Vattenpolo eller fotboll när LaLiga återvänder? Celtas Balaídos står på nytt under vatten!

Under juldagarna har det regnat en hel del i Vigo och det ser ut som Celta får byta matchstället mot badkläder till helgen. På fredag kommer Sevilla på besök och Celta jobbar hejdlöst för att få arenan klar, i går kväll fick jag dessa bilderna från klubben som visar hur vattenskadat omklädningsrum och korridorer inne på arenan är.

På väggarna kan man se hur vattnet tidigare varit flera meter högt, och även om det nu är betydligt lägre så finns en hel del jobb att göra. Hur planen ser ut har jag inte sett, men om den är spelduglig på fredag är såklart ett stort frågetecken.

Detta är dock långt från den första gången som Celta ställs inför detta vattenproblem. Att det regnar mycket i Galicien kommer inte som en överraskning för någon men trots det valde man 1925 att bygga Estadio Balaídos över floden Lagares. Vilket inte var helt genomtänkt då det genom åren skapat stora översvämningar på arenan. 

Río Lagares som går från det Atlantiska havet, under den ena läktaren på Balaídos och vidare inåt landet har vid flera tillfällen inte klarat av att ta emot allt det regnvatten som stundtals öst ner över staden och månaders regnvatten skapar så nästan årligen stora översvämningar på Balaídos. Vissa år värre än andra. 

Ett av de värsta tillfällena var i februari 1977 när fem månaders konstant regn fick Lagares att svämma över så pass att när Celta den 20:e februari skulle möta Real Betis, så låg planen inne på Balaídos under 1,5 meter djupt vatten, det enda du kunde se var toppen av hörnflaggorna. 

Matchen ställdes såklart in men två dagar senare rapporterades det i lokaltidningen Faro de Vigo att “i eftermiddag klockan halv fyra, ska matchen spelas”. Då hade stadens brandmän jobbat konstant med att få bort allt vatten, man hade installerat en temporär pump och bygget en mur med jord och stenar längs Lagares. 

Domaren ansåg att planen var matchduglig och bestämde att matchen skulle spelas. Trots att regnet på nytt öste ner en halvtimme innan matchstart så blåstes den igång. Men först fick spelarna gå på en planka för att ta sig över vattnet och till planen. 

Planen som snabbt blev till lera gav inte de bästa förutsättningarna för en bra fotbollsmatch och det dröjde inte länge innan regnet på nytt öste ner. De vita ränderna på Betis spelarnas grön-vitrandiga tröjor försvann i leran och det blev mer av en gyttjekamp än något annat. Efter 40 minuter ropade domaren Borrás del Barrio till sig de två lagens kaptener och bestämde att det var dags att avbryta matchen då det helt enkelt inte gick att spela fotboll på planen. Regnet fortsatte och match kom att flyttas till den 6:e april, och slutade då 0-0.

På senare år var det i januari 2016, när John Guidetti fanns i Celta-truppen som den värsta översvämningen skedde, precis innan ett möte med Atlético de Madrid. Även då tvingades man att flytta matchen. Skadorna som skedde på omklädningsrummen, spelargången och pressrummet var även så rejäla att stora renoveringar krävdes och man bestämde då även för att flytta plats på samtliga. Även klubbshoppen fick stänga och sedermera flyttas och under resterande av säsongen fick alla presskonferenser hållas en våning upp i presidentlogen. 

Det återstår att se om Celta kan få Baladíos spelklar till på fredag, om så blir fallet lär det inte bli på en fotbollsplan som direkt vinner några priser. En annan fråga är hur översvämningarna påverkar de pågående renoveringar och byggandet på arenan – billigt lär det iallafall inte bli.

Spaniens svaghet är att de inte kan göra mål sades det, sen gick de ut mot Costa Rica och Dani Olmo chippade in 1-0 efter 11 minuter. Tio minuter senare gjorde Asensio 2-0 och tio minuter efter det hade Ferran Torres utökat till 3-0. Under andra halvlek bjöd spanjorerna på 4-0, 5-0, 6-0 och 7-0. 

Det var Spaniens största vinst någonsin i ett VM-slutspel och den bästa start La Roja någonsin haft på ett mästerskap.

På en natt gick det spanska landslaget från att inte ha några större förväntningar på sig hemifrån till att av vissa pratas om som en titelkandidat. “No está loco, es un genio” Han är inte galen, han är ett geni, rubricerade Marca hänvisande till den spanska förbundskaptenen Luis Enrique. 

