Kaoset i spanska landslaget - därför vill stjärnorna inte spela

“Efter allt som vi har jobbat för så krossar det mitt hjärta att inse att vi just nu upplever de värsta ögonblicken i Spansk damfotbolls historia”, är en av raderna i Jenni Hemorsos långa öppna brev som hon publicerade på sitt twitterkonto för två dagar sedan. 

Och förra veckan skickades femton mail från femton olika landslagsspelare till det spanska fotbollsförbundet där de uttryckte att de inte vill bli kallade till landslaget igen förrän det har skett en “signifikant förändring”. 

Först lite bakgrund…

2015 lämnade äntligen Ignacio Quereda rollen som förbundskapten för det spanska damlandslaget. Han hade då haft rollen i 27 år utan att vara det minsta framgångsrik. Efter fiaskot i VM i Kanada publicerade spelartruppen ett brev där de kritiserade förberedelserna inför och under mästerskapet starkt och krävde byte av tränare. Några dagar senare avgick Quereda från rollen. Det har senare även framkommit att Quereda under sina 27 år gjorde flera verbala övergrepp mot sina spelare. Redan 1996 ska spelarna försökt säga ifrån men ignorerades och det var först 2015 med hjälp av sociala medier som deras röster på riktigt blev hörda. 

Den nya förbundskapten blev Jorge Vilda och med honom höjdes professionalismen runt laget, vilket inte var så svårt med tanke på hur icke-existerande den varit under Quereda. Men det har varit långt från en dans på rosor sedan Vilda tog över. Spelarna är idag långt ifrån nöjda med hans metoder och attityd. De anser helt enkelt att de med den nuvarande förbundskaptenen inte kan utmana på riktigt och träningarna är inte tillräckligt bra. De efterfrågar en mer professionell tränare med riktig erfarenhet. 

Med kaptenen Irene Paredes i spetsen ska ett stort antal av landslagsspelarna gått ihop för att begära en förändring. De ska först ha pratat med förbundets president Luis Rubiales och under förra landslagssamlingen även tagit en diskussion direkt med Vilda. Att 15 spelare nu bett om att inte bli kallade till landslaget är en direkt konsekvens av att de efter de här samtalen inte känt sig hörda av varken förbundskaptenen eller förbundet. 

Det är en internkris som spelarna önskat att hålla intern men som förbundet nu valt att göra offentlig när de under förra veckan gjorde ett officiellt uttalande, där berättade de om mailen samt skrev att “RFEF inte kommer tillåta att spelarna ifrågasätter förbundskaptenen och hans tränarstabs fortsättning, då det inte faller inom deras befogenheter att fatta dessa beslut”, man begärde även att spelarna ber om ursäkt om de i framtiden vill få möjligheten att spela för Spanien igen. 

Spelarna svarade på detta med sitt egna uttalande dagen efter där de uttryckte att de aldrig bett om att förbundskaptenen ska sparkas utan om en förändring från vad som blivit en “situation som påverkar våra mentala hälsa och prestation”. De försäkrar även om att det inte är fråga om någon utpressning men att sanningen är att “situationen har blivit ohållbar”.

“Vem skulle tro att åtta månader före ett VM skulle en grupp toppspelare, som vi anser oss vara, fatta detta beslut, som det har uppfattats offentligt, på ett infall eller som utpressning,” skriver de bland annat.

Exakt vad problemen är vill spelarna inte prata om offentligt, då de anser att detta är en situation som bör lösas internt istället för i ett “offentligt krig” som förbundet verkar vilja göra det till. Därmed vill de inte gå in på detaljerna av vad problemen med Vilda är, men enligt källor till olika spanska medier ska det handla om mer än bara nivån på träningarna och förberedelserna. Bland annat beskrivs Jorge Vilda som extremt kontrollerande, “ibland på en ohälsosam nivå som till och med kan klassas som ‘diktatoriska’, skriver Mundo Deportivo. 

Enligt vissa rapporter ska spelarna bland annat varit tvingade att ha sina hotelldörrar öppna till kl 00.00 på natten, innan Vilda själv ska gått och stängt varje dörr, för att han på så viss ska kunna kontrollera att spelarna håller sig på sina rum. 

Vad som händer härnäst återstår att se men nästa vecka fortsätter de spanska VM förberedelserna med en vänskapsmatch mot Sverige. Då kommer majoriteten av de ordinarie landslagsspelarna inte finnas med. Varken förbundet eller spelarna verkar i dagsläget ha några planer på att vika sig.

De femton spelare som det handlar om är: Guijarro, Mapi León, Aitana Bonmatí, Mariona Caldentey, Sandra Paños, Claudia Pina, Ainhoa Vicente, Lola Gallardo, Leila Ouahabi, Laia Aleixandri, Lucia Garcia, Ona Batlle, Amaiur Sarriegi, Nerea Eizagirre, Andrea Pereira.

