Den europeiska drömmen

Men målet, elden, solen i slutet av drömmen, brinner med samma intensitet för alla.

Drömmen om segrar och tillhörighet, och drömmen om att lyfta den där galet stora pokalen en ljummen natt i maj…

Min egen europeiska dröm packade varje sommar in sig i en gul Golf och rullade sedan tätt intill diket längs Sverige, Danmark, Tyskland (som aldrig tog slut) och så den vackra lilla pausen (sorry Wilbacher) Österrike.

Så fort bilen rullade in i Italien stannade pappa. Sedan stod han länge länge helt stilla och vände sitt ansikte mot himlen. Han kunde stå så i en timma. Vi barn smög upp och tog hans hand och såg bergen djupna, såg gryningen komma, såg dimman lätta från de underbara dalarna i norra Italien.

Hemma.

Så kan också en europeisk dröm se ut.

Ni vet ju hur Zlatan drömt. Hela hans karriär har de senaste sex, sju åren varit helt och hållet inställd på att vinna ni vet vilken turnering.

I år finns chansen, och den är faktiskt större än någonsin.

Ingen räknar med Milan, inte ens Milan själva. Det tar rätt lång tid att anpassa den nya tidens kostym till rådande villkor. Milan är faktiskt på god väg och det är också den rätta och enda vägen för att en gång för alla slå i den berömda botten och sedan börja den mödosamma men alltid utmanande vandringen uppåt igen.

Juventus hade storslagna drömmar om att gå långt i CL men ett snöoväder i Istanbul satte punkt för drömmen innan den ens tagit sitt första steg.

Nu har man ändå skiftat fokus. Finalen i Europa League spelas i år i… Turin.

Egentligen det enda skälet man behöver för att vilja vinna.

Vi är en del av Europa. Men ibland känns Sverige mest som en blindtarm i världen kropp. Vi driver i vår lilla enklav i världen, självgoda, inskränkta, hysteriska.

Nu under OS har det blivit väldigt tydligt att Sverige är ett vinterland. Många medaljer och stora framgångar. Men inget Sverige i VM i sommar och när var det egentligen Helsingborg var med? 1790, på hösten?

Nåja.

Drömmen om Europa lever i oss alla. Hos en del starkare än hos oss andra.

I kväll drar det igång igen och det är en stor glädje att få vara med.