Tio dagar senare och det spanska fotbollsförbundet meddelar att Luis Enrique har fått sparken, två dagar efter att La Roja förlorat på straffar, efter att inte ha kunnat göra mål, mot Marocko och åkt ur VM. Visst går det snabbt i fotboll. 

Det var ett VM där det mesta runt Spanien handlade om just Luis Enrique, så det känns bara rätt att i en återblick av Spaniens VM fokusera just på den nu före detta spanska förbundskaptenen, det som var bra och det som var mindre bra. 

Om det var något man slogs av ganska omedelbart när man följde det spanska landslaget på plats i Doha så var det harmonin i truppen och hur roligt de alla hade tillsammans. Exempelvis så dagen innan den sista gruppspelsmatchen mot Japan var mer än halva laget ute och lekte med bollar på träningsplanen hela 45 minuter innan träningen ens skulle börja, de kunde helt enkelt inte bärga sig. 

Och om det är något man verkligen ska ge Luis Enrique så är det att han lyckades skapa ett harmoniskt och glatt landslag. Där en spelare som Ansu Fati, trots att han inte hade fått spela en enda minut under de två första gruppspelsmatcherna ändå, ständigt sprang runt med ett leende på läpparna. 

Det var en atmosfär som iallafall fick oss, att känna att kanske, kanske var det något speciellt på gång här, kanske var detta en grupp som trots sin oerfarenhet och väldigt unga medelålder kunde överraska och gå längre än vad vi på förhand hade tänkt. Vinsten mot Costa Rica och den hyfsat starka prestationen mot Tyskland hjälpte den känslan. 

Men där var andra faktorer som inte riktigt stämde. Mot Japan blev det extremt tydligt att den här truppen inte var redo, att det saknades erfarenhet och det saknades den där typen av spelare som är lite fulare och lite tuffare. Så fort Japanerna gjorde mål såg det ut som att de unga spanjorerna greppades av panik, det fanns inget lugn, inget tålamod. Istället blev misstagen, som redan varit för många ännu fler, Japanerna gjorde mål igen. Och under några minuter då Costa Rica tagit ledningen mot Tyskland var Spanien ute ur VM redan i gruppspelet. 

Det var en urusel match men tack vare storvinsten mot Costa Rica i öppningsmatchen lyckades Spanien med nöd och näppe ta sig vidare ur gruppen. Drömmen levde ännu, men de frågetecken som redan funnits innan mästerskapet runt truppen var nu ännu större. 

Så väntade Marocko och alla de som inte följde Spanien dagligen sa till oss att det blir lätt, eller frågade om Spanien medvetet förlorat mot Japan för att få hamna på den enkla “sidan” och undvika Brasilien längre fram. Men för oss var Marocko tydligt ett av de svåraste tänkbara motstånd för detta Spanien, om de inte fick allt att stämma – så skulle spanjorerna bli “mobbade” av planen mot Marocko. 

Och på träningarna såg vi rondos som inte var lika imponerade som de vi vant oss att se spanjorerna med, detta skulle bli svårt, det blev det också. 

I vad som skulle bli, vilket vi då inte visste, Sergio Busquets sista landskamp gjorde han som Sarabia och Carlos Soler gjort innan honom och missade sin straff, Hakimi gick sen upp och tryckte in sin – Spanien hade åkt ur VM. Det hade 9-3 i målskillnad under turneringen men vann bara en match av fyra. 

Kritiken den samma som innan turneringen, Luis Enrique saknade en plan B. I hans trupp fanns bara en 9:a, Alvaro Morata, det fanns ingen spelare som kunde komma in och skaka om, komma med något annat. 

Samtidigt satt Borja Iglesias och Iago Aspas – de två bästa spanska målskyttarna i LaLiga inte bara denna säsongen utan flera säsonger i rad och såg det hela på TV. Utöver anfallet tycker jag även att en spelare som Mikel Merino saknades för Spanien i Qatar. 

Några dagar efter att han kommit hem till Spanien erkände Luis Enrique under en twitch intervju med Ibai att med facit i hand så skulle han gjort en förändring i sin trupp, det är en spelare han skulle bytt ut mot en annan. Han sa inte vem han menade, men det känns ganska självklart att spelaren han hade valt istället hade varit just Borja Iglesias. 