Även Irene Paredes, Jenni Hermoso och Alexia Putellas har visat sina sympatier med landslagskamraterna och lär med största sannolikhet inte synas i landslagströjan förrän tvisten är löst. 

——-

Svenskkoll

Williot Swedberg (Celta de Vigo)
Det blev två mål på två matcher med det svenska U19 landslaget för Williot, helt klart viktigt för självförtroendet med tanke på situationen i klubben. I Celta väntar svensken fortfarande på sin debut och har haft det tufft på träningarna.

Isak Jansson (Cartagena)
Var på nytt borta pga av skada i helgens match mot Alavés där Cartagena endast fick med sig 1-1, ett resultat som betyder att man åker ner från första till fjärde plats i tabellen. Isak ska dock i veckan varit tillbaka i träning med laget och efter en långtidsskada på Ortuño förväntas han bli än viktigare för Cartagena de kommande månaderna.

Max Svensson (Deportivo la Coruña)
Fick igår sin debut för Depor när galicierna besegrade CF Talavera de La Reina med 3-2 i Primera Division RFEF grupp 1. Svensken kom in i den 74 minuten och skapade några hyfsade chanser. 

Fridolina Rolfö (Barcelona)
Spelade hela matchen när Barcelona enkelt besegreade Villarreal med 1-4 på bortaplan i helgen.

Freja Olofsson (Real Madrid)
Det blev ingen match för Real Madrid i ligan förra helgen då mötet med UDG Tenerfie inte kunde spelas pågrund av en storm. Däremot har Freja och gänget säkrat sin Champions League plats efter att ha besegrat Rosenborg BK med totalt 5-1 över två matcher. Freja startade första mötet i Norge där hon fick 62 minuter och gjorde ett 15 minuter inhopp i returen i Madrid.

Jag har på ett eller annat sett bevakat spansk fotboll för svenska och internationella medier under de senaste tio åren och totalt nu bott åtta år i landet. För mig är det viktigt att kunna göra min bevakning på plats dels för att komma närmre men även då jag anser att man behöver förstå Spanien som land för att riktigt kunna förstå hur spansk fotboll fungerar. Mitt mål med den här bloggen är att visa allt det för er. 

Min tanke är att här ge er lite gott och blandat från den spanska fotbollen, vad händer i de stora klubbarna, men också om situationer i de mindre. Nyheter, historier, anekdoter och ta med er på mina resor runt om i landet. Sen självfallet kommer jag försöka ha en extra bevakning på våra svenskar. Det är grundtanken men sen får bloggen forma sig lite allt eftersom. Nu kör vi, så ser vi vart det hela landar. 

—————————

Igår tog Luis Enrique ut den Spanska landslagstruppen för Nation League-matcherna mot Portugal och Schweiz. Det är den sista truppen innan VM-truppen tas ut och som vanligt var det en del överraskningar. 

Det har blivit en tradition att den spanska truppen presenteras på ett lite annrolunda vis och den här gång gjorde Lucho det från sin cykel:

Truppen: 

Målvakter: Unai Simón, Robert Sánchez, David Raya
Försvarare: Azpilicueta, Carvajal, Eric García, Pau Torres, Diego Llorente, Hugo Guillamón, Jordi Alba, Gayá
Mittfältare: Busquets, Rodri, Gavi, Pedri, Koke, Soler, Marcos Llorente
Anfallare: Sarabia, Nico Williams, Marco Asensio, Morata, Borja Iglesias, Yeremy Pino, Ferran

Från den senaste uttagningen saknas nu Marcos Alonso, Thiago, Raúl de Tomás och Ansu Fati. Samt skadade Dani Olmo och Aymeric Laporte.

De två stora utropstecknen som tagit sig in på listan för första gången är Borja Iglesias och Nico Williams.

Två spelare som börjat LaLiga säsongen väldigt bra, Borja “El Panda” Iglésias har gjort 4 mål på de fem första matcherna och 29-åringen har tagit den långa vägen för att nå denna välförtjänat landslagsplats. Nico Williams är Iñaki Williams åtta år yngre lillebror som förra helgen gjorde sitt första LaLiga mål för Athletic Club. Han förtjänar helt klart chansen med landslaget men anledningen att den kommer nu tror många har med att Iñaki nyligen tagit beslutet att spela för Ghana istället för Spanien, man vill därmed se till att lillebror Williams som spelat för de spanska ungdomslagen även i framtiden representerar La Roja. 

Annars handlar de stora rubrikerna som vanligt om spelarna som saknades på listan och främst Sergio Ramos, Ansu Fati och Iago Aspas. 

