Dagen efter att Janne Andersson presenterat landslagstruppen till de avgörande VM-kvalmatcherna mot Georgien och Spanien tvingades Ken Sema lämna återbud. Ett återbud som öppnade upp för Kerim Mrabti, 27, som något oväntat kallades in till landslaget i stället.
- Det kom som en chock faktiskt. Jag hade ingen koll alls på att jag skulle bli kallad. Jag hade precis kommit in från vår träning och såg att jag hade ett missat samtal från Janne. Det blev mycket känslor, men det var sjukt kul. Jag blev jätteglad, säger han till Fotbollskanalen.
Har du haft några tankar på landslaget?
- Inte på det sättet. Jag har inte tänkt att jag ska bli uttagen men jag vet att jag har varit med i bruttotrupperna som tas ut. Så jag vet att de har haft koll på mig, även om jag inte varit uttagen innan. Det har gått ganska bra senaste tiden vilket kanske har öppnat upp för mig, men det var inget som jag förväntade mig eller trodde skulle hända förrän jag såg samtalet.
Förstod du direkt vad det handlade om när du såg samtalet från Janne?
- Ja, jo. Det gjorde jag. Jag hade hans nummer redan och misstänkte att han inte bara skulle ringa för att fråga hur jag mår utan jag tänkte direkt att någon måste ha lämnat återbud. Jag blev hur glad som helst, det är en stor ära och jag känner mig stolt. Jag har fått fin respons från familj och vänner. Man märker att det är stort med landslaget, det är många som hör av sig och grattar.
Kerim Mrabti har tidigare varit uttagen till landslagets januariturné vid två tillfällen, både 2016 och 2018. När han nu får chansen med "riktiga" landslaget ser han fram emot möjligheten att få visa upp sig och spela med landets bästa spelare.
- Det här är en annan grej. Nu är verkligen alla spelare med, alla utlandsproffs och så där. Nu får jag spela med de bästa i Sverige och i ett landslag som har haft stora framgångar senaste åren. Det är svårt att sätta ord på faktiskt, säger han.
Trots att 27-åringen har fått spela på en mängd olika positioner i klubblaget Mechelen - eller vad sägs om högerback, defensiv mittfältare, offensiv mittfältare, ytter och anfallare - tror Mrabti själv att han kommer konkurrera som ytter i landslaget.
- Jag vill komma dit och göra bra ifrån mig. Även om jag inte förväntar mig så mycket speltid vill jag visa så mycket jag kan på träningarna, och skulle jag få chansen - oavsett om det är en sekund eller flera minuter - så kommer jag att vara redo.
Hur högt rankar du att bli uttagen till landslaget?
- Det är svårt att placera exakt, men det är absolut en av de största grejerna som har hänt i min karriär. Nu vill jag bara fortsätta jobba på och göra det bra för att ta mig in ordentligt i landslagstruppen.
Hur stor har drömmen om landslaget varit?
- Det har varit en jättestor dröm. Man har alltid drömt om landslaget när man kollat på alla mästerskap och sett den gula väggen på läktaren. Men det var nog först när jag blev uttagen till januariturnén första gången som jag insåg att det på riktigt fanns en chans att kanske få vara med.
Mrabti bär dock inte bara med sig positiva minnen från första januariturnén 2016. I samband med en träningslandskamp mot Estland under lägret ådrog sig 27-åringen nämligen en korsbandsskada.
En skada som huvudpersonen själv menar har stärkt honom som fotbollsspelare.
- Även om det var en tuff skada så fick jag jobba både mentalt och fysiskt vilket har hjälpt mig mycket i min karriär. Jag trodde att jag var mentalt stark innan skadan, men när jag väl fick den så öppnades en helt ny värld av saker som jag behövde lära mig och förbättra.
Korsbandsskadan läkte och Kerim Mrabti fortsatte att imponera på fotbollsplanen. Under sommaren 2020 lämnade 27-åringen Birmingham City för en flytt till Belgien och Mechelen.
Väl i Mechelen har Mrabti noterats för fem mål och en assist på 13 matcher under hösten, en formkurva som nu alltså har belönats med en plats i Janne Anderssons landslagstrupp.
- Jag kände att jag ville byta miljö och komma till en klubb där jag hade större möjligheter att få mer speltid. Ända sedan jag kom hit till Mechelen har jag trivts både med laget och fotbollen. Jag har hittat tillbaka till glädjen och passionen för fotboll igen. Ligan är dessutom väldigt bra med många skickliga spelare. Att jag nu blir uttagen i landslaget är en bonusgrej och ett bevis på att jag har gjort något bra. Det visar även att det går att göra det bra i Belgien också, säger Kerim Mrabti.
Ja, du har ju löst den belgiska gåtan nu. Alla svenska spelare går dåligt i Belgien - men inte du?
- Haha, jag fick höra det ganska mycket när jag kom hit. Många frågade varför jag gick hit. "Det är ett helvete - har du inte hört?". Det var lite bränsle faktiskt, att motbevisa att det inte är så. Men det har varit betydligt tuffare än vad jag trodde. Miljön och träningarna här är tuffare än i England. Träningarna kan exempelvis vara över två timmar långa, vilket är annorlunda. Det kan nog bli en chock för många. De flesta svenskar som kommer hit är ganska unga också, jag var ändå 25 när jag kom hit och hade lite erfarenhet som hjälpte mig. Men det är tufft, det ska jag vara ärlig och säga.
Varför har det gått så bra för dig då?
- Fotboll är en färskvara. Det gäller att göra det bra vecka in och vecka ut. Vi som lag har kommit igång rejält nu och hittat en bra form. Laget har tagit fart och då har det släppt för mig med. Man vet själv hur bra man är på fotboll, så det gäller att man har självförtroende nog för att kunna visa det.
