Royal Antwerp har fått en blandad start på den belgiska ligasäsongen. Men för Jacob Ondrejkas del har inledningen gett mersmak - med bland annat tre mål på de sex första omgångarna.
- Jag har har startat rätt bra. Jag gjorde hattrick i den tredje matchen, sen har jag gjort några bra prestationer i de andra matcherna, säger han till Fotbollskanalen.
För ett år sedan lämnade Ondrejka Elfsborg efter en succévår med tolv gjorda poäng på tolv matcher. Men hösten i den då nya klubben Royal Antwerp blev inte som väntat.
- När jag kom dit fick jag spela på en ny position, som tia, där jag gjorde det bra men jag gjorde inga poäng. Sen åkte jag på en fraktur i foten och var borta väldigt mycket längre än vad både jag och klubben tänkte, säger han.
Varför tog det längre tid?
- Det gick bara inte. Min fot svullnade upp. Jag haltade och det gick inte bara. Det gjorde inte så ont men jag kunde inte löpa ordentligt. Jag var rätt så rädd för foten.
Ondrejka var ur spel från slutet av september till slutet av januari. Då exploderade han direkt. Under en period i februari och mars stod Ondrejka för sex poäng på fem matcher.
- Det gick bra då. Även för laget. Då är det mycket lättare att göra det bra själv också, säger han.
- Sen gick vi in i playoffet (belgiska ligans slutspel) och allt gick helt utför. Både för mig och för laget. Jag tror att vi spelade tio matcher och vi förlorade nio av dem. Vi hade ett extremt tufft playoff.
Nu, efter sommarens korta ledighet, känner sig Ondrejka redo att visa upp sig på riktigt i Belgien.
- Jag gick in i den här säsongen med inställningen att den här säsongen ska bli min säsong. Nu ska jag spela fullt ut, klubben har förtroende för mig där det inte spelar någon roll om jag gör två-tre dåliga matcher. Jag kommer ändå få chansen och det känns otroligt bra, säger han.
- Det är så skönt att veta det. Du får ett helt annat lugn. Jag har sagt till tränaren (Jonas De Roeck) att om han bara spelar mig kommer jag göra ”så här många mål” den här säsongen.
Hur många mål är det?
- Jag kommer inte säga det. För säger man det kanske det blir så att man inte når dit. Men kommer jag upp i det kommer jag säga det efter säsongen. Jag är en bra bit på vägen efter sju omgångar.
***
Den belgiska ligan har genom åren beskrivits lite slarvigt som ”svenskdödaren”, då många svenskar har gått dit från allsvenskan men slutligen tvingats lämna med svansen mellan benen.
- Det är en svår liga. Om du frågar mig är det den absolut svåraste ligan att gå till som mellansteg från allsvenskan, säger Ondrejka.
Varför?
- Tempot är så högt. Det är så fysiskt och alla lag är så bra i det defensiva. För mig var detta det absolut bästa steget jag kunde ta.
- Holländska ligan är också bra, men jag håller den belgiska ligan som en svårare liga att spela i. Den kanske inte är bättre sett till topplagen, men det är en svårare liga att spela i.
Rekommenderar du fler svenska spelare att gå till Belgien som mellansteg?
- Alltså… Allt beror på vilken spelare du är. För mig passade det bra - och jag var redo att ta det här steget innan jag gick utomlands.
- Man ser fortfarande att det är folk som går utomlands alldeles för tidigt, enligt mitt tycke. Och sen lyckas de inte. Jag kände att jag ändå hade spelat nästan 100 matcher i allsvenskan innan jag gick. Andra kanske tror att de är redo fast att de inte är det.
Hur vet man att man är redo?
- Allt är olika från spelare till spelare. Men det jag vet är att om jag hade gått ett år tidigare hade det rasat direkt.
***
Efter att Ondrejka lämnat Elfsborg förra sommaren gick boråsarna som tåget i allsvenskan och slogs om SM-guldet hela vägen till omgång 30 - där en ren final väntade borta mot Malmö FF.
- Det var speciellt att följa laget från sidan under hösten. Det var nästan jobbigt att kolla på. Det kändes som att man kunde ha varit med och hjälpt till egentligen, säger han.
Ondrejka berättar att han var på plats i Malmö i den 30:e omgången.
- Jag flög dit samma dag och flög tillbaka till Belgien dagen efter, säger han.
Ondrejka ville däremot inte sitta på långsidan. Han stod i stället i Elfsborgs klack.
- Det var kul. Sen var det en jobbig match att kolla på. Man visste om att det räckte med ett poäng för att klara det. Sen blev det som det blev, tyvärr. Det var tungt, suckar han och syftar på att Elfsborg förlorade med 1-0 och missade SM-guldet.
Jacob Ondrejka berättar att hans plan var att kliva ner i omklädningsrummet till sina gamla lagkamrater efter matchen, om det i stället hade blivit ett SM-guld.
- Jag hade redan fixat extra flygbiljetter från Göteborg, om det hade blivit så. Då hade jag kunnat följa med till Borås och fira. I stället åkte jag hem till Landskrona.
Jacob Ondrejka försöker se alla Elfsborgs matcher, berättar han.
- Det finns inget annat lag i allsvenskan än Elfsborg för mig. Men om Landskrona går upp blir det lite tuffare konkurrens, säger han med ett brett leende.
Så fort Jacob Ondrejka är hemma i Landskrona går han på moderklubben Bois matcher.
- Det är en liten annan känsla där. Landskrona var ändå klubben som fostrade mig. Sen gjorde Elfsborg mig till en annan spelare. Det är speciellt med båda två. Jag vet inte vilket lag jag hade hållit på om de möttes i allsvenskan… Det är väl lite 60-40 till Bois i så fall.
Ondrejka håller alla tummar för att Landskrona ska lyckas lösa ett avancemang till allsvenskan i år. Han tror även att det hade varit bra för Skåne-fotbollen.
- Det är bara Malmö som gör det bra, tyvärr. Det är inte mitt favoritlag men det är bara de som gör det bra, säger han.
Var Malmö den stora rivalen för dig när du växte upp?
- Helsingborg var ännu värre. De har alltid varit värst. Sen finns Trelleborg också, men det är knappt en klubb. Det är bara en håla. Man kan inte tycka något över huvud taget om Trelleborg. Det är mer Helsingborg och Malmö då.
Jacob Ondrejka avslutar med att berätta att han vill tillbaka till Elfsborg någon gång i framtiden.
- Jag hoppas att jag får komma tillbaka och vinna ett guld då i stället. Det hade varit otroligt roligt.