i det här för att kritisera, utan för att ta steg framåt. Då måste alla vara beredda att öppna sig, och så tror jag att det blir när alla inblandade uppfattar oss som en institution, en aktör som går in i det här med långsiktiga ambitioner.
Sammanlagt åtta miljoner kommer från Gålöstiftelsen, vilka ingångsvärden tar de med sig?
- Gålöstiftelsen har som verksamhetsområde att främja barn och ungdomars anpassning i samhället. De ser det som att fotbollen är en miljö som både erbjuder gemenskap och tillhörighet, men också en risk att man dras in i destruktiva sammanhang, som yngre firmagrupperingar exempelvis. Precis som vi tycker Gålöstiftelsen att det bästa man kan göra för att undvika en sådan utveckling är att säkerställa att fotbollen tillhandahåller fredliga och trygga arrangemang. Sedan inser stiftelsen att fotbollen har en samhällsbetydelse. Det går inte att särskilja oss från omgivningen vi verkar i. Och om klubbarna ska mäkta med att ta det stora ansvar som följer med detta behöver de stöd utifrån.
Chris Heister, landshövding, om sitt och Gålöstiftelsens engagemang i Enable:
”Fotbollen är en positiv kraft i och för Stockholm. Det måste vara vår utgångspunkt. Likaväl som samhället utmanas av människor med egna intressen gäller samma sak för fotbollen. Man måste förstå det samspelet. I min roll som landshövding har jag följt hur hårt fotbollsklubbarna arbetar för att komma tillrätta med de utmaningar som ligger på dem att hantera. Men de måste också få hjälp ifrån samhällets sida. Fler måste bidra men vi måste också veta hur. Jag är övertygad om att ENABLE kommer att spela en viktig roll framöver som en kvalitetsgarant i det arbetet".