Luis Enriques respons på gårdagens presskonferens var tydlig:

– Jag analyserar självfallet varje fall individuellt… jag väljer de spelare som jag tycker är bäst. Vi tittar noga på vad de gör i klubbarna och det är därför vi har två nya spelare i vad som är den sista truppen innan VM. Men som jag sagt tidigare om jag behöver välja mellan vad de gör i klubbarna mot hur de presterar när de är med mig så kommer jag välja de som gjort bäst när de är med mig, för de förstår vad jag vill ha. Det är svårt för alla att gilla mig och jag har inte försökt [få folk att gilla mig] på flera år nu, jag har inga problem med det och jag förstår [att folk klagar på uttagningen] det är normalt.

Luis Enrique sa även att dörren till landslaget inte är stängd för någon spelare, men när det gäller Iago Aspas verkar det som den inte bara är stängd utan även låst och att Lucho antingen tappat eller kastast nyckeln.

Att Iago Aspas inte fått chansen i landslaget sedan juni 2019 är kanske det största fotbollsmysteriet i Spanien. Personligen är det något jag inte kan förstå även om jag verkligen försökt. Under de senaste åren har jag frågat runt bland journalisterna i Spanien, de som känner Luis Enrique väl, de som känner Iago Aspas, de som har bäst koll på det spanska landslaget. Svaret från alla är detsamma, ingen vet och ingen förstår det. 

Iago Aspas har tveklöst varit den bästa spanska anfallaren i flera år nu. Ingen annan är i närheten av hans kontinuitet och statistik när det kommer till mål och assist, och det är inte ens hälften av vad som gör honom så bra.

I fjol blev han den andra spelaren någonsin, efter David Villa, att vinna Zarra-bucklan för fjärde gången, som den bästa spanska målskytten i LaLiga. Visst börjar han bli till åren men 35-åringen är kanske i sin bästa form någonsin, på sina nio senaste matcher har han gjort 13 mål och en assist. 

Är det att han aldrig lyckats i landslaget? Han har knappt fått chansen, totalt 679 minuter under karriären har det blivit i La Roja, då gjorde han 6 mål och fyra assist – delaktig i ett mål var 67:e minut. 

Det finns inget fotbollsmässigt som kan förklara varför sedan juni 2019 som Iago Aspas inte fått ta på sig den spanska landslagströjan. Att han vill spela för Spanien är det ingen tvekan om, frågar man Aspas om landslaget så säger han att det är hans största dröm, att han på planen kämpar för att bevisa att han är tillräckligt bra för La Roja. Frågar du inte Aspas om landslaget är det ändå en stor chans att det kommer upp när han ska nämna sina lyckligaste stunder så nämns alltid debuten för Spanien eller målet på Wembley.

Det som återstår är att det måste vara något personligt mellan Luis Enrique och Aspas. Även om Iago Aspas har varit lite av en bråkstake på planen, speciellt i sina yngre dar, så har han alltid varit tvärtom utanför. Där är han lugnet själv. I Celta är han klubbens bästa spelare genom tiderna, storstjärnan, redan en legend. Men Iago Aspas beter sig inte som en superstjärna, av lagkamrater beskrivs han som någon med fötterna stadigt på marken, som är snäll och hjälpsamm. Han tar sig ingen högre hierarki än andra, han tar sig tid för de unga spelarna, ger dem tips och råd. Det är svårt att förstå vad det är som skurit sig med Luis Enrique och i Spanien finns det inte ens några spekulationer. Ingen vet, ingen förstår. Men dörren den är lika låst som ett bankvalv. 

————
Svenskkoll: 

Williot Swedberg (Celta de Vigo):

Vad händer med Swedberg i Celta? Svensken är fortsatt den enda av klubbens nyförvärv som inte fått debutera i LaLiga den här säsongen. Anledningen ska vara att tränaren Eduardo Coudet helt enkelt inte tycker att Swedberg ännu är redo för spel i den spanska högstadivisionen. 

I en intervju med Radio Galega sa Celtatränaren i veckan att – När klubben värvade honom så sa de till mig att det var för framtiden, att de inte förväntade sig något direkt eller kortsiktigt. Han kommer få speltid men jag tycker det är synd att man inte gjorde honom tillgänglig för att kunna spela med B-laget.

Om möjligheter till att Swedberg går på lån till en annan klubb i januari sa Coudet, – Det är ett beslut för klubben att ta. Men låt oss inte glömma att det är en 18-årig grabb som vi har tagit hit, som behöver hitta sin plats, han är väldigt ung och behöver tid att anpassa sig. Det finns ingen brådska .

Williot verkar heller inte själv vara i någon brådska vilket han berätta när jag intervjuade honom i början av säsongen.

Isak Jansson (Cartagena):

I den spanska andradivisionen har det gått väldigt bra för Isak Jansson. Hans Cartagena toppar ligatabellen, svensken har gjort ett starkt avtryck i de inledande matcherna och ses redan som en nyckelsspelare. Dock har han missat de två senaste matcherna mot Albacete och Levante pga skada.