Så var det rätt av Luis Rubiales och co att ge Lucho sparken efter Spaniens misslyckande i VM? Jag tycker inte det. Visst var det ett stort misslyckande men det är också väldigt små detaljer som avgör om ett VM blir en framgång eller ett misslyckande. Spanien var en stolpträff, en ribbträff eller några bra straffar, ifrån att vinna över Marocko. De var det bättre laget i den matchen även om de inte spelade någon fantastisk match på något vis. Hade de gått till kvartsfinal hade ingen snackat om ett fiasko, det var kvartsfinal som var förväntningen. 

Faktum är dock att det inte var något bra VM, men om vi kollar på helheten vad Luis Enrique har gjort med detta Spanien. Ett Spanien som inte längre har den generation av fotbollsspelare de hade 2008, 2010, 2012. Så är hans facit imponerande, ett starkt EM-slutspel och framgångar i Nations League. 

Allt samtidigt som han under sin tid som förbundskapten gått igenom det svåraste och mest tragiska någon kan uppleva – att förlora sitt barn.  

Dagen när Spanien mötte Tyskland, den 27 november, var dagen då hans dotter Xana, som för fyra år sedan tragiskt dog av cancer, skulle ha fyllt tretton år.

– Det har varit en speciell dag för mig och min familj, vi har inte våran dotter med oss fysiskt längre men hon är ändå med oss varje dag. Vi tänker på henne mycket, vi skrattar och undrar hur hon skulle ha agerat i de situationer som vi är med om. Det är såhär livet funkar, det är inte bara det vackra utan det handlar även om hur man ska hantera de här stunderna, förklarade Luis Enrique på presskonferensen efter matchen. 

Om det är något jag tar med mig från detta VM så är det Luis Enriques leende och konstanta glädje. När han förlorade sin dotter valde han att för henne njuta av livet mer än någonsin. Och det är något han verkligen gör. Det är det jag kommer tänka mest på när jag tänker på detta VM. Hur Luis Enrique kom visslande till våra intervjuer. Hur han fick en så simple sak som att räkna till tio när ljudet på micken skulle testas att bli något vi alla stor garvade åt. Hur han skämtade runt med sina spelare eller var den av alla spelare och ledare som lekte mest när han kom swhoosande förbi till träningen på sin el-sparkcykel. 

Visst finns det mycket Luis Enrique kunde gjort bättre, och han är nog först att medge att han tog vissa fel beslut i Qatar, men i det stora hela gjorde han garanterat mer positivt än negativt för det spanska landslaget under sin sejour som förbundskapten. 

———

Den nya förbundskaptenen

Luis de la Fuente är mannen som nu ska ersätta Luis Enrique. Ett namn som definitivt inte är lika välkänt. I klubblags fotbollen har La Fuente inte någon erfarenhet som tränare, mer än att ha basat över Athletic Club’s B-lag och tränat Alavés i knappa sex månader, innan han fick sparken, 2011. Däremot har han varit väldigt framgångsriks som tränare för de spanska ungdomslandslagen. 

Där han tog U19 landslaget till EM guld i Grekland 2015, U21 landslaget till EM guld i Italien 2019 och U23 landslaget till en OS final i Tokyo 2020.  Själv säger han att – Med all ödmjukhet om det är någon i Spanien som kan nutiden och framtiden av spansk fotboll så är det mannen som sitter framför er. 

Det största frågetecknet är såklart De la Fuentes avsaknad av erfarenhet att coacha ett seniorlag, men att han har koll på de spanska spelarna – där många av de som var med i Qatar är spelare han tränat i ungdomslandslagen – är det ingen tvekan om. 

———— 

Sergio Busquets tackar för sig

Igår meddelade Sergio Busquets att han slutar i det spanska landslaget. Den enda spelaren kvar i truppen from VM-vinsten 2010. 

En av de bästa spelare som vi någonsin sett i det spanska landslaget om ni frågar mig, men då snackar vi peak Busquets 2010-2013. 

Den Busquets vi såg under VM i Qatar var långt i från samma maskin som tog Spanien till VM och EM-titlar så kanske var det tid att ge över rollen till någon annan. 

Personligen hoppas jag att det är Martin Zubimendi vi i framtiden kommer se styra det spanska mittfältet, en spelare jag gärna hade sett i truppen redan nu. 

———- 

Asturiska derbyt

VM-bronsmatch i all ära men kvällens stora match är utan tvekan det Asturiska derbyt mellan Real Oviedo och Sporting Gijón.  

Länkar här en video från Copa90 från några år sedan som väldigt bra beskriver ett av Spaniens hetaste derbyn. Bara Sevilla derbyt som kan mäta sig med det asturiska derbyt. Ska du bara se en enda match i Spanien är detta den du ska se. Simple as that.