Frid och fröjd med fotbollslivet i Belgien, med andra ord. Raka motsatsen till hur det stundtals såg ut i Birmingham.
- Jag kom till Birmingham i januari 2019 och kastades rakt in i laget utan en försäsong. Jag fick sitta hälften av matcherna på bänken och andra hälften fick jag hoppa in. Jag låg lite efter när jag kom, så det var tufft i början och jag hade mycket att lära. När vi skulle påbörja min andra säsong så fick tränaren Garry Monk sparken bara tre dagar innan försäsongen skulle börja och assisterande tränaren tog över. Det var lite speciellt, säger Mrabti och utvecklar:
- Vi gick från att spela en rak fotboll med ett längre spel till att försöka spela en "fin", spanskinfluerad fotboll. Det blev lite kaotiskt eftersom enda skillnaden var att huvudtränaren var borta. Det var samma träningar och alla spelare och ledare var kvar. Det blev mycket att jag fick spela fem matcher och sen sitta fem matcher på läktaren samtidigt som jag inte riktigt fick någon handledning under den perioden heller. Men sådan är fotbollen. Jag krigade på och klagade inte.
Varför var det så då? Att du kastades in och ut ur laget?
- Det var tränarens beslut. Vi hade Pep Clotet (tidigare i Halmstads BK och Malmö FF). En speciell tränare, resultaten blev inte bra heller så han fick gå efter säsongen. Han var inte direkt till någon hjälp för mig. Han ville prata svenska med mig ibland, men det var inget annat. Jag har inte så mycket att säga om honom, varken positivt eller negativt. Det var en speciell tid i klubben också. Vi hade en kinesisk ägare och han som fick rollen som sportdirektör hade inte koll på fotboll. Vi värvade in sex-sju spanjorer inför säsongen men alla lämnade redan i januari.
- Samtidigt var det en fantastisk tid med boxing day och allt det engelska som man bara har sett och läst om hemma i Sverige tidigare, det var likadant när man fick uppleva det. 25:e december satt man på ett hotell i Blackburn helt själv för att man skulle spela match den 26:e. Det var en rolig upplevelse.
Mrabti lämnade, som sagt, Birmingham under sommaren 2020. Innan 27-åringen blev klar för Mechelen tränade han med Djurgården en kort period.
Hur nära var det egentligen med en återkomst till allsvenskan och sin gamla klubb?
- Jag behövde hålla igång och då dök Djurgården upp. Djurgården är mitt hem i Sverige och jag har en bra relation med Bosse (Andersson, sportchef) och tränarna Kim (Bergstrand) och "Tolle" (Thomas Lagerlöf). Jag fick träna med dem men kände väl i stunden att jag inte var klar utomlands. Jag ville ut igen och testa något annat, den hungern hade jag fortfarande. Det var ett alternativ att gå till Djurgården, men hade jag skrivit kontrakt säsongen ut hade jag hamnat i en liknande situation där jag var tvungen att träna själv igen. Men då dök Mechelen upp.
Vad händer nu då när du är så het? Är det aktuellt med ett klubbyte?
- Inget sådant har dykt upp faktiskt och jag har inte fokuserat på det. Mechelen är en väldigt bra miljö att vara i. Jag känner mig inte färdig här och vi som lag har stor potential. Dessutom ska jag och min fru få barn nu i januari, vilket är ytterligare en anledning till att vi vill stanna kvar. Det är kanske mest rimligt att det händer något nästa sommar. Men kan jag fortsätta göra det bra här och få fler chanser i landslaget så känner jag lite att det inte spelar någon roll var jag spelar.
Du är inte så omskriven hemma i Sverige. Trivs du med det eller är det vi i media som har varit för dåliga på att ringa?
- Det är nog jag själv som har varit dålig på att svara. Det blev så när jag kom till England och skaffade nytt nummer, då var det ganska skönt när det inte ringde någon och sen blev det en grej. Jag har nog varit lite under radarn på grund av det och inte så tillgänglig. Det är ganska skönt. Jag kan träna och sen komma hem utan att behöva fokusera på annat.
På måndag samlas landslaget och Kerim Mrabti kastas rakt in i hetluften då VM-kvalgruppen ska avgöras. 27-åringen har dock varit nära att stänga dörren till svenskt landslagsspel tidigare.
2018 var Mrabti aktuell för Tunisiens landslag, men han valde att tacka nej.
- Det var aktuellt och de pratade med mig och min familj. Men jag kände att jag hade representerat Sverige under ungdomsåren, jag är född och uppvuxen här och jag känner mig som svensk. Så även om de försökte locka med VM så kände jag inte riktigt… Nej, det kändes inte rätt, säger han.
- Efter det beslutet hade jag ett kort samtal med Janne. Han ville prata lite och sa att han tyckte det var roligt att jag valde Sverige, och det är ju ganska kul just i dag. Så här i efterhand var det helt rätt att välja Sverige, och det kände jag redan då.
Samtidigt som ett kvaldrama stundar går allsvenskan in i slutspurten av säsongen. Den tidigare Dif-anfallaren berättar att han håller ett öga på guldstriden.
Vilka Mrabti hoppas vinner SM-guld? Svaret är inte svårgissat.
- Jag följer fortfarande Djurgården och försöker kolla på de flesta matcherna. Jag har fortfarande kontakt med Haris (Radetinac), Elliot (Käck) och alla möjliga.
Vilka vinner SM-guld?
- Det blir väldigt intressant att se. Djurgården har två tuffa bortamatcher kvar samtidigt som det har varit lite upp och ner. Jag tror att det står mellan Djurgården och Malmö. Malmö är har en bred och bra trupp. Det kommer nog att avgöras i sista omgången, men jag håller så klart tummarna för Djurgården.