Fotbollen är världens största idrott med sina hundratals miljoner spelare globalt sett och även i Sverige har sporten en särställning. Här finns fler än 600 000 aktiva utövare, fördelade på drygt 3 200 föreningar från Skåne i söder till nordligaste Norrbotten. Fotbollen står för en tredjedel av det totala idrottsutövandet som sker i landet. På gräsplaner, träningsanläggningar och arenor möts människor från skiftande åldersgrupper och med olika sociala bakgrunder i en gränsöverskridande gemenskap. Bland såväl spelare som supportrar finns en mängd nationaliteter representerade. Fotbollen används ofta som ett lyckat exempel på integration i samhället.
Men gläntar man på dörren till styrelserummen blir bilden annorlunda. Fotbollskanalen.se och TV4 Sport har genomfört den största kartläggningen hittills i sitt slag inom den svenska fotbollen, där vi ingående analyserat de rådande maktstrukturerna. Vi har granskat vilka som sitter på beslutsfattande positioner i det nationella fotbollförbundet SvFF och i Sveriges samtliga 24 distriktsförbund, i styrelserna för samtliga klubbar från de högsta serierna på herr- och damsidan i form av allsvenskan, superettan och damallsvenskan samt i ledningen för intresseorganisationerna Svensk Elitfotboll (Sef) och Elitfotboll Dam (EFD).
Ett urval på sammanlagt 507 personer där vi ringar in den krets som tillsammans utgör fotbollens högst placerade förtroendevalda representanter. De som gemensamt bestämmer hur regelverk ska utformas, nämnder tillsättas och ekonomiska resurser fördelas. Hela vägen från enskild föreningsnivå till A-landslagssammanhang.
Och granskningen visar på stora representationsproblem jämfört med samhället i övrigt. Både när det gäller könsfördelning och etnicitet. Bland de 507 makthavarna som undersökts är 76 procent (388 personer) män och mindre än en fjärdedel, resterande 24 procent eller 119 individer, kvinnor. En verklighet som ligger långt ifrån den målbild Riksidrottsförbundet (RF) anger i sin jämställdhetsplan som ska vara vägledande för idrottsrörelsen. I det styrdokumentet står det att alla beslutsfattande och rådgivande organ inom idrottens specialförbund senast vid årsstämman 2017 ska kunna uppvisa en andel på minst 40 procent kvinnor och lika många män. Men i dagens utvecklingstakt dröjer det till tidigast år 2028 innan fotbollen når den milstolpen. En försening på minst elva år.
Men snedfördelningen märks ännu tydligare när man väger in nationell härkomst som en parameter. Bland de 507 makthavarna finns nästan dubbelt så många (20 individer) med tilltalsnamnet Anders än de sammanlagt elva personer som har en födelseort utanför Skandinavien. Dessa utrikes födda styrelserepresentanter utgör strax över två procent av det totala antalet beslutsfattare. En siffra som även den stämmer dåligt överens med samhället i övrigt. Som en referenspunkt kan nämnas Migrationsverkets statistik från 2013, då myndigheten redovisade att 15,9 procent av invånarna i Sverige är födda utanför landets gränser.
Värst är läget i styrelserna för de allsvenska klubbarna, SvFF, EFD och Sef. Bland deras sammanlagt 135 förtroendevalda styrelseledamöter finns ingen person alls med icke-skandinaviskt ursprung. I superettan är endast två av 93 styrelseledamöter födda utanför Skandinavien. För damallsvenskan är siffran tre utrikes födda av sammanlagt 78 styrelseledamöter.
TV4-sporten och fotbollskanalen.se kan också peka på tydliga sociala och åldersmässiga representationsproblem för fotbollen. Den genomsnittlige styrelseledamoten i undersökningen är 52 år gammal och har en årsinkomst på 676 679 kronor, vilket är nästan dubbelt så mycket som riksgenomsnittet för förvärvsarbetande i Sverige (367 200 kronor, enligt statliga Medlingsinstitutets statistik för 2013).
Inom Stockholms fotbollförbund är trenden tydligast. Där tjänar den genomsnittlige styrelseledamoten nära en miljon kronor per år.
Läs allt om TV4 Sports och Fotbollskanalens granskning här: